När Gröna Given kom till – en intervjubok
Hur kunde EU få till ett massivt klimatpaket på kort tid?
Mats Engström har i en ny bok intervjuat folket bakom kulisserna. Så här var det…
För en nyfiken inblick i hur det kan gå till bakom kulisserna i Bryssel, har politiske skribenten Mats Engström skrivit en rapp redogörelse för hur EU kunde ta så stora kliv i klimatarbetet åren 2019-2024, baserat på intervjuer med dem som befann sig mitt i smeten den gången.
På mycket kort tid lanserade 2019 den nytillsatta Von der Leyen-kommissionen ett enormt lagstiftningspaket med alla tänkbara inslag för att skynda på Europas marsch mot klimatneutralitet.
I intervjuerna som Engström gjort, vibrerar den bubblande entusiastiska anda som tycks ha rått i lokalerna när alla avdelningar kastade sig över den enorma uppgiften.
Det är för övrigt en av de insikter som Engström tar med sig – att när ett tillfälle ges – när stjärnor står rätt, när ett fönster öppnas – ska man gärna ha förberedda förslag att slänga fram. Kommissionens olika generaldirektorat och tjänstemän tycks ha suttit på högvis med rapporter, analyser och undersökningar som kunde omvandlas till rimliga lagförslag… förslag som inte hade varit särskilt efterfrågade.
Vi får inte riktigt svaret på varför det kunde gå att genomföra dessa förslag nu. Det är möjligtvis en mycket större och svårare fråga att reda ut.
En delförklaring som skymtar förbi, är att den nytillträdda Ursula von der Leyen, tidigare tysk försvarsminister, behövde ett jätteprojekt för att vinna förtroendet hos ledamöterna i Europaparlamentet.
Valet försommaren 2019 hade gått de Grönas väg och liberalernas. De borgerliga EPP och mittenpartiet socialdemokraterna var ändå etta och tvåa.
Hennes projekt fick bli denna Gröna Giv som kunde säljas till halva parlamentet som framstegsvänligt och till den andra halvan som näringslivsvänligt. En klimatsatsning som slår det mesta.
EUs Gröna Giv cementerade definitivt EU i rollen som främste klimatförespråkare globalt och tycks ha påverkat många länder att göra lite extra själva också.
Frågan blir då varför EU-länderna sedan röstade igenom förslagen – något som boken inte går in på i högre grad – men en stark folklig klimatopinion med Greta Thunberg i spetsen, erbjuds som en tänkbar förklaring.
Enskilda skickliga förespråkare i EU-maskineriet får en del av äran. Ursula von der Leyen, för att hon outtröttligt låg på alla inblandade. EU-kommissionären Frans Timmermans för att han engagerade sig passionerat alla steg. Ministrar och diplomater i det franska EU-ordförandeskapet för sin professionalism och ihärdighet.
Så småningom, var det roliga över. Som bekant backar sedan snart två år, Ursula von der Leyens kommission på sin egen Gröna Giv genom nya lagförslag. I tiotalet supersnabbt tillkomna lagpaket som fått ett amerikanskt namn, omnibus, så sänks kraven på företag och uttunnas klimatmålen.
Engström lämnar öppet för att dessa senare ändringar åtminstone delvis kan vara nödvändiga korrigeringar för det gick verkligen väldigt fort i den första vändan. Von der Leyen höjde takten i den europeiska grundliga lagstiftningsprocessen.
Det är då inget emot hur fort det går med att backa. Här reduceras hela konsultationsprocessen till en liten grupp nära Von der Leyen, med inspel från industrilobbyister.
Slutsatsen är trots allt optimistisk. Klimatlagarna ligger fast, även om de tunnats ut i kanterna. Omställningen mot klimatneutralt pågår fortfarande, pågår hela tiden i små steg.
Inte minst tack vare dessa lagar.
Mats Engström förespråkar tålamod trots allt – ibland står ju faktiskt stjärnorna rätt.
”När stjärnorna stod rätt – om EUs Gröna Giv och kampen om miljön,” av Mats Engström
Förlag Fri Tanke, 2026
