44 nya miljarder euro till Afrika från EU.
Förslaget från EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i sitt tal ”State of the Union” hade låtit mer övertygande om förra årets löfte om 3,6 miljarder euro hade kommit någonstans.
Bland raden av nya säkerhetsåtgärder för att stoppa invandringen till Europa, som Juncker tog upp i onsdagens tal, fanns en ny och generös fond avsedd att göra livet bättre i de afrikanska länder där medborgare i tiotusentals ger sig av i båtar över Medelhavet mot EUs stränder.
Fonden ska användas till att angripa grundorsakerna till att folk flyr.
Så kan flyktingkrisen också bekämpas.
Juncker ska få ihop dessa 44 miljarder euro genom att lägga ett litet antal EU-miljarder i framtidsprojekt som sedan stater (EUs och Afrikas), hjälporganisationer och företag matchar med sina investeringar.
Kanske rentav 88 miljarder kan vara möjligt, hoppades han i talet.
Metoden används sedan ett par år i Europa för att få igång investeringar som kan ge jobb.
EUs bottensumma på 21 miljarder euro har hittills förmått 116 miljarder att vaskas fram.
Men den afrikanska fonden har en föregångare som förskräcker.
Europaparlamentet röstade på tisdagen genom en rapport hur det har gått med Valletta-fond från sommaren 2015, utlovad till afrikanska politiska ledare på unikt toppmöte om flyktingkrisen.
EU skulle ta 1,8 miljarder euro ur EU-kassan och EU-länderna skulle sedan pytsa in 1,8 miljarder.
Ett år senare har EU-länderna bidragit med 81,7 miljoner.
Det är mindre än 5 procent av vad som utlovades på Valletta-toppmötet.
.EU-länderna har emellertid skänkt precis lagom mycket för att få rätten att sitta i fondens styrelse, konstaterar EP-rapporten.
Rapporten har mer kritik.
Pengarna ur EU-kassan har tagits från andra biståndsprojekt.
De länder i Afrika vars befolkning inte flyr till Europa, har sålunda förlorat europeiskt bistånd till länder vars medborgare flyr.
Det gör inte parlamentarikerna gladare att EU-regeringarna i 2017 års budgetproposition, har skurit ner det totala EU-biståndet med 10 procent.