EU-ledarna lovar än en gång få fart på ekonomin – men ingen enighet om hur få fram pengarna

EU:s inre marknad ska äntligen reformeras och medlemsländer ska förhindras att tolka EU-lagar på sitt eget sätt. Och de länder som bromsar gemensamma finans- och låneregler hamnar i B-laget.

Men EU-ledarna är fortsatt oeniga om hur de ska få fram de hundratals miljarder euro som behövs för att kunna få igång tillväxten och kunna konkurrera med USA och Kina.

EU-ländernas stats- och regeringschefer hade attackerat varandra öppet inför torsdagens toppmöte och bildat nya allianser. Där EU:s traditionella ledare – Tyskland och Frankrike – hade byggt vallgravar mot varandra.

Men på väg in till mötet tågade de fram sida vid sida och hävdade att de hade ett ”utmärkt samarbete.

Efter toppmötet presenterade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Antonio Costa en ambitiös lista med åtgärder för att ”fördjupa EU:s inre marknad” som ska klaras av under 2026-27.

EU-ledarna hade ställt sig bakom en ny slogan: ”Från Inre marknaden till En marknad”. Föreslagen av Enrico Letta, tidigare regeringschef i Italien, som lagt fram en rapport om hur inre marknaden ska reformeras till EU. Von der Leyen utlovade en plan:

+ EU-lagar kommer framöver att antas i form av ”förordningar”. Det innebär att lagtexten omedelbart gäller ordagrant i samtliga medlemsländer. Tidigare har de flesta EU-lagar antagits som ”direktiv”, som varje medlemsland ska anpassa för nationell lagstiftning.

+ EU-kommissionen kommer att ta itu med medlemsländer som ägnar sig åt ”gold plating”. Som lägger till extraregler till EU-lagar, efter krav från företag eller fack, men som gör det svårare för företag från andra länder att konkurrera. Sverige och Tyskland pekas ut som ivriga ”gold platare”.

+ EU-länderna har under mer än tio år inte lyckats enas om en gemensam kapitalmarknad, gemensamt skydd för banksparare och finansregler. Det gör att nya företag och företag som vill växa vänder sig till USA för att få fram investeringskapital. Nu ska de första stegen tas mot en gemensam kapitalmarknad, genom att de länder som bromsat ställs åt sidan medan de som vill gå framåt tillåts förhandla fram gemensamma regler på egen hand. Enligt EU-fördraget räcker de med nio länder för att starta ”fördjupat samarbete” i EU:s regi. Under förutsättning att inget av länderna i B-lagar lägger in sitt veto.

+ Målet om En energimarknad för hela EU ska intensifieras. Den första ”European Energy Highway” har sitt huvudsäte på Bornholm och knyter samman vindkraftsel mellan Baltikum, Tyskland och Danmark. Sammankopplade energiledningar mellan länderna ska sänka priserna. Men det innebär samtidigt att länder med låga elpriser som Sverige på sikt kan räkna med höjda priser om man inte genomför en snabb utbyggnad av enproduktion.

+ I planen för höjd konkurrenskraft ingår också fortsatta krav på avreglering och urholkning av gällande EU-lagar. Tysklands Friedrich Merz och Italiens Giorgia Meloni har bildat en ny högerallians som vill hålla sig väl med Donald Trump. Det har också avslöjats hur amerikanska fossiljättar har varit framgångsrika i sin lobbying mot EU-parlamentets ansvarige Jörgen Warborn. Kommissionen har redan lagt fram tio så kallade omnibussar med förslag till avregleringar. Von der Leyen lovade att fler är på väg.

+ Men Frankrikes Emmanuel Macron fick också delvis igenom ett av sina mångåriga krav om skydd för europeiska företag. Von der Leyen utlovade en ”Industrial Accelerator Act” inom kort, där EU ska ställa krav på företräde för europeiska företag i offentlig upphandling och industrisatsningar.

Men Antonio Costa medgav att när det gäller de mest drastiska förslagen av utredarna Enrio Letta och Mario Draghi fanns det ingen enighet på slottet. Nämligen Draghis utlåtande om att det krävs EU-satsningar på 800 miljarder euro per år för att göra de satsningar som krävs för att kunna konkurrera med USA och Kina. Letta lade sig några hundra miljarder lägre för att klara av målet att få en fungerande EU-marknad även för tjänster och kapiital.

EU-kommissionen med stöd av Emmanuel Macron och Spaniens Pedro Sanchez säger att det krävs stora gemensamma EU-lån på finansmarknaderna. Precis som ”återhämtningsfonden” på 750 miljarder euro efter coronakrisen.

Macron påpekade att det senaste EU-toppmötet i december också beslutade om att ta upp 90 miljarder euro i EU-lån för att stödja Ukraina.

Men Tyskland, Italien, Sverige och andra nordiska länder säger nej.

”Det får bli en diskussion i förhandlingarna om EU:s långtidsbudget”, suckade Costa.

Han försäkrade samtidigt att EU-ländernas stats- och regeringschefer hade frivilligt åtagit sig att hålla koll på att de ambitiösa planerna på hur EU:s inre marknad ska reformeras och nationella regler som hindrar det tas bort.

En form av kontroll som påminner om när EU-ledarna för drygt 25 år sedan proklamerade att de hade en plan som skulle EU ”konkurrenskraftigast i världen, med full sysselsättning och den europiska sociala modellen skyddad”.

Den kallades ”Lissabonprocessen” och var varmt omhuldad av dåvarande statsminister Göran Persson. EU-ledarna skulle frivilligt se till att genomföra alla löftena.

Men det blev ett superfiasko, och utvärderingarna pekade på sjunkande konkurrenskraft, ökade klyftor och urholkat den sociala modellen.