EU ger klartecken skicka migranter till Libyen – men USA och Sverige visar att jakten på invandrare kan ge väljarbacklash
”The era of massdeportations has begun!”, utropade SD:s Charlie Weimers segerrusigt när högern i EU-parlamentet vunnit omröstningen om en ny migrationspolitik där flyktingar kan förvisas till läger långt utanför EU.
EU-ländernas regeringar stödjer nu omsvängningen och öppnar också för razzior á la Trumps ICE-styrkor mot invandrare.
Men när regeringar och partier tävlar om vem som är hårdast mot invandrare är risken att det blir en backlash. Som när väljarna i Sverige säger nej till regeringens tonårsutvisningar och i USA när invandringspolisen ICE använder dödligt våld.
EU-regeringarnas och parlamentets förhandlare var överens om allt utom startdatumet för den nya deportationspolitiken. Parlamentets majoritet med konservativa EPP, där M och KD ingår, och de högerextrema grupperna ville dra igång omedelbart medan regeringarna vill ha två år på sig att skapa en organisation för att skicka ut oönskade invandrare.
En slutlig uppgörelse väntas vid ett förhandlingsmöte den 1 juni.
De nya ”return regulations” ger EU-länderna möjlighet att skicka flyktingar som inte fått asyl till ett tredje land utanför EU. De som skickas iväg får heller ingen möjlighet att överklaga beslutet. EU-regeringarna kan göra upp med länder som Egypten, Tunisien och Libyen om att få inrätta ”return hubs” för de utvisade.
EU-parlamentets förslag om att kunna inrätta läger i icke ”säkra länder” som Afghanistan avvisades dock av EU-regeringarna.
Några EU-länder som Danmark, Tyskland, Nederländerna, Österike och Grekland har redan planer på att anlägga ett gemensamt läger och hoppas kunna dra igång före årets slut.
EU-regeringarna fick också parlamentet med sig på att ge medlemsländerna nya möjligheter att genomföra razzior mot invandrares bostäder i jakten på personer som man vill deportera.
According to the provisional text, national authorities will be allowed to search irregular migrants’ “place of residence or other relevant premises”, uppger Euronews.
Ett 70-tal flykting- och människorättsorganisationer har varnat för att EU-ländernas migrationspolitik kommer att likna Donald Trumps med ”ICE-liknande migrationstrupper”.
Migrationspolitiken har skärpts i allt snabbare takt efter migrationskrisen 2014-15 i kölvattnet av inbördeskriget i Syrien. Regeringar och etablerade partier har försökt tävla med invandringsfientliga partier som fått ökat väljarstöd.
Men i sin iver att visa väljarna att de är tuffa mot flyktingar och invandrare riskerar de att mötas av en backlash – att väljarna inte vill ha omänskliga åtgärder mot utsatta människor vare sig på hemmaplan eller i läger dit migranter ”massdeporteratts”.
I USA vann Donald Trump valet på löftet om att stoppa invandringen och kasta ut miljoner migranter. Opinionsmätningar visade på ett stort missnöje med invandringen. Men när Trump som president satte igång jakten på invandrare, som ledde till dödsskjutningar som i Minneapolis vände opinionen och det folkliga stödet för att invandrare gör USA till ett bättre land har ökat kraftigt.
The Trump administration over-interpreted dissatisfaction with high immigration under Joe Biden, and implemented policies that went too far for many voters, säger samhällsforskaren Alexander Kustov till Financial Times.
“A lot of people are not happy with what the Trump administration are doing — right now we’re not talking about border enforcement, we’re talking about people not just getting harassed, but killed.”
Trumps jakt på invandrare kan bidra till att Republikanerna förlorar mellanårsvalet i höst.
I Sverige ökade motståndet mot invandringen efter flyktingvågen 2014-15 och över hälften av väljarna ansåg att det var ett ”betydande samhällsproblem”. Men i dag har motståndet mot invandringen sjunkit till samma nivå som 2012, visar en ny rapport från Institutet för framtidsstudier.
I stället har migrationsdebatten lett till en politisk polarisering där var tredje högerväljare kopplar gängbrottsligheten till invandringen och i ökad utsträckning anser att invandringen skadar landet. Medan den åsikten bara delas av mindre än fem procent av vänsterväljarna.
Men samtidigt som motståndet mot invandring ökade efter flyktingkrigen har stödet för arbetskraftsinvandring ökat, påpekar Göran Holmqvist som skrivit rapporten:
”I en internationell jämförelse fortsätter Sverige att vara ett land med exceptionellt positiva attityder till migration och migranter.”
I Eurobarometern 2024 instämmer 84 procent av svenskarna i påståendet att ”immigrants contribute positively to our country”. En majoritet av de svarande i SOM ser det som ”helt felaktigt” eller ”delvis felaktigt” att invandring skulle utgöra ett hot mot svensk kultur och svenska värden.
Det är de här grundläggande attityderna bland svenska väljare som flera svenska partier verkar ha missat när de tävlat om vem som varit först med att skärpa migrationspolitiken.
Därför kom backlashen bland väljarna som en chock för flera partier när medierna började rapportera om ”tonårsutvisningarna” och visade upp människorna som drabbades av resultatet av partierna tävling om vem som är tuffast.
Tre av fyra väljare, 76 procent, tog avstånd från utvisningarna, i en mätning av Novus i februari.
”Motståndet är brett och återfinns i samtliga undersökta grupper, konstaterade Novus. Även om var tredje SD-väljare tyckte det var rätt att utvisa.
Sedan dess har de politiska turerna varit många, när partierna försökt slingra sig ur ansvaret för vad S-regeringar och borgerliga regeringar banat väg för när de skärpt migrationspolitiken.
När V, MP och C krävde stopp för tonårsutvisningarna lade S ner sina röster, oroliga för att kunna anklagas för att inte stå upp för tuffa regler för migranter.
När Tidöregeringen insåg att opinionsvinden svängt lovade de nya regler för att pausa utvisningarna och sköt upp beslutet om att återkalla permanenta uppehållstillstånd.
När det kom fram att tonåringar ändå utvisades trots regeringens nya regler. Som systrarna Darya och Donya som skickats till Iran och lever gömda där efter avslag på att få uppehållstillstånd i Sverige.
Då försökte migrationsminister Johan Forssell framstå som trovärdig fotbytare när han försäkrade att ”det känns väldigt fel i hjärtat” och lovade att han jobbar för att ungdomarna ska få stanna. Och SD-ledaren Jimmie Åkesson genomförde samma saltomortal.
Problemet för politikerna är att väljarna inte är så lättlurade att de inte ser vilka som är kappvändare.
Socialdemokraterna har förlorat väljare till MP och V i de senaste mätningarna, och SD har backat i mätningarna månad för månad.
Lärdomarna för svenska partier är desamma som för Donald Trump. När väljarna tycker att politikerna går för långt blir det en backlash. Det kan slå mot de som varit ledare i jakten på invandrare i valet i september.
