Elon Musk kan neka Starlink, mystiska fartyg köra sönder undervattenskablar i Östersjön men nu ger EU sig själv ett botemedel för förstörda internet-uppkopplingar:
Satellit-nätverket Iris.
Det amerikanska privata satellitnätverket Starlink blev snabbt Ukrainas räddare i nöden när Ryssland invaderat och skjutit sönder landets internet-nätverk.
Men ägaren Elon Musk började efter ett tag vackla och hotade att stänga av Starlink över Ukraina vilket skapade en hel del nervositet. I slutänden är det USAs försvar som betalar för tjänsten och Ukraina har kunnat fortsätta kommunicera – och styra drönare – tack vare den.
Musk är tidigare i trubbel med EU över sitt twitter/X som EU-kommissionen just nu utreder för brott mot digitala tjänster-lagen. X utnyttjar de förbjudna ”dark patterns” och sprider förbjudet innehåll som hat, rasism och uppmaning till våld.
Högsta möjliga straff kan bli böter på 6 procent av årsomsättningen.
EUs reaktion har fått Musk att ilskna till på twitter över vad han kallat censur och att strypa yttrandefriheten.
När han möter EU i rymden blir det dock som en affärsrival. Europa skaffar sig nu ett eget satellitnätverk av det slaget, kallat IRIS2.
IRIS blir ett nav för 290 europeiska satelliter varav 272 i låg omloppsbana (där Starlink finns) som sammankopplas för att ge EU ett säkert internet som täcker hela globen.
Såväl försvar, polis och blåsljus som företag och privatpersoner ska kunna använda sig av IRIS.
Det blir dyrt – prislappen hamnar på 10 miljarder euro varav privat näringsliv står för drygt 4 miljarder. Förutom EU står den europeiska rymdorganet ESA bakom men medlemmen Storbritannien har valt att inte delta.
Britterna erbjöds att fortsätta delta i EUs stora satellitnavigationsprogram Galileo med 25 satelliter men tackade nej och planerar istället sända upp två egna satelliter.
Det bolagskonsortium (SpaceRISE) som ska utföra projektet samlar flera av de större europeiska bolag i branschen: Thales Alenia Space, (fransk-italienska Leonardo), franska Thales SIX, tyska OHB, europeiska Airbus Defence and Space, spanska Telespazio, Deutsche Telekom, franska Orange och spanska Hisdesat.
IRIS2 har irriterat den tyske näringsministern Robert Habeck som tycker att det är för stort franskt deltagande, sammanlagt onödigt dyrt och har försökt få starten uppskjuten för att alla ska kunna tänka över projektet igen.
Så blev det alltså inte utan starten har gått och förhoppningen är att de första satelliterna ska kunna vara uppe 2029.