Vallokalerna hade redan öppnat på ambassaderna utomlands och 33 000 väljare hade röstat. Då stoppade Rumäniens konstitutionsdomstol hela presidentvalet på grund av säkerhetspolisens rapport om en massiv rysk hybridkampanj för att föra en Putinkramare till makten.
Socialdemokraternas utslagne kandidat jublade. Liberalernas kandidat som hoppats segra efter avslöjandet av ryska cyberattackerna svor ve och förbannelse. Den svaga rumänska demokratin med stor misstro bland väljarna mot den korrumperade politiska eliten riskerar att försvagas ytterligare.
”I dag har den rumänska staten stampat på demokratin. Man har förstört 35 år av demokrati!” deklarerade liberala kandidaten Elena Lasconi.
I måndags avvisade konstitutionsdomstolen alla klagomål mot den första valomgången. Och alla var inställda på ett avgörande val på söndag mellan högerextreme Călin Georgescu och liberala Elena Lasconi.
Men efter att den avgående presidenten Klaus Iohannis beslutat offentliggöra säkerhetspolisens rapporter om en massiv kampanj från kriminella plattformar med ryskt ursprung till stöd för Georgescu gjorde domstolen en helomvändning i sista stund.
Romania is a target for aggressive Russian hybrid actions, including cyber attacks and information leaks and sabotage,” enligt rumänska säkerhetsrådet.
Domstolen hänvisade till att man fått in nya överklaganden av valet och höll därför nya möten torsdag och fredag. På eftermiddagen efter att valet inletts meddelade konstitutionsdomstolen att den fattat ett enhälligt beslut att upphäva hela presidentvalet, och att det måste göras om från början med två valomgångar.
Socialdemokraternas presidentkandidat, premiärminister Marcel Ciolacu, som överraskande blev utslagen i första valomgången välkomnade domstolens beslut:
”Det var det enda rätta beslutet efter att säkerhetsmyndigheternas rapport offentliggjorts som visar att valresultatet var flagrant förvrängt efter den ryska interventionen.”
Emanuel Ungureanu, vice ordförande i Elena Lasconis liberala parti USR kallade tvärtom beslutet för ”ännu en kupp av konstitutionsdomstolen”:
-Domstolen vill definitivt se till att en man från regeringspartierna sitter i toppen på staten. Elena Lasconi hade en stor chans att bli en president utanför systemet.
-Nu har statsapparaten diskrediterat sig själv. Presidebnt Iohannis och premiärminister Ciolacu måste ställas inför rätta för högförräderi! De visste att Georgescu var Rysslands man men gjorde ingentin.g
I den senaste opinionsmätningen inför söndagens avgörande val hade Lasconi också gått förbi extremhögerns Georgescu efter säkerhetspolisens rapporter om den ryska kampanjen och flera EU-positiva partier gemensamt uppmanat väljarna att rösta på henne. Dagarna innan ledde Georgescu stort efter att inte bara fått stöd av den ryska kampanjen utan också av privata tv-kanaler och stora konservativa tidningar.
Partiledaren för Georgescus parti AUR, George Simion, kallade domstolens beslut för en ”statskupp”. Men manade samtidigt sina stödtrupper att inte gå ut och protestera på gatorna.
”Skamlöst! Statskuppen i full swing. Men vi kommer inte att gå ut på gatorna. Vi låter oss inte provoceras. Det här systemet måste fällas demokratiskt”, skrev han på Facebook.
”Men vi kan inte längre kalla det här för en demokrati utan en stat kidnappad av vissa intressegrupper. Vi kommer inte att ge upp.”
De rumänska väljarna misstro mot den politiska eliten är stor. Rader av ledande politiker och premiärministrar har avslöjats i korruptionsskandaler. Flera har dömts till långa fängelsestraff, medan andra klarat sig genom att regeringarna avskedat åklagare som försökt rensa upp i rättsrötan.
EU:s korruptionsåklagare Laura Kövesi var tidigare chefsåklagare för Nationella antikorruptionsbyrån i Rumänien men blev till slut avsatt av regeringen för att ha varit alltför framgångsrik att ställa korrupta politiker inför rätta.
Regeringen meddelade att den skulle besluta om nya valdatum på fredagskvällen. Men det här valkaoset och avslöjandet om de tunga ryska intressena att försöka påverka Rumäniens politiska utveckling gör att den demokratiska utvecklingen i ett av EU:s fattigaste och samtidigt säkerhetspolitiskt viktigaste har en osäker framtid.