EU medger att USAs Big Tech är ett säkerhetshot

Intressant med den senaste i en lååång rad av EU-planer för ökat oberoende, är att denna pekar för första gången ut USA som ett hot mot Europa.

I början av juni kom EU-kommissionen med en ny plan för att stärka den strategiska autonomi som Europa såväl behöver för att stå emot fientliga krafter.
Det är den femtielfte planen i sin ordning eller så, tidigare har handlat om kritiska mineraler (ett halvt dussin sådana), försvar (lika många) eller chips (ett par stycken redan).

Den senaste handlar om digital teknologi och AI. Det intressantaste med den är nog att den utan att försöka dölja det, utpekar USA som hotet mot Europa.
Alla andra har handlat om Ryssland som det stora hotet eller Kina. Men för första gången avslöjar EU-kommissionen nu att man uppfattat att USA inte är välvilligt inställt mot oss och kan komma att utnyttja sitt övertag på området till att skada oss eller tvinga oss till underkastelse.

Läget är förstås välbekant, USA dominerar den digital teknologin i alla dess aspekter liksom det snabbväxande AI.
Vi möts i överväldigande grad på amerikanska nätplattformar (Zoom och Teams, t ex), chattar på amerikanska plattformar (Iphone, Whatsapp, Signal), sparar allt vårt kunnande och all vår information i amerikanska moln, delar våra vanor, beteenden och preferenser på amerikanska tjänster (Facebook, Instagram, Youtube), betalar med amerikanska betal- och kreditkort (Visa, Mastercard) rör oss i det offentliga rummet under amerikansk beskådan (Google, gps, Starlink). Vi ställer våra frågor till en amerikansk robot (ChatGPT).


EU börjar begripa att det här är inte bara ett kommersiellt nederlag utan också potentiellt ett säkerhetsmässigt sådant.
När USA ville göra livet surt för jurister i den Internationella Brottsdomstolen för att de haft fräckheten att vilja utreda om Israels agerande i Gaza kan prövas som eventuella brott mot internationell lag, drogs deras kreditkort in, stängdes de av från alla ovanstående tjänster.

När Amazon Cloud Services kraschade i delstaten Virginia drabbades tjänster över hela världen. Banker kunde inte betala, zoom-möten avbröts, sjukvård slutade boka patienter, vädertjänster var inte längre tillgängliga…

Plötsligt blir det då ett uppenbart problem att amerikansk lag kräver att amerikanska bolag måste på begäran överlämna all eller den specifika information de har, som en amerikansk myndighet önskar se – oavsett om de lagrat denna rent fysiskt på ett datacenter i USA eller i t ex Europa.
Vad vi än gör, vad vi än säger så kan USA se det.

EU-planen har två huvudspår.
Det första är att begränsa genom lag vad digitala tjänster och AI får användas till.
Detta upprör Trump oerhört men kommissionen har redan gett sig på de flesta stora amerikanska tech-bolag (Meta, Apple, Google, osv) för att hindra de värsta övergreppen på europeiskt privatliv.
Man har dragit in 6 miljarder euro i böter bara under 2024 och 2025 på dessa bolag – trevligt för EU-kassan, men ändå ingen komplett succé för bolagen förhalar, överklagar och ändrar så lite de kan komma undan med.

Det andra spåret är att uppmuntra europeiska digitala tjänster att utvecklas som möjliga ersättare. Bland annat föreslås att alla EU-regeringar tvingas utvärdera och klassa i fyra kategoriers svårighetsgrad vilken suveränitets-effekt det kan ge, när de väljer att upphandla in nya digitala eller AI-tjänster.

Det finns redan att välja mellan. Vad gäller distansmöten finns en hel lång rad europeiska alternativ (12 stycken i länken).
Istället för ChatGPT kunde vi fråga Mistrals Le Chat. Europeiska molntjänster har EU hållit på att utveckla sedan 2019 och har en hel del att erbjuda.

Också intressant är att en hel rad europeiska regeringar och myndigheter är redan i full gång med detta, helt frivilligt och utan att behöva bli påknuffade av Bryssel:

* Europaparlamentet byter från Google som sökmaskin till Qwant,

* Sex länder tar bort Whatsapp och Signal från sin statsapparat och ersätter oftast med egna meddelandetjänster (Frankrike (Tchap), Tyskland, Belgien (BEAM), Nederländerna, Polen och Luxemburg,

* Fransk statsapparat byter Windows mot Linux och byter som Zoom mot Visio medan deras universitet ersätter ChatGPT med Mistrals Emmy,

* Danmark gör detsamma, går över till Linux, etc,

* Tysklands myndigheter måste använd tyska molntjänster,

* FiDA – EU-kommissionen planerar en bred databank för digitala finansiella data men vill inte ha amerikanska Big tech som leverantör av mjukvara,

Sverige då?
Regeringen har nyligen lanserat en svensk ”molnpolicy” för den offentliga förvaltningen. Där varnas för att det existerar stora suveränitetsrisker och uppmanas till försiktighet men måster samtidigt välja ”effektiva” lösningar. Policyn gör samtidigt klart att myndigheten ensamt bär hela ansvaret för att klara denna balansgång.

Mer kommer att krävas av Sverige framöver. Och av EU. Det avtal som EU-kommissionen tecknat med USA som ska garantera att europeiska privata uppgifter skyddas av mottagare i USA, har flera gånger dissats av EU-domstolen eftersom amerikansk lag alltså säger motsatsen.
Europaparlamentet är redan på kommissionen om den senaste versionen av det avtalet och om EU inte måste bli tuffare fort.