EU irriterar USA med att gå ut i rymden

11 september 2026 Ylva Elvis Nilsson

Europa letar sig upp i rymden för att minska beroendet av USA. Snart finns ett europeiskt alternativ till Elon Musks Spacelink.
Därefter planeras en europeisk ”rymdsköld” som kan hindra Ryssland störa passagerarflyg.

”Vi måste välja europeiskt i rymden,” sa president Macron till amerikansk irritation.


Det kostar massor av pengar och tar mycket tid men EU närmar sig dagen när man gjort sig oberoende av Elon Musks Spacelink och annan amerikansk rymd-dominans.
Kanske var det därför som Vita Huset pressade amerikanska rymdbolag att i sista minuten hoppa av den internationella rymdmässan som i år hölls i Paris med deltagare från 120 länder.

Att Trump-administrationen följer noggrant vad som sker i EU, syns bl a på att amerikanska handelsdepartementet lagt ut EUs förslag till ny rymd-lag på sin hemsida och följer upp hur EUs interna förhandlingar går. Man uppmanar också amerikanska företag att höra av sig med ”feedback.”
Amerikanska handelsdepartementet förklarar sig för egen del ”djupt oroligt” över EUs lagförslag som man anser skulle lägga ”oacceptabel regelbörda” på amerikanska företag som levererar till europeiska kunder.

Men att det kan vara en bra idé med europeiska lösningar, stod klart när Musk mitt under pågående krig stoppade den ukrainska armén från att använda hans Spacelink för att kommunicera med varandra.
Musk kopplade på Spacelink igen men när Trumps utsända överlade om ”fred” med Putin under 2025, hotades Ukraina att man skulle förlora uppkopplingen igen om de inte gick med på ryska krav. I mars 2026 var det istället de ryska trupperna som förlorade sin tillgång till Spacelink.
Så vill Europa aldrig behöva föra krig eller ta sig igenom en kris.

I rymdfrågor ligger normalt USA och Kina långt före Europa den men just när det gäller säker kommunikation, är EU riktigt nära en egen viktig kapacitet.
Det heter Iris2 och har just kommit närmare att snart kunna användas. I augusti enades EU, European Space Agency ESA och inblandade bolag, om tidsplan och konkreta nästa steg.
2029 ska 386 satelliter vara uppe i rymden och sammankopplade i ett nätverk med mottagande terminaler på marken. 2030 inleds den praktiska användningen.

Iris2 får visserligen inte ens i närheten lika många satelliter som Spacelink. Men det behövs inte heller. Iris2 får en mycket mer begränsad uppgift – framförallt att ge militär och polis i Europa säker kommunikation under alla förhållanden.
Här kommer också det som irriterar amerikanerna. Med ”säker kommunikation” menar EU att den inte blir tillgänglig för amerikaner.

Det finns förstås några hakar i EU-satsningen och den första är bristen på uppskjutningsplatser i Europa.
Frankrike är som alltid främst på rymdarenan och kunde 2025 börja lansera kommersiella uppskjutningar.
Sverige genomförde 2025 sin första uppskjutning någonsin – men valde att skjuta upp från USA.
Storbritannien har kämpat sig igenom många bakslag men möjligen kan en första uppskjutning ändå ske i år.

Tyskland har för sin del beslutat lägga enorma pengar på en närvaro i rymden, 35 miljarder euro på fem år. Detta borde vara uppmuntrande för Europa men en smula oroväckande har regeringen Merz tänkt använda en hel del av pengarna till att bygga en tysk motsvarighet till Iris2.

EU har egentligen rätt mycket egen rymdaktivitet sedan 20 år tillbaka men då högst civil sådan. Galileo och Copernicus bjuder t ex på bättre signaler än det amerikanska gps-systemet och en högst användbar övervakning av naturen till glädje för bönder, meteorologer och brandkårer som bekämpar skogsbränder.

Dessa kan bli än mer viktiga sedan Trump börjat dra in satellitövervakning som han anser onödig, just av väder och klimatet, t ex.
EU-länderna arbetar aktivt på att ersätta det slags övervakning.

Alla aktiviteter ska rymmas i den nya lagen om rymden och i höst väntas Ursula von der Leyen dessutom bjuda på ett förslag till en europeisk ”rymd-sköld” (Space Shield) som ska skydda oss européer från bl a störningssignaler av det slag som Ryssland skrämt passagerarflyg med i t ex Östersjön på senare år.









DELTA I DISKUSSIONEN

Genom att kommentera godkänner du vår integritetspolicy.