Därför kan Nej-sidan vinna på Island – Oligarker och facktoppar sida vid sida mot EU

28 augusti 2026 Henrik Brors

Islänningarna ska inte rösta om EU-medlemskap på lördag – bara om regeringen kan återuppta förhandlingarna.

Men det är tillräckligt skrämmande för Islands företagsoligarker för att gå till frontalangrepp – sida vid sida med facktoppar som ser EU som ett redskap för den internationella kapitalismen.

I en av de sista opinionsmätningarna har Nejsidan för första gången ett övertag.

De kallas ”kvotakungarna” – ägarna till de stora fiskebolagen som kontrollerar stora delar av fiskerättigheterna runt Island. Tiotusentals familjer lever på fisket, men de fem största bolagen har ensamrätt på mer än en tredjedel av fiskekvoterna. De 25 största har tre fjärdedelar av fiskekvoterna.

Kvotakungarna har inte nöjt sig med det. De har använt fiskekvoterna som säkerhet för lån till stora investeringar i andra sektorer på Island och utomlands. Under finanskrisen 2009 köpte några fiskebolag landet stora mediehus Árvakur, som äger landets enda tryckta tidning, Morgunblaðið, som via tidningen och webben läses av nära 90 procent av islänningarna.

Morgunblaðið har inför folkomröstningen redan innan medlemsförhandlingarna inletts på sin första sida slagit fast att Island inte kan få något undantag för sitt fiske. Tidningen hänvisade felaktigt till en rapport av tre professor, som frenetiskt dementerat. Men uppgiften har upprepats om och om igen under valrörelsen.

Trots att tidigare medlemsförhandlingar visar att det går att få juridiskt bindande undantag från EU-reglerna: Danmark har ett juridiskt undantag från euron, Irland från passunionen Schengen och Sverige för snuset.

Utomlands har kvotakungarna gett bidrag till Brexitsidan i Storbritannien.

FN:s kommitté för mänskliga rättigheter deklarerade 2007 att Islands fördelning av fiskekvoter var diskriminerande och krävde att regeringen skulle agera. Regeringen lovade efter en folkomröstning 2012 att ”landets naturresurser ska vara gemensam egendom”. Men lagändringen har ännu inte genomförts.

Officiellt har den centrala näringslivsorganisationen – SA – och den fackliga – ASI – inte tagit ställning inför folkomröstningen. Men på slutdebatten i tv stod Sólveig Anna Jónsdóttir, en av ordförandena för ASI, sida vid sida med Halldór Benjamín, fd ordförande för SA som företrädare för Nejsidan.

Fackledaren deklarerade att Island är unikt och mer demokratiskt än övriga Europa:

“We have the highest trade union membership anywhere in the inhabited world,” she says. Iceland has extensive democratic rights, she says, while the situation in Europe is different. Trade union membership there is much lower than in Iceland.”

Det var Donald Trumps utspel om att överta Grönland som gjorde att den isländska regeringen ledd av Socialdemokraternas Kristrún Frostadóttir beslutade att tidigarelägga den planerade folkomröstningen.

Islänningarna blev påminda om USA:s ockupation av landet under andra världskriget. Och när Kanadas premiärminister Mark Carney tagit strid mot Trumps strafftullar och söker närmare samarbete med EU blir den stora geopolitiska omvälvningen i Islands närhet än mer tydlig.

Men den isländska valrörelsen har ändå mest handlat om ekonomi.

Fiskeoligarkerna har försökt skrämma väljarna med att fiskerättigheterna som står för 40 procent av landets exportinkomster kommer att tas över av spanska och holländska fiskeflottor med tusentals förlorade jobb.

Medan Jasidan och statsminister Kristrún Frostadóttir pekat på att EU lovat undantag för Islands fiskerättigheter i medlemsförhandlingar:

“We can find solutions on issues that are a challenge, such as sharing arrangements on shared fish stocks. Iceland and the European Union are coming closer taking into consideration recent geopolitical developments”, EU fishcommissioner Costas Kadis said to Financial Times.

Islänningarna kämpar med skyhöga boendekostnader och hög inflation jämfört med EU-länderna. Riksbanken har höjt räntan tre gånger i år till 8 procent. Men inflationen fortsätter att stiga och nådde 5,6 procent i augusti.

For young people, the main issue is the mortgage rate. We work and work but some of us are never able to own a flat by ourselves,” säger Úlfhildur Harne till Financial Times. “Joining the Eurozone could maybe help that.”

Fiskaren Kjartan Sveinsson är skeptisk till Brysselbyråkratik. Men säger att EU-kontroll ändå kan leda till något positivt:

“One positive thing that I can see about joining the EU is that the quota kings couldn’t get away with this bullshit any more. Economically, for Iceland, the quota system has been good. Socially, it has been a disaster.”

Lördag kväll får vi reda på om oligarkmiljardärerna och facktopparna lyckas stoppa Island från att ens få reda på villkoren för ett medlemskap i EU.

3 KOMMENTARER

  1. Ingemar Alvbom

    Vill bara säga att jag tycker ert nyhetsbrev är så bra och givande. Er röst och insikter behövs.

  2. Magnus Gotander

    Om detta har en bäring om Islands maktstruktur så är det ju en katastråf för alla….

Kommentarer är stängda.