Viktor Orban bortröstad – men hans arv gör att nya EU-länders fulla medlemskap skjuts upp med 10-15 år
Det var en historisk dag i Luxemburg på måndagen när EU-regeringarna enhälligt gav klartecken för att inleda medlemsförhandlingar med Ukraina och Moldavien. Inget medlemsland lyfte vetokortet efter regeringsskiftet i Ungern.
Men arvet efter Orban påverkar ändå medlemsförhandlingarna för all framtid.
”Vi måste ha nya demokratiska säkerhetsklausuler på fem, tio eller kanske femton år för att säkra att nya medlemsländer följer EU:s regler”, deklarerade EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos på den avslutande presskonferensen efter ”Mega Monday”.
Viktor Orban var en EU-entusiast när han blev premiärminister 1998 och drev på för Ungerns medlemskap och fördjupad demokrati. Men när han kom tillbaka till makten 2010 hade han bytt fot till konservativ nationalist som såg EU som den stora fienden.
Orban använde regeringsmakten för att urholka demokratin i strid med EU:s regler, skrev samarbetsavtal med Rysslands Vladimir Putin och blockerade Ukrainas chans att komma med i EU.
Övriga EU-regeringar lyckades inte enas om något sätt att stoppa Orban. Den så kallade atombombsparagrafen – artikel 7 – som infördes i EU-fördraget blev ett fiasko eftersom Orban alltid hade någon annan regeringschef som var beredd att lägga in sitt veto.
Men när EU-topparna nu andas ut efter att de ungerska väljarna till slut röstade bort Orban försöker de dra lärdomar för att det inte ska hända igen.
Viktor Orban är inte heller ensam i EU om att ha utnyttjat vetorätten för att blockera kandidatländer.
+ Det land på Västra Balkan som nu heter Nordmakedonien har tvingats byta namn efter krav från Grekland för att ens få förhandla om medlemskap. Och Bulgarien lade in sitt veto mot medlemsförhandlingar på grund av en historisk språkkonflikt.
+ Slovenien stoppade flera gånger Kroatiens medlemsförhandlingar på grund av olika gränskonflikter.
Det gör att flera EU-regeringar nu försöker stämma i bäcken för att försäkra sig om att inte behöva drabbas av några fler Orbantyper som börjar vifta med vetokortet så snart de fått tillträde till EU-toppmötena.
EU-kommissionen som under flera år pressat på för att få fart på medlemsförhandlingarna backar nu för kraven från EU-regeringarna. På så sätt vill man undvika förslag om ”associationsmedlemskap” som hörts från Tyskland.
EU-kommissionären Marta Kos hade inga besked om hur de nya ”demokratiska säkerhetsklausulerna” ska fungera, utan kallade det bara för en ”gradvis integrationsprocess” efter att varje kandidatland uppfyllt alla andra krav för fullt medlemskap.
EU har redan använt sig av ”övergångsperioder” på olika områden för nya medlemsländer.
+ När den tio länderna i Central- och Östeuropa blev EU-medlemmar 2004 infördes en övergångsperiod på upp till sju år för fri rörlighet med ländernas medborgare, som EU-länderna kunde använda sig av.
+ Jordbruksstödet från EU fasades in stegvis till de nya medlemsländerna.
Liknande övergångsperioder kommer troligen att användas när det stora jordbrukslandet Ukraina ska bli EU-medlem.
Men inskränkningar i rösträtten eller andra former av ”säkerhetsklausuler” har inte använts tidigare för nya medlemsländer.
De små kandidatländerna lär inte protestera mot ”säkerhetsklausuler”. För dem är det centrala att släppas in på EU:s inre marknad så snart som möjligt och att få bli del av en större gemenskap som skydd mot Ryssland.
Moldaviens premiärminister Alexandru Munteanu var också mycket försiktig i sina svar på presskonferensen om EU-inskränkningar:
– För oss är det viktiga att få en tydlig plan som kan leda till medlemskap. Om EU vill inrätta kontroller är det OK för oss, sade Munteanu.
Det första kandidatland som kan få den nya typen av säkerhetsklausuler inskrivna i sitt medlemsfördrag är Montenegro som väntas bli klara med sina förhandlingar i år och kunna bli medlem 2028. Premiärminister Milojko Spajić har redan sagt att Montenegro är berett att acceptera de nya reglerna om det kan göra det dlättare att få EU-länderna att öppna för nya medlemmar.
Ukrainas president Volodymyr Zelensky har kategoriskt avvisat förslag om ”associationsmedlemskap”. Ukraina kommer säkerligen att blanda sig i förhandlingarna om ”säkerhetsklausuler” som kan inskränka det stora landets inträde som fullvärdig medlem i EU.
