Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson har knappt hunnit backa från sina tidigare stenhårda Nej till EU-lån till försvarssatsningar förrän de pressas till nya fotbyten.
Båda de stora partierna till höger och vänster i EU säger att det inte kommer att räcka med lån på 150 miljarder euro för att rusta upp mot Putinregimen. Det krävs också EU-obligationer med medlemsländerna som borgensmän.
Kravet togs inte upp på EU-toppmötet i torsdags kväll. Det mötet handlade främst om att ge klartecken för den plan på hur EU-lånet på 150 miljarder euro ska fördelas som EU-kommissionen lanserade för ett par veckor sedan. Ett lån som kan tas upp med EU-budgeten som säkerhet.
Men på stats- och regeringschefernas förmöten med sina partikollegor som både de socialdemokratiska och konservativa regeringscheferna höll på varsitt håll togs frågan om nya betydligt större ”gemensamma lån” upp. Då krävs större säkerhet för lånen, att medlemsländerna går in som borgensmän.
I S-gruppens uttalande från mötet talas om att ”EU måste ta upp gemensamma lån för att kunna stärka försvaret”.
”EU must develop a European financial instrument to boost investment and capabilities in security and defence through common European debt”.
På mötet deltog Tysklands avgående förbundskansler Olaf Scholz som under flera år kategoriskt avvisat förslag om nya EU-lån som de 750 miljarderna under coronakrisen. Danmarks Mette Frederiksen, som tidigare ingick i ”snålalliansen” med Sverige, deltog också på mötet. Tillsammans med Spaniens Pedro Sanchez.
Till de konservativa regeringschefernas möte hade Finlands Petteri Orpo skrivit det uttalande som antogs.
Ulf Kristersson har pekat ut den finländska regeringen som en bundsförvant som säger nej till ytterligare EU-satsningar, men Petteri Orpo uttalade sig tidigt för EU-lån till försvarssatsningar.
De konservativa EU-ledarna uttalar sig något mer försiktigt än S-ledarna om nya stora ”gemensamma lån”, med brasklappen ”om det är nödvändigt”. Men inriktningen på att ytterligare åtgärder kommer att behövas för att klara kraven på stärkt försvar i Europa:
”The European People’s Party understands that developing a credible and less dependent European defence industry requires additional financial tools. Given the existential nature of Europe’s defence challenges, this can be achieved, for instance, through joint debt instruments if needed, as long as they are clearly focused on strengthening European defence”.
EU-regeringarna ska nu inom några få veckor ge besked om de vill ta del av det EU-lån på 150 miljarder euro med EU-budgeten som säkerhet. För några länder kan det vara attraktivt eftersom EU-kommissionen kan låna till lägre ränta.
EU-regeringarna ska också ge besked om de planerar genomföra stora investeringar på försvar med lån genom att utnyttja det nya undantaget från budgetreglerna. Tyskland har i veckan ändrat grundlagen för att kunna låna flera hundra miljarder euro till bland annat försvarssatsningar.
I Sverige har Socialdemokraterna föreslagit lån utanför budgetreglerna till en försvarsfond på 250 miljarder kronor. Finansminister Elisabeth Svantesson har också talat om lån till försvarssatsningar.
Förhandlingar pågår nu i EU om vilken typ av statliga investeringar som ska undantas från budgetreglerna. Spaniens Pedro Sanchez tycker inte om att det kallas ”Rearamament Plan” och vill att klimatinvesteringar och antiterrorism också ska ingå. Von der Leyen har gått med på att byta namn till ”Readiness 2030 Plan”, men Sanchez fick inget stöd på toppmötet för att bredda begreppet försvarsinvesteringar.
På EU-mötena inför toppmötet talade både socialdemokratiska och konservativa ledare om att det här inte kommer att räcka för att kunna avskräcka Putins Ryssland och göra sig Europa mer oberoende av Trumps USA.
EU-planen på ”återupprustning” med lån på 150 miljarder euro ”är en bra start men fler konkreta steg måste tas”, sager de konservativa ledarna i sitt uttalande.
Frankrikes Emmanuel Macron(Lib) som länge förespråkat ”EU-obligationer” till stora försvars- och industrisatsningar sade efter toppmötet att det inte finns någon total enighet nu men att det är nödvändigt att ta upp lån igen.
“We will have to make a joint loan again,” French President Emmanuel Macron told reporters after the meeting”, the president said, noting discussions on which financial tool would be the best one to boost EU defense will have to happen later.
Samtliga svenska riksdagspartier sagt stenhårt nej till nya EU-lån med medlemsländerna som borgensmän efter att Sverige 2020 till slut sade ja till EU-lånet på 750 miljarder euro till återhämtningsfonden.
Men Socialdemokraternas Magdalena Andersson har signalerat att hon stödjer Ursula von der Leyens arbete för att stärka försvaret i samtliga EU-länder. Och det är redan klart att EU-kommissionen anser att det inte kommer att räcka med det som nu beslutats för de stora medlemsländer med stora budgetunderskott som ligger långt under 2 procent av ländernas BNP, som Spanien och Italien.
S-ledningen tog också steget att stödja kommissionens ”återupprustnings-plan” innan regeringen och SD hakade på.
”Socialdemokraterna vill att alla EU-länder – även de med sämre ekonomiska förutsättningar – ska stärka sina försvar. Det gör Sverige och hela kontinenten säkrare. Då kan det krävas att länder får lån via EU.”
För Jimme Åkesson kommer det att bli svårt steg att ställa sig bakom EU-lån som innebär ökat åtagande för Sverige, ökad överstatlighet och säkerligen ökade kostnader när lånen ska betalas tillbaka. Samtidigt som han ska försöka övertyga sina kärnväljare om att SD fortsatt är EU-motståndare. Det räcker knappast med att kritisera EU:s klimatpolitik på DN Debatt.
Nästa krav på EU-fotbyte vänta dessutom Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson när förhandlingarna om EU:s långtidsbudget – på EU-språk M”MFF” – snart dras igång.
Ursula von der Leyen manade efter toppmötet EU-ledarna att återuppta diskussionerna om att införa EU-skatter för att klara kraven på ökade försvarssatsningar i långtidsbudgeten och öppna för EU-medlemskap för Ukraina.
“There was the acknowledgement in the European Council to start really working on that one because, this has to be clarified before we can engage seriously in discussions about the next MFF,” von der Leyen said.
”Defence has to be a top priority for EU spending over the next decade, including in the 2028-2034 EU budget”, instämde de konservativa EU-ledarnas uttalande författat av statsminister Petteri Orpo.