USA, Storbritannien och Indien har stoppat export av vaccin mot covid-19. Men svenska regeringen har protesterat mot att EU ens ska införa kontroll av vaccinexporten.
EU-kommissionen har struntat i de svenska protesterna och oron för AstraZeneca. När kommissionen trappade upp hoten ytterligare gav det resultat – Boris Johnson lovar nu samarbete om fördelning av vaccin.
”Speak softly but carry a big stick; you will go far,” var en strategi formulerad av president Theodore Roosevelt. Det var den som kommissionen använt sig av mot den brittiska regeringen. Men det krävdes rätt högljutt tonläge för att få Boris Johnson att backa.
Sent på onsdagskvällen skrev han under ett gemensamt uttalande med EU-kommissionen om samarbete mot covid-19.
”We are all facing the same pandemic and the third wave makes cooperation between the EU and UK even more important….Given our interdependencies, we are working on specific steps we can take – in the short-, medium – and long term – to create a win-win situation and expand vaccine supply for all our citizens.”
Det är en helomvändning av den brittiska regeringen som bara några dagar tidigare anklagat EU för att ”agera som en diktatur” när man infört exportkontroll för att se till att AstraZeneca lever upp sitt kontrakt om vaccinleveranser.
Det är ett kort uttalande utan specifika uppgörelser om t ex uppdelning av de kommande leveranserna från AstraZenecas vaccintillverkning i Nederländerna. Men Boris Johnson har uppenbarligen insett att EU med möjligheten till exportkontroll är beredd att använda sin ”big stick”, och om man använder den kan det leda till försening i den framgångsrika vaccineringsvågen i UK och hota hans stigande opinionssiffror.
EU-kommissionen lär knappast nöja sig med att ha släpat Boris Johnson till förhandlingsbordet. Den har lärt sig av de långa Brexitförhandlingarna och dess efterdyningar att när man förhandlar med britterna gäller det att få exakta undertecknade avtal på plats och noggranna skrivningar om vad som händer om någondera parten bryter mot dem.
Brittiske hälsoministern Matt Hancock hävdar fortfarande, åtminstone inför hemmapubliken, att UK har förstahandsrätt till AstraZenecas vaccin: “Our contract trumps theirs. It’s called contract law — it’s very straightforward.”
Men i praktiken innebär det gemensamma uttalandet att UK och EU-kommissionen är ense om att AstraZeneca inte klarar av att leva upp till alla sina vaccinkontrakt.
Boris Johnsons fotbyte beror förmodligen också på att den upptäckt att flera beter sig lika protektionistiskt som UK. AstraZenecas leveranser från Indien till UK riskerar att bli stoppade när indiska regeringen prioriterar att bekämpa pandemin bland sin egen befolkning. Även om AstraZeneca försökt övertyga regeringen i New Delhi om att export till UK inte hotar vaccineringstakten i Indien.
För det är ju inte EU som stått för ”vaccineringsnationalism”, utan USA och Storbritannien. President Donald Trump drog igång det som ett försvarsbeslut redan i december i fjol, och efterträdaren Joe Biden har stått fast vid.
Donald Trump signed an executive order in December 2020 giving Americans first priority to any vaccines made on US territory, and that order has not been rescinded by President Biden. The legal basis that can keep American-made doses in America is the Defence Production Act
Brittiska regeringen har inskrivet en ”UK First”-klausul i avtalet med AstraZeneca enligt koncernchefen Pascal Soriot eftersom man samarbetade med Oxfords universitet.
EU har inte skrivit in någon liknande ”Europe first” i sitt samarbetsavtal med tyska BioNTech trots ett omfattande utvecklingsstöd, skriver Dave Keating i sin genomgång i New Statesman.
När EU-kommissionen började agera mot att AstraZeneca inte levde upp till sitt kontrakt men uppfyllde sitt avtal med Storbritannien protesterade svenska regeringen. Sverige och Irland var enligt diplomatkällor motståndare till kommissionens första steg i januari, att införa exportkontroller av vaccin från EU-länderna.
Dessa kontroller har hittills lett till att 1 av 381 exportleveranser stoppats. Det var AstraZenecas utskeppning av 250 000 doser till Australien (där koncernchefen Pascal Soriot bor).
När EU-kommissionen skärper regelverket för exportkontroller med att man även kommer att ta ställning utifrån om mottagarlandet har egen vaccintillverkning och det epidemiologiska läget blev svenska regeringen ännu mer bekymrad. Enligt nyhetssajten Politico var det “mid-size countries with considerable pharmaceutical industry” som protesterade.
Regeringen och svenska ledarsidor varnar för ”vaccinkrig” när EU-kommissionen skärper kontrollen av exporten. De manar till fortsatt frihandel i världen.
Men vad ska då EU gör när övriga världen ägnar sig åt vaccinnationalism när pandemin rasar vidare, dödssiffrorna fortsätter stiga och EU-medborgarna kräver att få bli vaccinerade?
Det är få frihandelsvänner som ger något rakt svar på den frågan i dag. Men ett konkret förslag ges på Svenska Dagbladets debattsida, där Liberalerna argumenterar för att EU-kommissionen ska dra tillbaka sin exportkontroll.
Deras alternativa lösning för att få vaccin till EU-medborgarna är att EU-kommissionens Ursula von der Leyen bara ska ”samtala” med Joe Biden och Boris Johnson
”Det betyder inte att EU ska tolerera att andra länder, våra partner och allierade, väljer att kortsiktigt gynna sig själva på bekostnad av alla andra. Därför måste EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen snarast kräva samtal med USA:s president Joe Biden, Storbritanniens premiärminister Boris Johnson och andra ledare vars länder är viktiga i den globala värdekedjan för vaccin och läkemedelsprodukter.”
Så naivt kan politiker utan ansvar formulera sina visioner om hur världen borde fungera.
Det är samma vision som väglett svenska regeringar i EU under många år när man röstat nej nästan varje gång som EU-kommissionen föreslagit strafftullar mot kinesisk export till dumpade priser.
EU-kommissionen med handelskommissionärer som Cecilia Malmström har i stället försökt använda sin ”big stick” som en världsledande handelsaktör till att pressa andra länder att gå med på jämbördiga villkor för frihandel.
EU-kommissionen har även under coronapandemin försökt spela enligt frihandelns regler. När övriga inte frivilligt vill delta blir alternativet att sätta press på dem. Den metoden har nu fått Boris Johnson att återvända till förhandlingsbordet.