Ny opinionsmätning: Ungrarna litar mer på EU än på landets politiker – Oppositionens chans att lyfta ekonomin efter valet är samarbete med EU
Ungern har haft en EU-motståndare som regeringschef i 16 år. Ändå litar tre av fyra ungerska väljare – 75 procent – på EU. Medan bara 45 procent litar på premiärminister Viktor Orban och 57 procent på oppositionsledaren Peter Magyar, enligt en ny opinionsmätning dagarna före valet.
Om Magyar vinner kommer han ändå troligen bara göra försiktiga ändringar av Ukrainapolitiken. Men hans chans att förverkliga vallöftena om ekonomiska förbättringar är fördjupat samarbete med EU, som snabbt kan ge landet 34 miljarder euro.
”Om Peter Magyar lyckas avsätta Orban kan han luta sig mot ett mandat från väljarna att de vill ha en ny politisk inriktning mot Europa och bort från Ungerns nuvarande utveckling”, konstaterar Piotr Buras och Pawel Zerka på den internationella tankesmedjan European Council on Foreign Relations (ECFR) som gjort mätningen.
Magyars Tisza-parti leder stort i opinionsmätningarna, men Orban försöker in i det sista skrämma väljarna med uppgifter om bombhot och förhoppningar om att kärleksförklaringar från Donald Trump ska få väljarna att än en gång ge honom sitt stöd.
Men ECFR:s mätning gjord under valspurten visar att en stor majoritet av väljarna stödjer Ungerns EU-medlemskap, trots att Orban med stöd av USA:s vicepresident JD Vance målat upp EU som det stora hotet.
Fler än tre av fyra väljare – 77 procent stödjer EU-medlemskapet. Mindre än en av fem – 19 procent – stödjer den nuvarande EU-skeptiska hållningen.
Inför valet har Peter Magyar gett långtgående ekonomiska löften – sänkta skatter för lågavlönade, sänkt moms på mat, mediciner och ved, fördubblade barnbidrag och stora lönehöjningar inom välfärdssektorn.
För att kunna leverera det behöver han snabbt ökade inkomster till statskassan. Och det kan ordnas om Magyar genomför de löften om att rensa upp i korruptionen och återge Ungern en oberoende rättsstat som han lovade 2024 när han lämnade Orbans regeringsparti Fidesz.
I EU:s kassakista i Bryssel ligger 17 miljarder euro i stoppade utbetalningar till Ungern på grund av bristande demokrati. Att genomföra de reformer som krävs av EU blir den första uppgiftern för en Magyar-regering.
“Tisza will bring home the EU funds. To unlock them, we will have a completed RRP [a plan that governs payments under the EU’s post-Covid recovery fund] by the end of August”, said Márton Hajdu, Tisza’s EU affairs chief who is running to become a member of parliament.
Men en ny regering kan också hoppas på ytterligare 17 miljarder euro, i lån från EU:s försvarsfond. Ungern är ett av få medlemsländer som inte fått klartecken för pengarna på grund av riskerna för korruption, enligt EU-kommissionen.
För Ungern är det här oerhört stora belopp – 17 miljarder motsvarar cirka 10 procent av landets bruttonationalprodukt.
I valrörelsen har Peter Magyar varit oerhört försiktig att uttala sig om stödet till Ukraina, som Viktor Orban målat upp som det stora hotet mot landet. Men övriga EU-länder kommer att sätta en stor press på Magyar om han vinner valet att snabbt plocka undan Ungerns vetokort mot det utlovade lånet på 90 miljarder euro till Ukraina, om han vill få några snabba beslut om utbetalning av innestående miljarder till Ungerns statsskassa.
Ukrainastödet behöver dessutom Ungern inte ta något ansvar för i likhet med Slovakien och Tjeckien, enligt uppgörelsen på EU-toppmötet i december.
Viktor Orban har lagt in veto mot att Ukraina ens ska få inleda medlemsförhandlingar med EU. Medan Peter Magyar talar om en framtida folkomröstning i Ungern om att släppa in Ukraina. Det talar för att startskottet för medlemsförhandlingar med Ukraina – och Moldavien – skulle kunna inledas vid ett maktskifte i Budapest på söndag.
Däremot lär en Magyar-regering inte ändra på Orbanregimens invandringsfientliga politik. I valprogrammet sägs att taggtråden längs landets södra gräns ska behållas för att hindra migranter att ta sig in i landet. Ungern kommer också fortsatt säga nej till EU:s migrationspakt.
Det här är en linje som stöds även av grannlandet Polen, där premiärminister Donald Tusk inte ändrat landets linje sedan högerpopulistiska PiS-regeringen fälldes. EU-parlamentets EPP-grupp, där Magyar ingår tillsammans med svenska Moderaternas och Kristdemokraterna, har också den senaste tiden lierat sig med extremhögern för att driva på för massdeportationer av migranter och uppluckring av Europakonventionens skyddsregler för flyktingar.
Tankesmedjan ECFR:s experter manar övriga EU att gå varligt fram efter ett maktskifte i Ungern och inte ställa långtgående krav på snabba förändringar efter 16 år av Orbans ”illiberala demokrati”:
”Crucially, a change in government in Budapest would come with the imperative to put Hungary’s own house in order first after 16 years of failed Orbanomics, corruption and state capture. So, rather than press for a smooth return to a “normal Hungary”, European leaders and policymakers should work with the new government to establish what the new normal should mean—and where its limits are.”
