EU hotar med handelskrig mot Kina – vågar EU-regeringarna?
+ Friedrich Mez anklagar Kina för att dumpa värdet på sin valuta med 30 procent för att konkurrera ut EU-företag.
+ Emmanuel Macron anklagar Kina för att driva stora delar av industrin i EU mot konkurs med sin statssubventionerade export.
+ Kina är nu ett ”systemhot”, deklarerar EU.
På EU-toppmötet i oktober ska beslut fattas om strafftullar och att stoppa kinesiska företag i EU. Men vågar EU-regeringarna dra igång ett handelskrig inför risken att bli den stora förloraren?
Kinas handelsöverskott med EU-länderna är en miljard euro per dag. Och det växer snabbt.
”China Shock 2.0” kallas den nya exportstrategin som siktar på kraftigt ökad export av elbilar, batterier, solpaneler och avancerad elektronik med hjälp av stora subventioner. Utöver den fortsatta exportvågen av billiga enkla produkter. Som ett sätt att fortsätta den ekonomiska tillväxten när hemmamarknaden och den privata konsumtionen står och stampar.
Donald Trumps höga tullar har gjort att kinesiska företag när de inte kan sälja i USA i stället översvämmar Europa med sina subventionerade produkter. Nästan dagligen kommer larmrapporter från industribranscher om att att deras existens hotas.
The pressure on European industry has fuelled demands for tougher action against Beijing’s trade policies, with record numbers of requests for the European Commission to impose anti-dumping duties to protect the sector since 2023, rapporterar Financial Times.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen varnade för tre år sedan EU-regeringarna för att ”Kinas kommunistparti har som ett klart mål att systematiskt lägga om världsordningen med Kina i centrum”. Hon uppmanade EU att lägga om både sin säkerhets- och ekonomiska politik mot Kina.
”China’s changing policies may require us to develop new defensive tools for some critical sectors. The European Union needs to define its future relationship with China and other countries in sensitive high-tech areas such as microelectronics, quantum computing, robotics, artificial intelligence, biotech Where dual-use purposes cannot be excluded or human rights might be implicated”.
Men när hon följde med Frankrikes Emmanuel Macron till Kina för att framföra sin hårda kritik agerade Macron ”good cop”. I sällskap med en stor delegation av företagsledare försökte han charma Kinas president Xi att sluta stödja Putins krig i Ukraina och göra upp om handelsavtal.
EU-kommissionen har fått ägna sig åt begränsade handelssanktioner mot dumpade kinesiska varor, med begränsad effekt i förhållande till de omfattande subventionerna från en lågt värderad kinesisk valuta, statliga och regionala stöd.
Emmanuel Macron har bytt fot på senare år och manar till tuffare och snabbare straffåtgärder mot Kina. Men Tyskland och Sverige med storföretag med omfattande affärer i Kina har stått emot.
Tyska Volkswagens varning för att 100 000 jobb är hotade på grund av hoten från kinesisk export och minskad försäljning i Kina har fått även Merz att göra en helomvändning.
På ett möte i förra veckan kom Merz och Macron överens om att ta fram en gemensam plan för handelspolitiken med Kina till september – före nästa EU-toppmöte.
”Right now we are being shaken” by China’s trade practices. We’ve seen it in chemicals, we see it in machine tools, in the automotive sector and in many others”, Macon said.
Merz anklagade Kina för att nedvärdera sin statligt styrda växelkurs med 30 procent för att stödja exporten.
“I am not ready to accept that things continue like they currently stand, because this is to the detriment of jobs in Europe”, Merz said.
EU-ländernas utrikesministrar har också nyligen enhälligt ställt sig bakom en allvarligt skärpt syn på Kinas handelpolitik och kallar den för ett ”systemhot”, i ett 20-sidigt dokument framtaget av EU:s utrikeschef Kaja Kallas.
“China’s asymmetric advantages with the EU, from trade imbalances to critical raw materials to technological advances in some areas, along with its willingness to use this as leverage against the EU and others in pursuit of its ambition of becoming the world’s leading power, makes China a critical long-term strategic challenge,” står det i det nya strategidokumentet.
Kina anklagas nu också öppet för att stödja Rysslands krigföring i Ukraina och kallas för en ”key enabler” av Putins krig. EU slutsats är att Kina och Ryssland tillsammans vill införa en ny världsordning:
“At the centre of this transformation lies the determination of some powers, Russia and China foremost among them, to establish regional dominance and reshape the global order in line with their interests, fostering a return to a sphere-of-influence logic,” read the document.
EU-ledarna uppmanade på sitt toppmöte i juni kommissionen att lägga fram förslag på en ny handelspolitik till oktober. Men frågan är om EU-regeringarna verkligen kan enas om att dra igång det handelskrig som de hårda anklagelser om att Kina är ett ”strategiskt hot” och dumpar sin valuta med ”30 procent” påkallar.
Risken är att Kina skulle slå tillbaka stenhårt, förberett sedan många år, och och stoppa exporten av kritiska råvaror och produkter som EU-ländernas företag är helt beroende av. EU skulle tvingas backa och framstå som en papperstiger.
Förpostfäktningar pågår på båda sidor för att försöka undvika ett stort handelskrig.
EU:s handelskommissionär Maros Sefcovic har varit i Kina och manat kinesiska regimen att ställa upp på omfattande förhandlingar före oktober för att ombalansera handeln mellan EU och Kina.
Kina försöker samtidigt splittra EU-ländernas regeringar i synen på handelspolitiken. Utrikesminister Wang Yi besökte de nordiska ländernas regeringar i början av juli och talade vackert om deras gemensamma syn på ”frihandel”.
”Both sides firmly support free trade and economic globalization and oppose unilateral actions, ”decoupling” and disruptions to industrial and supply chains”, rapporterar kinesiska medier.
I EU-kommissionen förbereds förslag, enligt South China Morning Post:
+ Stänga ute kinesiska företag från offentlig upphandling i samtliga medlemsländer.
+ Snabbare granskningar av kinesisk dumping och i bredare branscher för att även kunna införa mer omfattande sanktioner.
+ Införa ”solidaritetsmekanismer” för att kunna stödja företag som drabbas av kinesiska motåtgärder.
+ Kommissionen har också tagit fram en lång lista av handelspartners som har tillgång till mineraler och andra produkter som Kina kan införa exportkontroll till EU på. Arbetet uppges dock gå långsamt.
+ I flera månader har tjänstemän i Bryssel försökt hitta inom vilka områden Kina är beroende av EU och kan ha ett övertag.
Men de flesta handelsexperter varnar EU för ett stort handelskrig och pekar på hur Donald Trump införde strafftullar på 150 procent men snart tvingades backa.
I stället föreslås en ”svärm” av handelssanktioner som inte kan motivera Peking att ta till storsläggan med stänga exporten av alla kritiska mineraler.
“This works like a military swarm. Iit is far harder for Beijing to swat away 50 small, dispersed measures at once than one large and threatening one,” säger tankesmedjan ECFR:s Andrew Small.
Ordkriget mellan EU och Kina, och företagens lobbying kommer att pågår de närmaste månaderna. I oktober kommer testet om EU-ledarna vågar gå från ord till handling.
But the other big question is whether Europe has the stomach for a fight.
