Både i Danmark och Sverige har svenska regeringen just lagt fram nya klimatreformer.
En av dem bör nu klara 2030-målet.
Danska regeringen har rott i land något helt världsunikt – en trepartsuppgörelse mellan lantbruket, politikerna och miljöorganisationerna om att minska klimatutsläppen.
Alltså – vapenvila i kriget mellan jordbruket och miljövännerna. Med detta ligger Danmark nu i fas för att klara 2030-målet.
”Danmarkskartan kommer se helt annorlunda ut,” lovade statsminister Mette Frederiksen (s) på onsdagens presskonferens.
Hon menar det ordagrant. Skogar där det idag är jordbruksmark. Vattendrag där det idag är kulverterat för att föra bort vatten.
I uppgörelsen ingår en CO2-avgift på husdjur, kossor och grisar. Alltså på en av Danmarks viktigaste näringar och exportsuccéer.
Men gris- och ko-rika Danmark ställer till så ofantliga utsläpp att inte bara luften och marken drabbas men i Danmark är idag bara 5 av 109 vattendrag är friska.
Vad får bönderna ut av det hela? Allt stöd för att ställa om till ett klimatvänligt jordbruk och förhoppningsvis bli världsledande i denna framtidsgren.
Vinnarna är ofta de som ligger först.
(För säkerhets skull tillsätter regeringen faktiskt en ”utförande-”minister vars ansvar det blir att se till att reformerna faktiskt genomförs.
”Vi har alla erfarenhet av goda beslut som inte blir verklighet, ” sa något luttrat tf försvarsminister Troels Lund Poulsen (Venstre).)
Att det på podiet i det här fallet stod tre danska partier (Socialdemokraterna, Moderaterna=liberaler och Venstre=höger) är inget ovanligt i europeisk politik.
Men danska partiers förmåga att samarbeta slår det mesta.
Regeringen Frederiksen har på mindre än två år träffat 91 avtal om politiska reformer med övriga partier i folketinget.
Danska breda politiska uppgörelser lever längre än vad svenska partier lyckas med. En uppgörelse får inte brytas utan förhandling. Vill något parti kliva av, ska det ske före ett val.
I Sverige lanserade samtidigt Tidöregeringen beskedet att reduktionsplikten som sänktes 2022 trots att detta ökar svenska CO2-utsläpp, nu ska höjas för att minska utsläppen.
När regeringen sänkte reduktionsplikten 2023 protesterade miljövänner, forskare och näringslivet – t ex 227 svenska företag.
De, precis som danska bönder, ser klimatomställningen som en möjlighet.
Till och med bensinbolagen protesterade. De hade ju byggt om alla sina system för att klara en (beslutad) stigande inblandning av biobränsle, nu fick de göra om allt.
De är förresten inte superglada idag heller, hattandet fram och tillbaka är värsta sortens politik.
De svenska utsläppen kommer inte minska ens i närheten tillräckligt mycket för att klara 2030-målet trots (den lilla) höjningen av reduktionsplikten.
Dels har Sverige redan missat två år av minskning, dels sänker regeringen på samma gång energiskatten så för bilisterna blir det fortsatt lika billigt att släppa ut, så varför sluta?
Svenska regeringens kommunikation kring sina politiska val är väldigt röriga.
* Först lovar man att Sverige kan klara klimatmålen även utan reduktionsplikt (fast vägtransporters utsläpp är den tyngsta posten för Sverige).
* Sedan meddelar energiminister och vice statsminister att svenska staten inte bryr sig om 2030-målet.
* Därefter höjer regeringen reduktionsplikten igen men låter skattebetalarna betala kostnaden för detta istället för bilisterna. Enligt energiministern är förklaringen att ”det inte ska vara så dyrt att vara svensk,” vilket är lite märkligt för Sveriges skattebetalare tenderar väl att vara just svenskar.
Sverige har en industrisektor till som kan åstadkomma sänkta utsläpp men som regeringen inte vill utsätta för krav – skogsindustrin.
Den skulle eventuellt kunna tänka som de danska bönderna – det här är framtiden som kommer emot oss, kanske lika bra att kliva ombord.
Men istället fick de statsminister Ulf Kristersson att delta i deras styrelsemöte där de berättade hur de vill att svenska staten ska införliva klimatkrav på just dem, så lite och så lätt det bara går.
För deras konkurrenskrafts skull.
Raka motsatsen mot dansk tänkande, på så många sätt.