Trumps galna idéer hotar dollar-dominansen

Trump har på kort tid rejält skadat två av de tre ben som amerikansk global dominans vilat på.
Nu ger han sig på det tredje benet, dollarn, med en yxa.

Trump-administrationens beslut är förbryllande dåliga för amerikansk militär dominans – se hur EU rustar snabbt och beslutsamt – men även för amerikansk ekonomi där börsen störtar, handeln hackar, dollarn faller, arbetslösheten ökar, inflationen rusar och investeringar fryser inne.

Förra presidentperioden fick åtminstone börsras Donald Trump att backa. Den här gången bryr han sig inte.
Istället har han och hans ministrar börjat variera stridsropet ”Make America Great Again” med tillägget ”det kommer göra ont ett tag innan det blir bättre.”

Går vi på Donald Trumps egna förklaringar till vad som egentligen pågår, så handlar det mesta om hans vilja att USA ska ta tillbaka produktionen, bli ett land fullt av fabriker och stålverk igen.
Detta är vad hans tullar är till för, att göra det dyrt att importera utländska varor till USA så amerikanska företag istället börjar tillverka i USA. Och utländska företag är välkomna så länge de bygger i USA.
När USA sedan blivit ett land med egen industri och stor export ska den där retliga varuhandelsbalansen med ett plus framför andra länder men alltid ett minus framför USA, suddas ut.

Alla kan redan se att verkligheten gett hans idéer problem. Oberäkneligheten i Trumps beslut gör det t ex omöjligt för investerare att räkna ut var och hur de borde satsa. När folk från näringslivet sedan ser att Elon Musk tillåts riva upp fleråriga statliga kontrakt som hans konkurrenter har – och ta över kontraktet för sitt eget företag – då vet de vad klockan är slagen.

Det är idag förenat med stora risker att göra affärer i USA, för under Trump-administrationen gäller inte rättsstaten.
Möjligheten att få en tvist löst inför domstol är emellertid en nödvändighet för näringsliv och investerare om de ska vilja satsa pengar.
Trump, hans ministrar och talespersoner deklarerar tvärtom att presidenten står över lagen. Inget som han gör – eller i förlängningen vad Musk gör – kan vara olagligt.
Trump-administrationen har nästan dagligen brutit mot amerikanska lagar, mötts av domare som stoppar deras åtgärder… men fortsatt ändå och istället angripit domarna.
Parallellt kastar sig Trump över de advokatbyråer som har försvarat hans motparter inför rätta. En av de största byråerna har utan motivering förbjudits att hantera fall som rör staten (90 procent av deras fall varför deras klienter övergett dem). En annan advokatbyrå har tvingats lova hantera fall för Trump och hans vänner till ett värde av 40 miljarder dollar, utan betalning.

När rättsstaten ersätts med Vilda Västern bromsar osäkra investerare snart in hela ekonomin. I USA har Trump-effekten redan gett minskad tillväxt och nu löper debatten om hur nära en recession USA kan vara.


Nästa problem för Trump-gänget med att göra om USA enligt deras vilja, är dollarn.
Trump vill ha en svagare dollar vilket skulle göra importen dyrare och amerikanske export billigare.

Dollarn är förstås det tredje benet som USAs makt i världen vilar på.
Majoriteten av internationell handel sker i dollar. Amerikansk världsdominans (militär och kommers) utgör bergsäkra garanter för en stabil dollar som man tryggt kan placera sitt kapital i. Dollarn är därför en extremt efterfrågad valuta.
Även om det på pappret (betalningsbalansen) ser ut som att USA skulle vara skyldigt resten av världen 36 triljoner (= tusen miljarder) dollar, så tillåter marknaden detta eftersom siffrorna ses som ett uttryck för andra länders tillit för USA – de har ju deponerat 36 triljoner i amerikanska värdepapper.

För USA har dollardominansen inneburit en väldig fördel.
* Alltid tillgång till billigt kapital för investeringar utan att någon bromsar pga överbelåning. Amerikanskt näringsliv kan alltid räkna med kapital för start-ups eller expansioner.
* Ett försteg framför andra länder i alla internationella transaktioner.
* Ett politiskt vapen att hålla över huvudet och smälla till utländska företag, banker eller hela länder med, som inte gör som USA vill. De nekas helt enkelt tillgång till dollar. Om någon annan bank, företag, osv, skulle våga handla med den utstötte i dollar straffas de lika hårt.

Men det har också kostat USA att vara väktare av världsvalutan.
När världens finansiella marknader skakar – globalt eller i någon större del av världen – har centralbanken Fed fått gå in och stötta genom att köpa upp valutor, ge tillgång till dollar, osv.

Fed kan inte alltid sätta räntan efter vad som passar amerikansk ekonomi bäst. Man måste också säkra internationell stabilitet.
Här uppstår alltså lätt krockar mellan Fed och Donald Trump.

Nå, om Donald Trump å ena sidan vill ha en svagare dollar… så vill han å andra sidan ha en stark dollar för att kunna fortsätta dominera världen.
Rätt omöjligt, skulle man tro.
Fast i hans närmaste krets cirkulerar två smått galna idéer om detta. Den ena är redan igångsparkad.

Först då, att sänka värdet på en eftertraktad valuta som dollarn låter svårt men tänk om man skulle tvinga sina handelspartners att göra det åt USA?
USA skulle göra igen vad man gjorde 1944 i Bretton Woods (och upprepade senast 1985):
Trump skulle samla sina största handelspartners och låta dem lova att höja sina egna valutors värde mot dollarn.
Åtagandet skulle förevigas på Mar-a-Lago så att ögonblicket när EU, Kanada och Kina inför TV-kamerorna lovar binda sina egna valutor till dollarn vid ett värde som USA gillar, kan gå till historien som Mar-a-Lago-mötet.

Ekonomen bakom idén, Stephen Miran, inser att det kan vara svårt att få USAs ”vänner” och handelspartners i världen att frivilligt fördyra sin egen handel och förbilliga den amerikanska. Därför ska de ska tvingas till detta genom att Trump lägger en avgift på alla utländska innehav av amerikanska värdepapper.

Europa mfl ska i denna logik tvingas betala för att den dominanta dollarn bär bördan av att tvingas stabilisera världsmarknaderna… men ska inte därför kompenseras för att dollarn ger USA kommersiella fördelar och ett politiskt vapen.
Skulle européerna inte vilja falla efter, kan USA bara hota dem med att dra in säkerhetsgarantin via Nato.

Donald Trump gillar detta så mycket att han har utsett Stephen Miran till ekonomisk chefsrådgivare.
(Han har också gått händelserna i förväg och därmed försvårat sin egen plan genom att dra in säkerhetsgarantierna innan diskussionen om dollarn ens startat. Miran får upptäcka att hans chef är svårstyrd.)

President Trump vill dock inte avstå det utmärkta vapen som en stark och efterfrågad dollar utgör för att hålla andra länder i världen i schack.
Detta vet vi, för Donald Trump har hotat alla länder vars centralbank minskar sina dollarreserver och stoppar in andra valutor i sina bankvalv, med strafftullar på upp till 100 procent.
”Alla länder som försöker sig på det kan säga hallå till tullar och ajö till USA,” sa Trump i januari.

Knepigt, för om USAs handelspartners på detta historiska Mar-a-Lago-möte aktivt ska kunna sänka värdet på dollarn måste de ju sälja dollars.
Här har vi då en andra, ännu galnare, idé.
USA ska satsa på kryptovaluta för att behålla sin valutadominans

”Jag ska göra USA till kryptovalutans huvudstad i världen” (nej, USA är ingen stad men, ja detta är Trump…).
Hur det ska gå till vet ingen men arbetet är i full gång. Trump skrev en första exekutiv order om kryptovaluta den 23 januari och återkom med mer kraftfulla besked i en andra exekutiv order den 6 mars. Ett första arbetsmöte mellan berörda myndigheter hölls den 21 mars.

Kryptovalutor är i praktiken en väldigt lång rad datakod som används på nätet för att köpa och sälja, mest av den som vill dölja sina affärer. Betalningarna är snudd på omöjliga att spåra, till skillnad från om du betalar i pengar.
Men du måste lita på den som skickar dig koden i betalning. Det finns ingen formell utställare, ingen centralbank som du kan gå till och bli ersatt av. De allra flesta kryptovalutor svajar vilt i värde så man får inte nödvändigtvis ut vad som gick in.

Enligt Trumps order ska regeringen lägga upp en statlig kryptovalutareserv samt sätta upp regler för dessa oreglerade betalningsmedel… vilket då gör dem till en lite stabilare variant av krypto, nämligen ”stablecoins.”
”Den dollarstödda stablecoin ska hjälpa utvidga amerikansk dominans av dollarn i många, många år,” deklarerar Trump.

Inte många tror honom. De stablecoins som cirkulerar i handeln redan och som är knutna till dollarns värde är fortfarande högst instabila (eftersom utställarna inte alltid håller sitt ord) och dessutom bidrar till att pressa dollarkursen.
Och eftersom elektroniska betalningar som sagt är svåra att spåra, förlorar dollarn sin vassa egg som vapen – alltså möjligheten att hota omvärlden med att neka dem handla i dollar – när de nu kan handla i stablecoins som Trump har gett samma värde (1 mot1) och låter USA garantera värdet av.

Kanske mest oroande av planen, är att Trumps tillvägagångssätt känns som en attack på centralbanken, Fed.
Trump har aldrig dragit sig för att göra det som de flesta politiker maximalt undviker, att kritisera sin egen oberoende centralbank. Han gör det t ex just nu för att den inte hjälper honom genom att sänka räntan och därmed göra dollarn mindre attraktiv.

I strömmen av exekutiva order från Trumps skrivbord kom en sådan i februari som deklarerar att han, presidenten, har rätt att bestämma över alla statliga myndigheter, inklusive finansiella institutioner.
Presidenten bestämmer över cheferna för dessa myndigheter, lyder inledningen, vilket låter som ett direkt svar på vad Feds chef, Jerome Powell, sa i november:
”Trump kan inte sparka mig enligt amerikansk lag.”

Federal Reserve omnämns överraskande nog INTE i Trumps order om kryptovaluta i mars trots att i USA har centralbanken haft en de facto ensamrätt på att utfärda betalningsmedel (dollar).
Fed bjöds heller inte in till de rundabords-samtal mellan amerikanska statliga myndigheter som ska besluta hur Trumps exekutiva order om krypotvaluta förverkligas.
Detta trots att Fed förstås har mest erfarenhet i ämnet såsom USAs och världens valuta-reglerare men också trots att Fed på senare tid utrett värdet av att skapa en digital betalningsform.

När Trump ser ut att göra Federal Reserve till en myndighet underkastad hans nycker, så river han emellertid undan en omistlig pelare till dollarns dominans i världen.
Världens förtroende för dollarn vilar inte bara på USAs välstånd och dominans men också på att Fed som centralbank tagit sin uppgift på stort allvar, dvs att garantera dollarns värde och stabilitet även när det inte direkt gynnat USA.

Trump verkar inte bry sig om det heller. Han har privat investerat i kryptovaluta och nu kör han på.
”It´s so big. As big as it gets,” sa Trump i veckan till deltagarna i branschens Digital Assets Summit.
”Ni kommer släppa lös en explosion av ekonomisk tillväxt…”

Att det väntar en ekonomisk explosion kan nog många skriva under på. Men inte nödvändigtvis en som gynnar USA eller dollarn.