Samma dag som EU firar 75-årsdagen av unionens födelse visar en ny mätning att svenska folkets stöd ligger på en hög nivå. Och Donald Trumps attacker och EU:s militära satsningar talar för att stödet kan fortsätta uppåt.
Samtidigt sjunker motståndet mot att byta kronan mot euron snabbt. Många socialdemokratiska och moderata väljare väntar på besked från sina partiledningar.
-Opinionen har svängt kraftigt under Sveriges 30 år som EU-medlem. Men efter finans- och eurokrisen har stödet stadigt stigit, sade Sieps-utredaren Jakob Lewander när han presenterade rapporten tillsammans med Markus Johansson på EU-dagen i Kulturhuset i Stockholm på fredagen. Med Omeuropas Ylva Elvis Nilsson som moderator.
EU-stödet nådde en toppnivå på 68 procent hösten 2022 efter Rysslands invasion av Ukraina. Och har därefter stabiliserats på 62 procent. Mot endast 13 procent som är emot medlemskapet.
Därmed ligger svenskarna också på topp-5 som ”litar på EU” bland alla medlemsländer, enligt senaste Eurobarometern.
Svenskarnas stöd för EU-medlemskapet började öka i snabb takt under Donald Trumps första mandatperiod i Vita huset och efter Brexitomröstningen i Storbritannien. Följt av Rysslands invasion. När Trump2 nu går till ännu hårdare angrepp mot Europa samtidigt som EU:s militära ambitioner ökar och svenska partier allt mer öppet talar om vikten av EU-samarbetet borde det leda till en ny uppgång i stödet för EU bland väljarna.
Sieps-mätningen visar också att stödet för EU i dag är mer jämnt fördelat i alla samhällsgrupper, mot tidigare då det var stora skillnader. I dag är en majoritet både av de som bor på landsbygden och i storstäderna för medlemskapet.
Bland partiernas väljare är en majoritet för EU-medlemskapet utom i SD. I den senaste mätningen är 33 procent av SD-väljarna för medlemskapet, efter att ha klättrat över 40 procent direkt efter Rysslands invasion 2022.
Utredarna varnar för att dra långtgående slutsatser av siffrorna för småpartierna eftersom det är så få av deras väljare som slumpvis kommit med i mätningen.
De mest dramatiska opinionsförändringarna i årets EU-mätning har skett i inställningen till euron. 2022 ledde nej-anhängarna med 41 procentenheter över ja-anhängarna. I årets mätning har avståndet minskat till 8 procentenheter – 40 nej mot 32 ja.
Samtidigt ökar andelen som är obestämda. Och en klar majoritet av dessa är S- och M-väljare.
Dessa vacklande väljare skulle troligen gå över till ja-sidan om deras partiledningar började tala ur skägget och berätta att de egentligen tycker att Sverige ska byta kronan mot euron. Men Magdalena Andersson och Ulf Kristersson undviker att tala klarspråk av oro för att nej-partier som V och SD då skulle kunna vinna väljare.
Det krävs troligen en akut ekonomisk kris för att partiledningarna ska våga driva på för ett valutabyte, som omsvängningen om Nato efter Rysslands invasion av Ukraina.
Sieps har också i de senaste årens mätningar börjat ta reda på vad svenskarna tycker om EU:s politiska inriktning.
Det visar att 35 procent av väljarna tycker att EU:s budget behöver utökas. Trots att nästan samtliga riksdagspartier säger stenhårt nej inför varje budgetförhandling i EU.
– Den svenska budgetrestriktiva linjen ligger fast. Den svenska avgiften ska hållas nere. Vi ser inget behov av nya egna medel, som i praktiken innebär att EU tar upp egna skatter. Vi är också emot gemensam upplåning, sade Kristersson när EU-ledarna började diskutera nästa långtidsbudget.
Lika stor andel, 35 procent, tycker att Sverige ska samordna sin utrikespolitik med övriga EU-länder.
Ännu fler, 40 procent, tycker att EU-samarbetet bör fördjupas. Det är heller inget krav som drivs av särskilt många partier.