Ursula von der Leyen iddes inte ens vara på plats när EU-parlamentet två gånger om röstade om misstroende mot henne och hela EU-kommissionen. Hon var säker på att få klartecken att sitta kvar.
Men von der Leyens auktoritet försvagas när ett splittrat parlament skyller sin beslutsoförmåga på kommissionen. De verkligt ansvariga för EU:s oförmåga att hantera unionens djupaste kris sitter inte i Bryssel.
Kraven på att avsätta von der Leyen avvisades som väntat. Högerns motion med 378 – 179. Vänsterns med 383 – 133. I misstroendeomröstningen i juli blev röstssifrorna 360 Nej mot 175 Ja.
När von der Leyen och hennes kommission godkändes av EU-parlamentet i november i fjol vad det 370 jaröster för kommissionen mot 282 nejröster. EU-parlamentarikerna längst ut till vänster och höger röstar konsekvent nej.
Men de har sniffat sig till doften av desperation och splittring bland de EU-positiva och utnyttjar möjligheten att kräva misstroendeomröstningar eftersom det bara krävs 72 namn för att åstadkomma det. Och för varje ny omröstning höjs grälnivån inom majoriteten.
Den traditionella majoritetsalliansen med konservativa EPP, där svenska M och KD ingår, Socialdemokraterna och Liberalerna har en uppgörelse att samarbeta även den här mandatperioden. Men efter de högerextrema partiernas framgång i fjolårets EU-val har EPP insett möjligheten att man kan agera vågmästare och få ihop en majoritet tillsammans med EU-fientliga extremhögern eller med EU-positiva S, Lib och De Gröna.
EPP:s ledare Manfred Weber använder sig av det här för att pressa sina traditionella allianspartier till eftergifter. Senast i förhandlingarna om hur mycket EU:s klimatlagar ska urholkas för att inte ställa till så mycket besvär för företagen, där moderaten Jörgen Warborn var förhandlare och leverade sina hot om att göra upp med extremhögern till Politico:
“It is very clear for all the political groups that the majorities have changed in the Parliament, and all the political groups have to adapt to the new reality,” Jörgen Warborn, lead EPP negotiator on the file, told POLITICO, repeating that if the Socialists and liberals don’t play ball, “then there is also another majority to build with.”
I själva verket var det Spaniens socialdemokratiske premiärminister Pedro Sanchez som gick med på eftergifterna vid ett möte med Tysklands förbundskansler Friedrich Merz vid ett toppmötet i Köpenhamn förra veckan. Sanchez meddelade sedan S-gruppens ledare Iratxe Garcia sin åsikt. S-gruppens förhandlare avgick efter att ha körts över.
Men S-ledare Iratxe Garcia anklagade i debatten i måndags inför misstroendeomröstningen Ursula von der Leyen för att inte leva upp till EU:s klimatpolitik. Och S-parlamentariker hotar med att de kan lägga fram en motion om misstroendeomröstning mot von der Leyen inom ett halvår om hon ”inte levererar”.
Samtidigt som EU-parlamentet riskerar bli en omröstningscirkus står Europa inför sitt största säkerhetshot sedan andra världskriget. Ryssland fortsätter sitt utnötningskrig mot Ukraina med sikte på att omvärlden så småningom ska tröttna i sitt stöd. Putinregimen har nu också börjat testa övriga Europas motståndskraft med drönare och cyberattacker.
I det läget skulle EU och omvärlden behöva stå enade för att kunna stå upp mot de ryska attackerna.
Efter Putinregimens fullskaliga invasion i februari 2022 lyckades EU-kommissionen snabbt få medlemsländernas att enas om sanktioner mot Ryssland och att använda EU-budgeten till militärt stöd till Ukraina. Tillsammans med USA med Joe Biden som president och Ukrainas miliära förberedelser möttes den ryska militären av ett överraskande starkt motstånd.
Men när Ryssland nu trappar upp attackerna tvekar EU-ledarna om hur de ska möta attackerna. De europeiska stormaktsledarna hoppas på att Donald Trump ska kunna smickras och övertalas att ta itu med Putin.
När Ursula von der Leyen med stöd av Danmarks Mette Frederiksen på toppmötet i Köpenhamn deklarerar att Ryssland nu satt igång ett hybridkrig mot Europa tvekar EU-ledarna. Tysklands Friedrich Merz vill inte kalla det krig. Frankrikes Emmanuel Macron tycker inte EU ska prata om att bygga en ”drönarmur” och menar att det är komplicerat.
EU-toppmötet kunde inte enas om något av de förslag för att öka stödet till Ukraina eller snabba på upprustningen.
EU-kommissionen med stöd av EU-ledarnas ordförande Antonio Costa försöker nu få nästa toppmöte om ett par veckor att fatta beslut om ökat stöd till Ukraina och ökad samordning av den militära upprustningen. Men samtidigt måste kommissionen ägna ökad tid åt att söka stöd i EU-parlamentet för att inte de beslut man lyckas få EU-regeringarna att enas om ska haverera i parlamentet.
Ursula von der Leyen lovade i sitt tal i debatten om misstroendeomröstningen att hela kommissionen kommer att ägna mer tid åt att lyssna och diskutera med parlamentets olika grupper framöver.
Därför kan anklagelserna om att EU vacklar och inte gör vad som krävs knappas riktas mot Bryssel, utan borde i stället riktas mot regeringarna i EU:s huvudstäder. Och mot den största partigruppen i parlamentet.
+ Friedrich Merz anklagade som oppositionsledare regeringen för att den inte ökade Ukrainas försvarsförmåga med långdistansroboten Taurus. Nu är han förbundskansler men Tyskland har ännu inte levererat några Taurus till Ukraina.
+ Emmanuel Macrons Frankrike ligger långt ner på listan över vilka länder som gett mest stöd till Ukraina.
+ Pedro Sanchez’ Spanien ligger ännu längre ner på listan över Ukrainastöd.
+ EPP-ledaren Manfred Weber har skrivit under flera papper med Socialdemokraterna och Liberalerna om samarbete i parlamentet. Men utnyttjar allt oftare möjligheten att göra upp med extremhögern för att urholka lagförslag från kommissionen.