Vad Frankrike fick när man utlöste EUs solidaritetsklausul

Luxemburg dubblar sin militära närvaro i Mali – från en militär, till två stycken.
Det, och 20 Nato-flygtimmar blev grannens svar på Frankrikes begäran om assistans i kampen mot Daesh.
Någon ny imponerande militärallians mot Daesh blev det inte den här gången för andra EU-länder ger liknande svar.

Det var i upphetsningen efter de blodiga terrordåden i Paris den 13 november som president Hollande utropade sin vilja att skapa en ny allians av villiga för att bomba ISIS till förintelse.
Den franska regeringen begick en premiär när man tog till artikel 42, punkt 7 i EU-fördraget vilken innebär att alla EU-länder ska solidariskt bidra till ett drabbat land.
Solidariskt men frivilligt.
Alternativen för president Hollande hade varit att använda sig av artikel 222 i EU-fördraget men det hade inneburit att EU:s institutioner tagit tyglarna för projektet.
En möjlig variant hade också varit Natos artikel 5 men då hade Frankrike förstås utestängt icke-Natoländer bombvilliga länder som Ryssland, Saudiarabien och Australien.

I december hade svar på den franska begäran om militär allians kommit in från de flesta EU-länder. En genomläsning visar att Sverige utmärker sig inte särskilt med militär snålhet.
Sverige erbjuder som bekant att skicka lite fler militärer till Mali så att Frankrike kan använda sina resurser där i Mellanöstern samt 160 flygtimmar.
Elva andra EU-länder nöjer sig med att skicka soldater till Mali för att avlasta franska militären.
Det blir inte därför blir särskilt många militärer: Slovenien skickar t ex 4, Estland 8 och så vidare.

Irland och Malta hänvisar för sin del till sin neutrala status och levererar inget.
Det gör inte heller Danmark som har undantag från allt försvarssamarbete med EU-länder (men som faktiskt bidrar ändå i Mellanöstern via sitt Natomedlemskap).
Grekland, Portugal, Bulgarien och Ungern bidrar heller inte alls.

Rumänien som har EU:s enda kvarvarande ambassad i Damaskus lovar som enda assistans att rycka in om någon fransman skulle behöva konsulär hjälp..
Ironiskt nog är den enda assistans Polen erbjuder, humanitär hjälp till syriska flyktingar.

De länder som  bidrar märkbart militärt är Storbritannien vars premiärminister efter terrordådet fick sitt parlament med på att börja bomba Syrien.
Tyskland erbjuder 1 200 soldater men icke-stridande sådana. Dessutom får Frankrike låna en tysk fregatt och spaningsflyg.

Belgien, Italien, Nederländerna och Spanien var redan militärt engagerade i Syrien men just Spanien har varit upptagen med ett val och överväger inga nya insatser. Det gör inte Italien heller, utom att sända lite extra folk till Libanon.
Inte heller Nederländerna vill bjuda på mer än man redan gör men fortsätter sina roterande flygattacker tillsammans med Belgien.
Belgien plussar dock på sin assistans med en fregatt.

När franska regeringen kallar till möte i den anti-Daesh-koalition som president Hollande gärna ville leda, består den för tillfället av sju bombande länder (Australien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Storbritannien, Tyskland och USA).