EU-valaffischer på stan – men varför så många blockerade dörrar, murbyggen och ”Håll gränsen”?

I EU-valet den 9 juni ska väljarna rösta på hur de vill att samarbetet mellan 28 länder ska utvecklas.

Men fem av åtta partier sätter upp valaffischer med nationalistisk anstrykning – från SD:s löfte om att ”bygga murar”, M:s, KD:s och Centerns budskap om att sätta ”gränser”, till Liberalernas blockerade dörr i ”blågul solidaritet”.

Svenska folkets stöd för EU-medlemskapet ligger på en ”historiskt hög nivå” och bara ett parti talar om Swexit i den här valrörelsen. Samtliga partier försäkrar att de är helhjärtat för ökat stöd till Ukraina i kriget mot Ryssland och några törs till och med medge att det kan leda till höjd svensk EU-avgift eller nya EU-lån.

Ändå skickar flera partier med sina valaffischer ett subtilt nationalistiskt budskap till väljarna att deras främsta uppgift inom EU är att sätta upp gränser och skydda Sverige från ”de andra” vilka de nu må vara – kanske invandrare, kanske EU-byråkrater.

+ Frågan är om de är rädda för att väljarnas ryggmärgsreflex inför EU fortfarande är att ”EU är dom där opålitliga” som vi måste se upp med och därför låtsas tala om ”Håll gränsen” när de vill föra fram ett positivt EU-budskap?

+ Eller om det är partistrategerna själva som fortfarande ser EU som ett hot?

Från Sverigedemokraterna är svaret entydigt – EU är ett hot. Partiledaren Jimmie Åkesson alluderar till statsminister Stefan Löfvens tal 2015 ”Mitt Europa bygger inga murar!” SD-ledaren lovar ”bygga murar” mot EU-samarbetet och hoppas att talet om en hotande invasion av migranter ska skrämma väljarna till valurnorna.

Förhoppningsvis kan det mobilisera våra väljare i högre grad än tidigare, säger Åkesson.

Kristdemokraterna och Moderaterna tävlar med SD om högerväljarna och verkar oroliga för att förlora röster om de inte också lanserar båda förslag om att ”stärka gränsen”.

Kristdemokraterna har även officiellt en EU-kritisk linje, formulerat på partiets hemsida:. ”EU har idag inflytande i fler frågor än vad Kristdemokraterna anser att unionen ska ha.”

KD vill i det här valet framstå som minst lika tufft mot flyktingar som SD. Partiet har lanserat ett förslag om att inskränka den internationella asylrätten kallat ”Migrationspakten 2.0”. Flyktingar som kommer till Sverige ska skickas iväg ”någon annanstans” för asylprövning.

För att kunna genomföra KD-förslaget skulle det krävas att EU-kommissionen lägger fram ett historiskt förslag om att EU-länderna ska lämna FN:s Genevekonvention eller kräva att den internationella asylrätten rivs upp för att frågan ska komma upp till förhandling. Och att samtliga EU-regeringar ställer sig bakom förslaget.

Ett mycket osannolikt scenario.

Moderaterna är officiellt ett starkt EU-positivt parti: ”EU är en avgörande faktor för fred, stabilitet och välstånd i vår del av världen.”

Men i konkurrensen med övriga högerpartier har M-ledningen valt att signalera hårda tag mot den internationella brottsligheten. EU ska sätta stopp för kriminella från att få resa fritt i EU. Även de som inte är dömda, men anses misstänkta av polisen.

Toppkandidaten Tomas Tobé pekar på SVT:s avslöjande om hur åldringar blir lurade av svenska bovar på spanska solkusten.

M lovar också att EU ska inrätta en gemensam EU-polisstyrka som kan slå till i alla länder.

Problemet är att regeringarna i övriga länder inte är beredda att flytta kampen mot brottsligheten till överstatlig EU-nivå. Kommissionen anstränger sig för att ens få medlemsländerna att utbyta mer information i jakten på kriminella och knarklaster.

Det här vet naturligtvis Moderaterna och Tomas Tobé. Men att lova ”stoppa kriminella” via EU kan låta bra när brottsligheten är en av de största frågorna i svensk inrikespolitik.

Centerpartiets EU-linje har varit otydligt svajande genom åren. Med paroller som ”Nja till EU” 1995, ”Smalare men vassare” 2014. Till dagens ”EU är det mest effektiva verktyg vi har för att uppnå trygghet och välstånd.” Partiets toppkandidat Emma Wiesner går på tvärs mot den mångåriga svenska linjen – ”Snålast i EU” – och förordar höjd EU-budget för att kunna höja stödet till Ukraina.

Men när valstrategerna tänkt till och ska föra ut partiets EU-linje 2024 kommer på idén att köra med ett citat av C-statsministern Thorbjörn Fälldin från 1981. När Fälldin uppges ha sagt ”Håll gränsen” till ÖB i samband med att en rysk ubåt gått på grund i Blekinge skärgård.

I Centerkretsar är det säkert ett känt citat och kan väcka partikänslor. Men problemet är att det är ett nationalistiskt budskap om att skydda svenska gränsen i ett val som handlar om att Centern vill stärka det europeiska samarbete mellan 28 länder.

PR-byråns copywriters har fått tänka till ordentligt för att skruva ihop Fälldin med Centerns budskap i valet.

Resultatet blir med nödvändigt negativa budskap för att kunna få det att passa till Fälldin á 1981.

Liberalerna är Sveriges europavänligaste parti”, är partiets officiella linje sedan många år. Då blir det desto märkligare att en av partiets valaffischer har som huvudparoll: ”För blågul solidaritet” med en bild av människor klädda i blågult som försöker stänga en dörr mot rödfärgade horder med skurkaktig uppsyn.

Budskapet blir begripligt när man får veta att affischen gjort av ukrainska Nataliia Mykhailetska och manar till svensk-ukrainsk solidaritet i kampen mot den ryska militära invasionen.

Det ukrainska folket kämpar för att sitt lands frihet. Men när Liberalerna sätter upp den bilden som en valaffisch i den svenska valrörelsen med paroll om ”blågul solidaritet” ställer partiet stora krav på att en väljare som cyklar förbi ska se att ”blågult” står för ukrainare och svenskar sida vid sida mot Putin, och inte för svenskar som försöker hålla skumma utlänningar ute

Det är lätt att misstänka att även Liberalernas valstrateger vill framstå som lite nationalistiska för att inte skrämma bort väljare som fortfarande ser ”EU som dom”.

De tre andra partierna har helt annan inriktning på sina valaffischer.

Miljöpartiet kör med ett konkreta ledord om vad de vill väljarna ska rösta för: Klimatet, klimatet, klimatet.

MP:s tredjenamn Isabella Lövin påminner om sitt arbete mot utfiskningen under sina förra mandatperiod i EU-parlamentet.

Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar talade för några månader sedan om att partiet kan kräva svenskt EU-utträde.

-Ett svenskt utträde kan vara ett alternativ om EU inte utvecklas åt rätt håll, sade Dadgostar i SVT:s 30 minuter.

Toppkandidaten Jonas Sjöstedt kan gå till val på löftet om att driva vänsterpolitik och ”skärpta klimatmål”.

Socialdemokraterna har de mest oväntade valaffischerna och den tydligaste omsvängningen från tidigare valrörelser.

Från ett splittrat parti som ställde upp med två valsedlar, där en toppades av en EU-motståndare och en av en EU-förespråkare. Följt av en officiell ja-linje med med EU-motståndare som Marita Ulvskog i topp och ett valbudskap om att partiet tillsammans med LO skulle stoppa alla förslag om EU-minimilöner.

Nu trumperar partiet ut: ”Gör något stort”. Med undertexten ”Rösta för sammanhållning. Inte splittring 9 juni”.

Det är som en uppmaning till partiet självt, att lämna den interna splittringen om EU bakom sig, samla ihop sig och rösta.

S-ledaren Magdalena Andersson tar också ett stort utrymme på valaffischerna, och hon har också markerat en ny inställning till EU med hänvisning till kriget i Ukraina.

Det kommer att kosta pengar. Jag är känd för att vara snål, men i avgörande situationer måste man prioritera, sade Andersson i SVT:s 30 minuter.

Problemet är att Socialdemokraternas omsvängning till en EU-positiv linje inte syns på valsedeln. Partiets två toppkandidater är kvar sedan 2019 – Heléne Fritzon och Johan Danielsson.

Danielsson ska vara LO:s företrädare i EU-parlamentet, och enligt LO-ledningen ta strid mot ”klåfingriga byråkrater i Bryssel”. Och Fritzon lovar ta strid mot det som övriga socialdemokrater i EU vill ta strid för ”ett mer socialt Europa” genom EU-lagstiftning.

Helén Fritzon tycker att Lagstiftningen om EU-minimilöner är ”det sämsta under mandatperioden” och hon är motståndare till EU-lagen som ska göra att cykelbud ska få arbetares rättigheter.

Det är tre veckor till valet. Hög tid att börja granska vad som ligger bakom partiernas valbudskap. Och ta reda på vilka kandidater som kan göra någon nytta i EU-parlamentet.