EU:s ”enlargement blues” är över – historiskt Ja till Ukraina öppnar vägen för utvidgningsvåg
På onsdagskvällen hände det. När EU-ländernas ambassadörer just skulle avsluta ett av sina vanliga möten i Bryssel meddelade Ungerns ambassadör plötsligt att landet häver sitt veto och säger ja till att starta medlemsförhandlingar med Ukraina.
Därmed banas väg för en utvidgningsvåg efter två decennier av ”enlargement blues”
Ungerns nye regeringschef Peter Magyar bekräftade omsvängningen med ett meddelande på Facebook om en uppgörelse med Ukraina om ungerska minoritetens rättigheter:
”We have reached a comprehensive agreement with Ukraine on the expansion of the linguistic, educational, cultural and political rights of the 100,000-strong Hungarian minority”.
Magyar hade tidigare hotat med att hålla fast vid Orbans veto mot Ukraina och krävt ett möte med president Volodymyr Zelensky. Men det hotet var nu borta. Ukraina har försökt förhandla med Viktor Orban om minoritetens rättigheter i flera år utan framgång. Nu blev det en snabb uppgörelse.
EU-ländernas ambassadörer fick i all hast göra en ny planering för EU de kommande veckorna. Men en historisk ceremoni den 15 juni då medlemsförhandlingarna med Ukraina och Moldavien formellt öppnas.
“We were waiting for so long, and now history is done on a rollercoaster,” sade en EU-diplomat till Financial Times.
Genombrottet för Ukraina omvandlar plötsligt EU:s årliga toppmöte med kandidatländerna på Västra Balkan på torsdag-fredag till något betydelsefullt.
EU lovade redan 2003 dessa länder att de skulle få bli EU-medlemmar. Men sedan dess är det bara Kroatien som släppts in. Övriga har stått och stampat utanför medan EU:s dystra blues rullat på och övergått i depression.
EU-regeringarnas rädsla för förändring utlöstes 2005 när väljarna i både Frankrike och Nederländerna röstade nej till förslaget till ny EU-konstitution. EU hamnade i kris och det dröjde ända till 2009 innan Lissabonfördraget antogs.
EU-kommissionen har drivit på och gett stöd till länderna på Västra Balkan. Och EU-ledarnas ordförande Antonio Costa har trappat upp trycket med officiella rundresor till länderna där han berömt eller läxat upp regeringar som inte anstränger sig för att kunna bli medlemmar.
Lilla Montenegro med drygt en halv miljon invånarse har kommit närmast med ett EU-beslut i april om att ta fram ett inträdesavtal för landet. Kommissionen hoppas på EU-inträde nästa år.
Men de flesta andra länder har blivit uppläxade av Antonio Costa under hans rundresa de senaste dagarna.
EU-öppningen för Ukraina ändrar plötsligt hela spelplanen för EU:s utvidgning.
Enigheten för Ukraina bland EU-regeringarna har varit massivt sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022. När Orbans veto nu är bortsopat måste de leva upp till sina åtaganden om att också bana väg för att Ukraina ska släppas in i EU.
Putinkramare som Slovakiens Robert Fico och Tjeckiens Andrej Babis kommer inte våga stå i vägen av rädsla för att likt Viktor Orban få EU-miljarder indragna av kommissionen.
EU:s medlemsförhandlingar är en omständlig formell process med ”33 kapitel” som ska visa at kandidatlandet uppfyller EU:s regelverk. Men redan innan Ukraina börjat förhandla har det rests krav om att specialvillkor.
I ett utkast till fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina skrev USA i fjol in att Ukraina ska få bli EU-medlem redan 2027. President Zelensky nappade omedelbart och meddelade att Ukraina är moget.
Det avfärdades av EU-regeringarna – USA ska inte lägga sig i vilka som är EU-medlemmar. Men utspelet har ändå dragit igång en diskussion om snabbare vägar in i EU för kandidatländerna.
+ Tyskland och Frankrike lanserade ett första steg med ”symboliskt medlemskap” och anslutning till EU:s försvarsklasusul 42:7.
+ EU-kommissionen har lanserat att nya medlemsländer inte skulle få vetorätt i utrikesfrågor de första åren som EU-medlem. För att på sätt sätt underlätta för länderna på Västa Balkan att ta sig över tröskeln till EU.
Ungerns regeringschef Peter Magyar vet att skepsisen mot grannen Ukraina är stor bland väljarna och han lugnar dem med att medlemsförhandlingarna kommer att ta 10-15 år och att det därefter ska hållas en folkomröstning i landet.
Men när utvidgningsdepressionen nu hävts kommer pressen på EU-regeringarna att leva upp till sina högtidliga åtaganden att stötta Ukraina med alla till buds stående medel. Då kommer uppfinningsrikedomen att justera reglerna för att underlätta för Ukraina att komma in i gemenskapen steg för steg.
Och därmed kan Moldavien och de länder på Västra Balkan som verkligen vill vara med att få komma med på det nya utvidgningståget.
President Zelensky har avvisat alla förslag om ”symboliskt medlemskap”, men hans ministrar medger samtidigt att Ukraina med sin gigantiska jordbruk inte kan räkna med fullt medlemskap i EU i den kommande långtidsbudgetens period 2028-34.
EU ser nu ut att gå in i en period av utvidgningsbonanaza, där Finlands president Alexander Stubb med sin omvittnade trendkänslighet redan kommer med utspel om ett EU med 40 medlemsländer 2040.
“In this moment, we need to think big and geographically, we need to enlarge or at least create memberships which are flexible enough to bring in a sum total of 40 European states — or even non-European,” Stubb said.
