Detaljplaneringen var fastlagd. Fredagen den 22 september skulle premiärminister Theresa May i ett stort tal i italienska Florens visa upp en ny bild av en samlad brittisk regering redo till realförhandlingar med EU om villkoren för Brexit. Men utrikesminister Boris Johnson havererade planen när han skulle näpsa Toryhögerns nya favorit, och lyckades dra igång ett öppet krig i regeringen.
”TORIES AT WAR” ropade The Mail ut i miljonupplagor i helgen efter Boris Johnsons oväntade utspel. Han gick på tvärs mot regeringens signaler om att den är beredd att betala 50-60 miljarder euro i utträdesavgift och vill ha en lång övergångsperiod före det verkliga utträdet. I stället drog han fram Brexitkampanjens falska löfte om 350 miljoner pund extra per vecka till sjukvården efter en snabb Brexit.
Utspelet i Daily Telegraph var ingen ögonblickets ingivelse, utan en 4 300 ord lång text som han arbetat med under lång tid. Det avslöjades också snart att Boris Johnson tänkt framföra detta budskap i ett tal, men fått nej av Theresa May. Ändå gick han ut med det, om än i en artikel i Storbritanniens största morgontidning. Premiärministerns kansli fick information om texten bara ett par timmar före publicering.
Boris Johnsons utspel tolkades som upptakten till en partiledarstrid på Torykongressen om några veckor och ledde till snabba krav på att Theresa May ska kasta ut honom ur regeringen. Premiärministerns anhängare valde också att gå i öppen strid med sina tyngsta företrädare.
Inrikesminister Amber Rudd framträdde i tv och anklagade Boris Johnson för ”back seat driving” att han försökte ta över Theresa Mays sätt att styra regeringen. Den inofficielle vice premiärministern, first secretary of state Damian Green följde efter hos BBC och klargjorde att den som sitter i regeringen ska backa upp premiärministerns sätt att styra landet.
”It is the job of the rest of us in the Cabinet to agree on a proposal, or a set of proposals because it’s a complex negotiation, and then to get behind those proposals and get behind the Prime Minister.”
Ovanpå det gick brittiska Statistiska Centralbyråns chef David Norgrove ut och tog i ett öppet brev avstånd från Boris Johnsons upprepning av Brexitkampanjens påstående att UK betalar 350 miljoner pund i veckan till EU: ”En uppenbar felanvändning av officiell statistik”
”Dear Foreign Secretary,
I am surprised and disappointed that you have chosen to repeat the figure of £350m per week, in connection with the amount that might be available for extra public spending when we leave the European Union. This confuses gross and net contributions. It also assumes that payments currently made to the UK by the EU, including for example for the support of agriculture and scientific research, will not be paid by the UK government when we leave. It is a clear misuse of official statistics.
Yours sincerely Sir David Norgrove”
Boris Johnson svarade i amper ton och hävdade att han inte påstått att sjukvården kan få 350 miljoner. Men statistikchefen vägrade backa från sin kritik.
Efter kölhalningen av utrikesministern kom premiärministerns talesman på måndagen ut med beskedet att ”hela regeringen” står bakom Theresa Mays Brexitlinje
“The foreign secretary’s views are well known, he expressed them during the referendum campaign. What is important is that the foreign secretary and cabinet are united behind the government’s plan for Brexit,”
Theresa May är allvarligt försvagad efter att Tories förlorat sin parlamentsmajoritet i extravalet i maj. Men det är ingen i partiet som egentligen vill överta hennes jobb nu. Oavsett resultatet av Brexitförhandlingarna kommer någon av falangerna i det splittrade partiet att vara missnöjd, och risken är stor att stora delar av väljarkåren också kommer att vara det.
Därför bidar de flesta av tronpretendenterna sin tid, och siktar på en ordförandestrid tidigast 2019 då förhandlingarna ska vara avslutade. Då kan alla problem med Brexit skyllas på företrädaren Theresa May.
Men de som vill ta över då måste se till att ligga i vinnarhålet när den slutstriden inleds. Och det är troligen det Boris Johnsons utspel handlade om.
De senaste månaderna har kritiken växt mot att Boris Johnson synts allt mindre i den inrikespolitiska debatten. Under tiden har Toryhögern och Brexitanhängarna fått en ny favorit. Jacob Rees-Mogg har till och med toppat partimätningar om vem Torymedlemmar vill se som efterträdare till Theresa May.
Rees-Mogg är ärkekonservativ, abortmotståndare och emot samkönade äktenskap. Han förordade 2013 en regeringsallians med UKIP och Nigel Farage som vice premiärminister.
Boris Johnson ville återta tronen som ledare för Toryhögern inför partiets kongress i Manchester den 1 oktober. Det verkar han ha lyckats med. Ledande Brexitanhängare som Michael Gove och John Redwood gick ut i försvar för Johnson. Och uppstickaren Jacob Rees-Mogg fann för klokt att uttala sitt stöd för Boris Johnsons linje.
Det är inte första gången som Boris Johnsons taktiska spel har gått snett.
+ Han siktade på att kunna ta över som premiärminister efter David Cameron efter att Remainsidan vunnit som ett sätt att ena partiet. I stället bidrog hans sena avhopp till Brexitkampanjen till att den sidan vann och Cameron avgick frivilligt.
+ Han såg ut att ha öppet mål till Downing Street efter David Camerons avhopp. Men manövrerade fel och hamnade i konflikt med kampanjkollegan Michel Gove med resultat att Theresa May fick jobbet.
Som en analytiker i Financial Times uttrycker det: ”Boris Johnson är ingen strateg, han är en opportunist.”
Men Boris Johnson har med sitt senaste utspel framför allt skadat Theresa Mays möjlighet att framstå som ledare för en samlad brittisk regering som nu är beredd att göra kompromisser och realförhandla med övriga EU om utträdesvillkoren när hon ska framträda i Florens på fredag. Bilden av en splittrad regering, som kan komma att ändra inställning eller falla samman i morgon, har under den gångna helgen fastnat på linsen i varje EU-huvudstad.
På måndagen kom också nya signaler om den interna dragkampen i regeringen, när Brexitminister David Davis närmaste man Oliver Robbins lämnar sin post för att i stället börja arbeta med Brexitförhandlingarna i Theresa Mays kabinett.
intressant!
Tackar!