Stödet till Ukraina rasar – EU-ledarna tror fortsatt att Trump kan smickras fixa fred
På varje EU-toppmöte talas högtidligt om vikten av ökat stöd till Ukraina. Senast i Köpenhamn för ett par veckor sedan. Men fakta är att det militära stödet till Ukraina har nära nog halverats de senaste månaderna.
Europas politiska ledare verkar inte ha insett att de i somras lovade Donald Trump att stå för 100 procent av stödet till Ukraina. De hoppas fortfarande att Trump om han smickras ännu mer ska komma flygande och tvinga Putin till ett fredsavtal.
Ilussionen om den massiva uppslutningen bakom Ukraina krossades brutalt när siffrorna över omvärldens stöd till Ukraina offentliggjordes av Kiel-institutet i början av veckan.
”Military aid falls sharply despite new NATO initiative” var rubriken på rapporten.
“Nato-initiativet” är toppmötet i juni då Donald Trump tvingade övriga stats- och regeringschefer att lova betala allt militärt stöd till Ukraina framöver. Plus att pengarna skulle användas till att köpa vapnen från USA. Den förnedrande uppgörelsen fick också ett namn: PURL (Priority Ukraine Requirements List).
EU:s ledare ursäktade sina eftergifter med att de var nödvändiga för att Donald Trump inte skulle dra tillbaka amerikanska trupper från Europa och helt överge Ukraina.
När Natoländernas försvarsministrar möttes på onsdagen stod USA:s Pete Hegseth bredvid Natochefen Mark Rutte och pekade på deras löfte om att betala 100 procent av stödet till Ukraina. Han anklagade övriga deltagare för att det minskade stödet till Ukraina var deras fel eftersom de inte beställt tillräckligt med vapen från USA.
“Now is the time for all NATO countries to turn words into action in the form of PURL investments. All countries around this table, no free riders!” hojtade Hegseth.
Mark Rutte – han som kallade Trump för ”daddy” på Nato-toppmötet – bad närmast om ursäkt för att bara sex länder beställt vapen från USA hittills, men försäkrade att det kommer att bli fler. Och trots att det alltså är Europa som står för 100 procent av stödet till Ukraina kallade Rutte det ändå för ”USA:s ledarskap”.
“We all support the United States-led effort to end the war against Ukraine and secure a just and lasting peace,” deklarerade Natochefen Mark Rutte efter försvarsministrarnas möte.
Rutte och EU-regeringarna hoppas fortsatt att Donald Trump ska visa ”USA:s ledarskap” och börja stödja Ukraina på nytt. Finlands president Alexander Stubb – utpekad som ”Trumpviskare” – var nyligen i Washington för ett nytt övertalningsförsök.
Ukrainas president Volodymyr Zelensky verkar också ha insett att han måste få med sig Trump för att kunna stå upp mot den ryska invasionen. Han hoppas att avtalet om Gaza ska göra Trump mer intresserad av Ukraina.
En delegation från Ukraina har varit i Washington för att lägga fram en plan för hur Ryssland kan pressas tillbaka. Zelensky har begärt att få köpa Tomahawk-robotar av USA för att på allvar kunna skada rysk infrastruktur.
Trump och Zelensky möts på fredag efter att Trump gett vaga löften om att sälja Tomahawk till Ukraina. Men före det eventuella beslutet skulle Trump ringa Putin!
Medan EU-ledarna håller tummarna för att Donald Trump ska ställa upp på Ukrainas sida försöker EU-kommissionen få medlemsländernas regeringar att börja samarbeta för att snabbare kunna rusta upp sina egna försvar för det ryska hotet.
Kommissionen lade på torsdagen fram ”EU Defence Readiness Roadmap 2030” med fyra akuta försvarsprojekt:
+ Europeiskt drönarförsvar.
+ Europeiskt luftförsvar.
+ Europeisk försvarssköld för rymden.
+ Europeiskt skydd längs EU:s -östra flank.
Kommissionen vill samordna upphandlingen av vapnen till dessa ”flaggskeppsprojekt” vilket skulle göra att 40 procent av EU-ländernas upphandling av försvarsmateriel skulle göras gemensamt.
-Det här är en ”revolution” som kan snabba på upprustningen och minska kostnaderna med 200 miljarder euro, sade försvarskommissionären Andrius Kubilius på presskonferensen.
-Europas militära kapacitet är begränsad på de här områdena i dag, särskilt när det gäller att möta drönare, att upptäcka dem och bekämpa dem. Vi har mycket att lära av Ukraina.
Men kommissionens förslag om samordning av det militära väcker motstånd från flera EU-ledare. Tyskland och Frankrike tycker att EU bara ska ägna sig åt att få fram pengar och att medlemsländerna själva ska fortsätta sköta den militära planeringen.
Samtidigt som den pågående schismen mellan Tyskland och Frankrike i deras gemensamma projekt att ta fram ett nytt attackplan inte imponerar om deras planeringsförmåga.
Svenska regeringen har också invändningar och invänder i ett uttalande emot förslaget om årliga rapporter från kommissionen om hur medlemsländerna lever upp till försvarsplanerna:
”EU already has processes to collect the necessary information to track progress. It is important that we do not introduce new administrative burdens to track progress”
Europas minskande militära stöd till Ukraina och kommissionens förslag till samordning av upprustningen ska diskuteras på EU-toppmötet nästa vecka. Vid toppmötet i Köpenhamn i början av månaden lyckades EU-ledarna inte komma överens om någonting.
Ett framsteg har dock inträffat när det gäller kommissionens förslag hur de beslagtagna 250 miljarderna euro från Ryska Centralbanken ska kunna utnyttjas för att stödja Ukraina.
Storbritannien och Kanada har nu också gett sitt stöd till EU-kommissionens förslag och de tillgångar som finns att utnyttja har därmed ökat från 170 till 250 miljarder euro.
“The UK and Canada have agreed to join the European Union’s plan to tap into the Russian Central Bank’s approximately €250 billion of frozen assets held in the West to fund increased financial aid for Ukraine, Bloomberg reported”.
