Medan regeringar grälar om försvarssatsningar – driver EU-kommissionen på för samarbetsprojekt mot Putin och Trump
EU-kommissionen har inga som helst befogenheter över försvarspolitiken. Men när EU-topparna på veckans Nato-toppmöte tävlar om att smickra Donald Trump är det ändå byråkraterna i Bryssel som lyckats få Europas regeringar att börja samarbeta om försvaret.
18 länder deltar i utveckling av nya vapen mot Putinregimen och för att samtidigt minska beroendet av USA.
Kollapsen efter nio år för det stora tysk-franska projektet att utveckla ett nytt stridsflyg har blivit en symbol för oförmågan bland Europas regeringar att lägga den nationella prestigen åt sidan och inte låta sig styras av försvarsbolagen.
Det gemensamma projektet lanserat 2017 av Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands dåvarande förbundskansler Angela Merkel skulle demonstrera EU:s styrka efter Brexit, Putins attacker mot Ukraina och USA:s president Donald Trump. Drygt 100 miljarder euro skulle inte bara ge ett nytt militärplan utan också nya sammankopplade stridssystem.
Nu havererar inte bara planerna på det gemensamma militärplanet utan också utvecklingen av stridssystem och drönare när Emmanuel Macron och Tysklands Friedrich Merz ger klartecken för de stora försvarsbolagen Dassault och Airbus att stoppa alla projekt.
Natochefen Mark Rutte utnyttjar det tysk-franska haveriet till att visa för Donald Trump vilken stor vinst det är för USA att de europeiska länderna inte kan samarbeta. Den store Trumpsmickraren Rutte har räknat ut att försvarsbeställningarna ger 195 000 jobb i USA och lanserar det ”exklusivt” för Financial Times dagarna innan Trump ska flyga till Nato-toppmötet.
”Europe can basically only acquire from the United States,” said Rutte
Medan EU-regeringarna som är djupt militärt beroende av USA valt att smickra och böja sig för Donald Trumps nycker och ”förhandlingar” med Rysslands Putin har EU-kommissionen drivit på för att få igång ett försvarssamarbete i Europa som på sikt kan leda till ”europeisk suveränitet” på försvarsområdet.
Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen utsåg en ”försvarskommissionär” 2024 och gav uppdraget till Andrius Kubilius, fd premiärminister i Litauen.
Officiellt har EU inga befogenheter över medlemsländernas försvarspolitik. Men i den säkerhetspolitiska kris som Europa och Mellanöstern befinner sig i fanns det ändå en öppning för att EU-regeringarna skulle vara beredda att lyssna till förslag om samarbete.
Kubilius har varit på en framgångsrik turné för att förmå regeringar och vapentillverkare att öka produktionen av ammunition till Ukraina. USA:s och Israels krig i Mellanöstern har gjort bristen på vapen till Ukraina än mer akut.
EU-kommissionen lyckades också på rekordtid få medlemsländerna att gå med på att skapa en försvarsfond – SAFE – på 150 miljarder euro till militär upprustning. Fonden skapades genom EU-lån på finansmarknaderna till förmånlig ränta. EU-länderna får sedan låna miljarder ur fonden mot en plan hur pengarna ska användas.
Bland villkoren ingår att minst två tredjedelar av inköpen måste ske hos europeiska producenter. På så sätt ska Europas beroende av USA minska.
EU-kommissionen fick också medlemsländerna att gå med på att inrätta ett EU-försvarsindustriprogram – EDIP – med 1,5 miljarder euro i budget med uppdraget att ”skapa en mer samordnad och strategiskt anpassad europeisk försvarssatsning”.
Vältajmat dagarna före Nato-toppmötet presenterade försvarskommissionär Kubilius tillsammans med kommissionens vice ordförande Henna Virkkunen i fredags fem stora försvarsindustriprojekt. 18 medlemsländer och Ukraina uppges vilja delta i projekten.
“The EDPCIs we are proposing today will make a direct contribution to the development of a European Air, Maritime and Space Shield, enhanced Drone and Counter-Drone Capabilities, and securing the Eastern Flank Watch, said Andrius Kubilius.
Men en rapport från EU:s försvarsbyrå visar samtidigt att EU har långt kvar till ”europeisk suveränitet” på försvarsområdet. Mindre än en fjärdedel av försvarsinköp under förra året gjordes i samarbete mellan flera EU-länder.
”Nationellt tänkande dominerar fortfarande besluten om försvarsinköp. Uppköpen och tidsplanering är fortsatt osynkroniserade och begränsar möjligheterna till gemensamma investeringar, konstaterar EU:s försvarsbyrå.
Donald Trump kan lugnt räkna med stora beställningar från Europa, och Vladimir Putin behöver inte känna sig hotad av ett starkt och välorganiserat europeiskt försvar i närtid.
