EU-kommissionen öppnar för ”klimat backlash” – men det är ändå bara början
EU antog världens mest ambitiösa klimatpolitik för fem år sedan. Men efter Trumps valseger och högerns valframgångar i EU monteras nu till och med EU:s allra viktigaste klimatinstrument ner. De stora utsläppsbovarna slipper även fortsättningsvis betala för sina utsläpp.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kunde stoltsera som världens ledande klimatpolitiker under sin första mandatperiod. Men nu solkas fanan, och de förslag till urholkning kommissionen lade fram på fredagen är ändå bara början – de stora högerpartierna i parlamentet och regeringarna i Polen, Italien och Tyskland siktar på att gå ännu längre.
EU:s utsläppshandel infördes för tjugo år sedan, där industrier fick börja betala för sina klimatutsläpp. Andelen gratis utsläpp har minskats steg för steg och marknadspriset på utsläppen har ökat. Resultatet har varit långt över förväntan. Utsläppen har halverats i de branscher som ingått. En miljard ton klimatutsläpp har försvunnit.
Enligt EU:s plan skulle kraven nu successivt skärpas, med allt färre fria utsläpp och och utvidgad utsläppshandel till fler sektorer som flyget.
Men kemi-, stål- och byggindustrin har drivit en stenhård lobbykampanj och varnat för att de inte klarar de skärpta klimatkraven och kommer att tvingas flytta utanför EU. De har fått stöd av regeringar i Central- och Östeuropa, som pressat kommissionen att lägga fram en ny plan för utsläppshandeln.
Donald Trumps valseger har också omintetgjort förhoppningen om att EU och USA tillsammans skulle gå i spetsen för en världsomfattanden grön klimatpolitik.
+ EU-kommissionen vill nu fortsätta dela ut gratis utsläppsrätter till industrier ända till 2038 och öka möjligheterna för företagen att köpa utsläppsrätter billigt från annat håll.
Det här gör utsläppshandeln – ETS – mer ”företagsvänlig”, kommenterade klimatkommissionären Wopke Hoekstra på presskonferensen.
”Rather it advances climate action, while transforming the ETS into a genuine engine for innovation and investment and re-industrializing Europe for the clean economy of the future”.
+ För att öka klimatsatsningarna vill kommissionen att medlemsländerna som tjänar stora pengar på utsläppshandeln ska se till att minst hälften går till gröna invesgeringar.
+ Industrier som gått i spetsen och genomfört stora satsningar för att minska utsläppen ska ”belönas” enligt kommissionen kommissionen plan. Företagen ska få framtida investeringar betalda av EU.
+ Utsläppshandeln kommer inte att utsträckas till flyget i sin helhet som var planerat. Endast flyg inom 500 mils avstånd från EU ska räknas in. På så sätt slipper EU konflikter med USA och Kina.
EU-kommissionens förslag läggs fram efter flera månaders infighting – i kommissionen, mellan EU-regeringarna och i EU-parlamentet.
I parlamentet har den största partigruppen, konservativa EPP, där svenska M och KD ingått, inlett en kampanj för ett ”ännu mer försiktigt förslag att minska utsläppen”. EPP är splittrat eftersom bland annat svenska partierna stödjer utsläppshandeln, men kan räkna med stöd från de högerextrema partigrupperna. EPP har också sett till att förhandlingarna i parlamentet leds av tyske konservative Peter Liese.
I EU-regeringarna har Tyskland, Polen, Italien och Grekland pressat kommissionen att urholka utsläppshandeln.
”We will do whatever we can to deliver a pragmatic revision that ditches dogmatism and gives member states and industries a strong helping hand”, säger polske ministern Krzysztof Bolesta till Politco.
Försvararna av EU:s framgångsrika utsläppshandel ser ut att befinna sig i svårartad läge inför förhandlingarna:
Spaniens S-regering och de nordiska länderna tillhör de som stått upp för att följa planerna för utsläppshandeln, ETS.
EU-ministern Jessica Rosencrantz är uppbackad av flera svenska storföretag som satsat på en grön omvändning när hon lovar att regeringen ska kämpa för att hålla utsläppshandeln intakt så långt det går:
“The ETS works. Europe should build on its success, not retreat from it”.
