Nu säger alla att EU ska snabbväxa till 35 länder – utom 87 serbiska huliganer

EU:s toppmöte i den lilla hamnstaden Tivat i Montenegro omvandlades från de vanliga tomma frasernas konferens om utvidgning till en tävling vilken EU-topp som hade de mest radikala förslagen till hur unionen så snabbt som möjligt ska växa från 27 till 35 medlemsländer.

Det enda hindret i den enhälliga omvändelsen var 87 serbiska huliganer som brukar misshandla oppositionsdemonstranter i Belgrad som protesterar mot den putinkramande presidenten Aleksandar Vučić. Nu lovade till och med Vučić demokratiska reformer för att komma med på snabbtåget in EU.

De serbiska huliganerna nådde dock aldrig fram till toppmötet. Säkerhetspolisen i Montenegro hade koll på dem redan när de anlände med sitt chartrade plan.

Montenegrin police said some of the men had criminal records and had taken part in “numerous high-risk public gatherings.” Authorities in Montenegro also confiscated two buses.

Tysklands Friedrich Merz och Frankrikes Emmanuel Macron som bromsat EU-utvidgning under många år anlände till toppmötet med en lång lista av förslag om hur ”anslutningsmetodologin ska förenklas”:

+ Genom att slå ihop förhandlingskapitel och inte tröska igenom alla 33 kapitel var för sig med enhälliga beslut av EU-regeringarna varje gång förhandlingar om ett nytt område ska öppnas. Att kandidatländerna får vara med på EU-ministermöten utan rösträtt.

+ Genom att kandidatländer släpps in på till exempel EU:s inre marknad när de genomfört de reformer som krävs och inte först efter att hela förhandlingsprocessen är avklarad.

EU-ledarnas ordförande Antonio Costa kom med ett förslag om att ”strömlinjeforma” medlemsförhandlingarna och ta bort vetorätten för medlemsländerna som nu gör att ett grannland kan sätta käppar i hjulet för ett kandidatland. Nordmakedoniens förhandlingar har blockerats under flera år av Bulgarien och Grekland på grund av oenighet om minoriteters rättigheter.

”Bilateral issues” that could stall a country’s bid should be “addressed” between the countries in question, with support from the institutions, but not to their prejudice, said Costa.

Även Serbiens Aleksander Vucic och Albaniens Edi Rama känner av den nya stämningen och deklarerade i ett gemensamt utspel att de är beredda att bli medlemmar utan rösträtt de första åren.

Skälet till den nya utvidgningsoptimismen är det som händer nästa vecka, då EU-regeringarna vid en ceremoni i Luxemburg deklarerar att medlemsförhandlingarna nu öppnas med Ukraina och Moldavien.

Antonio Costa kommer redan med förslag hur Ukrainas medlemskap ska underlättas genom att införa flera övergångsperioder till fullt medlemskap, som när länderna i Central- och Östeuropa kom in med medborgarna fick full fri rörlighet i EU först senare. Nu vill Costa diskutera övergångsperioder inom fler områden, även rösträtten.

Montenegros president Jakov Milatovic sade dock på presskonferensen efter mötet att han hoppas att hans land ska få träda in som EU:s 28:e medlem 2028 som fullvärdig medlem eftersom man redan genomfört alla reformer som krävs.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen gav inget klart svar men försäkrade att målet är 2028 för Montenegro tätt följt av Albanien.

EU-topparna vill till och med tro på löftena från Serbivens Vucic om att han vill uppfylla kraven för EU-medlemskap. När en serbisk journalist frågade varför de serbiska medborgarna som bara ser von der Leyen och Costa kindpussa Vucic på de regimstyrda tv-kanalerna ska tro att landet någonsin kommer att demokratiseras svarade Costa:

– President Vucic har nu lovat att vallagarna ska ändras och att de ska uppfylla de krav som Europarådet för mänskliga rättigheter krävt.

De närmaste månaderna kommer att visa om Vucic genomgått en politisk omvändelse eller om de 87 serbiska huliganerna kommer att få fortsätta härja på Belgrads gator.