Nya EU-kommissionens plan: Så ska minimilöner införas i hela EU

BRYSSEL. EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen lovade innan hon blev utsedd en lagstiftning som ska ge “varje arbetstagare i EU en skälig minimilön”. Svenska partier, fack och näringsliv har protesterat. Men kommissionen har nu en plan för hur den ska uppfylla vallöftet.

Det första steget i planen tas redan den 14 januari, enligt en hög tjänsteman i EU-kommissionen. Då väntas den nya kommissionen anta ett första förslag till hur minimilöner ska införas som skickas ut på remiss till arbetsmarknadens organisationer.

Två månader senare ska kommissionen ta slutgiltigt ställning och lägga fram lagförslaget.

– Det kommer att bli ett förslag till direktiv om att införa minimilöner, utifrån den remissmodell man valt även om kommissionen inte kommer att säga “direktiv” i det första pappret, säger en hög EU-tjänsteman.

– Lagförslaget om minimilöner kommer att baseras på artikel 153 i EU-fördraget.

Enligt fördraget EU också “understödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet” vad gäller bland annat “arbetsvillkor, social trygghet och socialt skydd för arbetstagarna”.

Det är åtaganden för löntagarna som funnits med i EU-fördragen sedan unionens begynnelse, och som därmed ingick när Sverige gick med i EU. Från svenskt håll menar man att EU inte ska bland sig i lönesättningen i medlemsländerna. Man hänvisar till att det även i artikel 153 sägs uttryckligen:

“Bestämmelserna i denna artikel ska inte tillämpas på löneförhållanden”.

Men EU-kommissionen pekar på att fördraget slår fast att EU har ett ansvar för att löntagarnas garanteras skäliga levnadsvillkor, och därmed ingår minimilöner.

Under EU-valrörelsen utlovade Socialdemokraternas toppkandidat Frans Timmermans en miniminivå på 60 procent av genomsnittslönen i varje medlemsland. Han är visserligen inte ordförande i kommissionen, men väl “senior executive president” och hans vallöfte verkar vara styrande för kommissionens planer.

Ursula von der Leyen blev godkänd som kommissionsordförande med endast nio rösters övervikt, och löftet om minimilönen var viktig för att hon skulle få stöd av bland annat S-gruppen.

Enligt kommissionens beräkningar ligger minimilöner i dag på 45-55 procent av genomsnittslönen i de 22 länder som har lagstiftning. Men det är ändå mycket låga löner i en del länder. I Bulgarien uppgår minimilönen till 250 euro/månad, med en snittlön på 400 euro.

Det kan bli lagförslag om en minimilön utifrån genomsnittslönen i varje land, men det kan också bli en modell där man gör beräkningen utifrån levnadsomkostnaderna i respektive land.

Svenskt näringsliv med uppbackning av de fackliga centralorganisationerna protesterar högljutt mot planerna på lagstiftning och hävdar att det skulle vara ett ingrepp i den svenska modellen med kollektivtal.

EU-kommissionens experter försäkrar att Sverige, Danmark och andra länder med kollektivavtalsmodellen kan fortsätta med den och överlåta på arbetsmarknadens parter att införa lagstiftningen. Så har skett tidigare vid EU-lagstiftning som berört arbetsmarknadsfrågor.

I andra länder med kollektivavtalsmodellen, som Finland, garanteras att minimilön gäller alla löntagare genom att kollektivavtalen omvandlas till lag.

Den nya arbetsmarknadskommissionären Nicolas Schmit kommer till Stockholm nästa vecka för att möta kritikerna.