Lag går före (nationell) politik i EU, sa domstolen

EU-domstolen sätter stopp för Ungerns behandling av hbtq-personer – och revolutionerar samtidigt EUs rättssystem.

På tisdagen kom ett efterlängtat domslut från EU-domstolen i Luxemburg – sannolikt tillbakahållet i väntan på Ungerns val, så att domstolen inte skulle kunna anklagas för valpåverkan:
Ungern döms på inte mindre än sex grunder för en lag från 2021 som pekar ut homosexuella och transpersoner och straffbelägger att deras existens ens får nämnas inför barn.

Premiärminister Victor Orban har hävdat att lagen skyddar barn mot pedofiler men EU-domstolen godtar inte att förbjuda omnämnande inför barn av människor med viss sexuell läggning eller avvikelse från det kön som tilldelats vid födseln, skulle skydda någon.
Tvärtom bryter det mot flera EU-direktiv.

Domstolen slår fast att lagen strider mot flera av EUs värderingar som diskriminering, yttrandefriheten och skydd av familjeliv och privatliv. Men framförallt, anser domarna, kränker lagen hbtq-personers värdighet genom att de direkt pekas ut som potentiella pedofiler vilket stigmatiserar gruppen, kan isolera den och utsätta den för risk.

Ungerns inkommande regering ledd av valsegraren Peter Magyar väntades redan innan släppa på trycket mot ungerska hbtq-personer och nu finns alltså svart på vitt, att detta är ett krav från EU på honom.

Det är just den ungerska lagens brott mot EUs värderingar som är unikt med domen.
EU-domstolen har ofta i tidigare domar hänvisat till EU-fördragets artikel 2 där EUs värderingar*** räknas upp som en förklaring till varför vissa åtgärder inte kan tillåtas men man har aldrig förut uppgett som en självständig grund för en dom, att artikel 2 har kränkts.

Domstolen tar här till de starkaste uttrycken när den säger att den ungerska lagen ”strider mot EUs själva identitet så som en rättsordning.”

Det var EU-kommissionen som stämde Ungern inför domstol (vilket är deras uppdrag) på grund av lagen och det var EU-kommissionens jurister som uppmanade domstolen att pröva artikel 2 som fristående grund. I den muntliga förhandlingen backade dock samma jurister på en fråga om man bedömde att domstolen kunde döma enbart utifrån kränkning av värderingar.

Eftersom frågan var väckt, har jurister över hela Europa ivrigt väntat på utslaget för att se hur EU-domstolen skulle resonera om detta.
En enhällig EU-domstol går alltså längre än den någonsin gjort, när den lyfter ut artikel 2 som en fristående grund att döma på.
Men domstolen går inte hela vägen utan kompletterar sitt domslut med flera konkreta direktiv som lagen bryter mot.

Kritiker är ändå oroade.
Om ett land kan dömas enbart för att ha kränkt artikel 2 – för att ha nekat medborgare de rättigheter som räknas upp där (se nedan) – så hamnar det slutgiltiga beslutet om vad som ÄR en kränkning i domstolens händer.
Inte hos EUs lagstiftare, som idag.

Då har EU-domstolen just utvidgat sitt inflytande.
Den läsningen stärks av att domstolen inte accepterar Ungerns försvar för sin behandling av hbtq-personer med att detta ligger i ungersk konstitutionell nationell identitet.
EU-domstolen säger tvärtom att nationella konstitutioner bara skyddas av EU-fördraget om dessa respekterar EUs värderingar. EU-domstolens ordförande Koen Lenaerts har betonat länge att EU vilar på ett gemensamt rättssystem och då måste alla EU-länder på de områden som har reglerats gemensamt, hålla sig inom det.

EU-domstolen ger ändå inte sig själv fritt fram att döma som man tycker utan sätter upp en tröskel som säger att ett land kan bara dömas för övergrepp mot EUs värderingar om dessa är grova och långvariga. (Det är en tröskel hämtad från artikel 7 i EU-fördraget.)

Jurister kommer nu kasta sig över domen för att försöka förstå hur mycket den har förändrat det rättsliga läget i EU.
Det kan komma politiskt bakslag om det visar sig att EU-regeringarna anser att domstolen gått för långt. Då kan medlemsländerna tvingas skriva om EU-fördraget för att flytta målstolparna tillbaka.

***Artikel 2 i EUs fördrag:
Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter.
Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.