EU på väg stoppa miljardflödena till antidemokratiska regeringar i Slovakien och Ungern?
EU-parlamentet har ändå sedan 2018 förgäves krävt att EU-regeringarna ska slå till med ”atombombsparagrafen” mot Ungern för Orbanregeringens alla antidemokratiska beslut.
Men en omsvängning verkar nu vara på väg:
+ EU-kommissionen stoppade förra veckan utbetalningen av drygt 17 miljarder euro till Ungern till försvarssatsningar. På grund av risken för att Orbanregeringen skulle försnilla pengarna.
+ EU-miljarder till Slovakien kan stoppas för första gången efter att Ficoregeringen lägger ner den sista oberoende myndigheten, som utreder om regeringen bryter mot EU-lagar.
+ Sveriges EU-minister Jessica Rosencrantz har börjat samla stöd från övriga EU-regeringar för att kunna få ett ”atombombs-beslut” mot Ungern – om Viktor Orban vinner valet i april.
Det är en omsvängning som pågår – men utan buller-och-bång och stora presskonferenser med kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Kommissionen försöker undvika att populistledarna Orban och Fico ska kunna peka ut EU som ”yttre fiende” som hotar medborgarna i deras hemländer.
Särskilt viktigt gentemot Ungern där Viktor Orban griper efter varje halmstrå för att undvika förlora makten i valet den 12 april.
Därför var det bara i ett utskott i EU-parlamentet som budgetkommissionären Piotr Serafin förra veckan lågmält förklarade att Ungern, som enda land av de 16 som ansökt, fått nej till lån från den nya försvarsfonden på drygt 17 miljarder.
Flera EU-parlamentariker varnade för att 17,4 miljarder euro till Ungern skulle bli en ”fin present” till Orban. Budgetkommissionären svarade att det inte blir någon utbetalning till Ungern och pekade på kommissionens kritik av den omfattande korruptionen och den dåliga kontrollen av offentliga upphandlingar
-Det är svårt för mig att föreställa mig hur vi ska kunna sluta en uppgörelse om lånet om inte de lagar vi kritiserat förändras. Dessa krav gäller också lån till försvarsinvesteringar, deklarerade Serafin.
EU-kommissionens beslut om Ungern har skjutits upp till våren.
Det är EU-parlamentet som pressat kommissionen att agera mot de länder som bryter mot EU:s demokratilagar. Möjligheten att stoppa utbetalningar från budgeten infördes 2020 för att pengarna från återhämtningsfonden efter pandemin på 750 miljarder euro skulle användas på rätt sätt. Parlamentet lyckades få kommissionen att stoppa mer än 100 miljarder till Ungern och Polen, som då hade en regering som gick i Viktor Orbans fotspår.
Det är i dag cirka 19 miljarder euro som inte betalats ut från EU-budgeten till Ungern. Några av dessa miljarder är nu också permanent förlorade för Orbanregeringen.
Tankesmedjan Centre for European Reform drar i en rapport slutsatsen att indragna budgetmiljarder är det effektivaste verktyget som EU har i dag för att se till att de gemensamma lagarna följs:
“The most powerful tool in the EU’s rule of law toolbox. Its strength comes from its potential impact on a country’s finances and the speed and flexibility with which it can be applied.”
Slovakiens Robert Fico har hittills klarat sig undan stoppade utbetalningar från EU-budgeten trots att kommissionen flera gånger hotat med straffåtgärder om den slovakiska regeringen genomför planer på demokratiska inskränkningar.
Fico avskaffade den särskilda åklagarmyndigheten mot korruption som agerat mot hundratals politiker, poliser och företagare, sänkte straffen för finansiella brott och kortade preskriptionstiden för våldtäkter. En tidigare åklagare, som dömts till åtta års fängelse, för att inte ha ingripit mot korruption frigavs av Ficoregeringen.
EU-kommissionens vice ordförande Vera Jourova hotade:
”Vi för intensiva diskussioner med Slovakiens regering om deras lagförslag för public service, om rättsväsendet och om korruption. Det är vår skyldighet att inleda ett överträdelseförfarande om lagarna inte lever upp till EU-reglerna.
Men det blev inga åtgärder från kommissionen.
Andra gånger har Robert Ficos regering backat i sista stund efter hot från EU-kommissionen. Justitieministern Boris Susk medgav öppet att ett förslag om sänkta straff för politisk korruption drogs tillbaka för att regeringen var orolig för att drabbas av stoppade utbetalningar från EU-budgeten.
Den förra EU-kommissionen valde ändå till slut att undvika öppen konfrontation med Robert Ficos regering. Troligen för att försöka undvika att Fico bildade radarpar med Viktor Orban med dubbla veton på EU-toppmötena som följd.
Men den nya kommissionen pressas nu att gå hårdare fram även mot Slovakien, främst av EU-parlamentet.
Ficoregeringen har attackerat oberoende medier och drev i fjol höstas igenom en lag som säger att ”traditionella” värderingar om bland annat kön gäller i Slovakien, och att nationella lagar står över EU-lagstiftning i ”kulturella och etiska frågor”.
I december lades den oberoende myndigheten för visselblåsare ned, där medborgare kan slå larm om brott mot EU-lagar. Det är en myndighet som varje EU-land ska ha. Regeringen vill inrätta en ny myndighet som den har kontroll över. Politiska bedömare i Slovakien anser att det är regeringens svar för att inrikesminister Matúš Šutaj Eštoks departement fått böter för att den omplacerat poliser som slagit larm om oegentligheter.
EU:s budgetkommissionär Piotr Serafin höll möten med Ficoregeringen och krävde att planerna skulle stoppas. Men regeringen gick ändå vidare. I stället blev det Slovakiens konstitutionsdomstol som åtminstone tillfälligt satte stopp för Ficos planer. För att kunna granska om beslutet strider mot landets konstitution.
EU-kommissionen har nu skickat en formell varning till Slovakiens regering för att den bryter mot EU:s regler. Ficoregeringen har en månad på sig att svara.
Det tornar upp sig mot att även Slovakien kommer att få EU-miljarder indragna.
EU-kommissionen har också föreslagit att regelverket för utbetalningar till medlemsländerna ska skärpas i nästa långtidsbudet för perioden 2028-2034. Medlemsländer som inte följer EU-beslut kan få utbetalningar stoppade automatiskt:
“Commission announced plans to establish a stronger link between the reports and the budget. In practice, this could mean that failure to implement a report’s recommendations would automatically trigger funding suspensions”, konstaterar Center for European Reform.
Men kraven från EU-parlamentet att EU-kommissionen och medlemsländernas regeringar ska ta till det alla kraftigaste vapnet – artikel 7 i EU-fördraget – mot Ungern drivs fortfarande och tas upp varje gång Viktor Orban blockerar stöd till Ukraina eller underminerar demokratin på hemmaplan.
Hittills har de återkommande diskussionerna på EU-regeringarnas möten bara varit formella ritualer där de flesta är uppgivna inför vetskapen att det krävs ett enhälligt beslut och att Slovakiens Robert Fico hotat lägga in sitt veto mot varje försök att utlösa artikel 7 och ta ifrån Viktor Orbans hans rösträtt.
Men Europaminister Jessica Rosencrantz har den senaste tiden ändå försökt mobilisera stöd bland övriga regeringar för att på allvar driva artikel 7 mot Ungern, enligt nyhetssajten Politico.
”Sweden is mulling a renewed push to get Article 7 back on the table against Hungary. EU Affairs Minister Jessica Rosencrantz held several bilats on the sidelines of Monday’s General Affairs Council seeking to build momentum for the move, an EU diplomat said.
Sweden doesn’t actually want to push the button on Article 7 just yet. The idea is to gauge support for using the tool if Orbán is reelected and continues to obstruct EU decision-making.”
Svenska regeringen vet att Viktor Orbans regering inte kommer att bestraffas vid en slutgiltig artikel 7-omröstning eftersom Robert Fico och kanske också Tjeckiens Andrej Babis kommer att lägga in sitt veto.
Men Jessica Rosencrantz söker samla flera EU-regeringar för att kunna visa upp ett massivt motstånd mot Orban om han lyckas ännu ett val i Ungern.
”Atombombsparagrafen” innehåller inte heller bara ett enhälligt beslut om att dra in rösträtten och alla andra rättigheter för ett medlemsland.
Där finns också första paragrafen – artikel 7:1 – som innebär en offentlig tillrättavisning av en medlemsstat om att EU anser att den är på väg att bryta mot EU:s grundläggande regler. Och det räcker med en kvalificerad majoritet bland övriga EU-regeringar för att på det sättet besluta om en varning till Ungern.
I artikel 7:1 sägs att EU-regeringarna kan ”med en majoritet på fyra femtedelar av sina medlemmar och efter Europaparlamentets godkännande slå fast att det finns en klar risk för att en medlemsstat allvarligt åsidosätter värden som anges i artikel 2”.
I EU:s portalparagraf 2 anges att ”Europeiska unionen grundar sig på värdena respekt för mänsklig värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen och respekt för mänskliga rättigheter, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter”.
Om svenska regeringen skulle kunna driva fram ett sådant beslut i EU vore det detsamma som ett knytnävsslag i nyllet på Viktor Orban om han trots det usla läget i opinionsmätningarna skulle anlända med ett segerflin till toppmötet efter parlamentsvalet den 12 april.
