Nu talar Europa om kärnvapen. Frankrikes president är öppen för att breda ut sitt kärnvapenparaply och de andra spetsar öronen.
”Det är en ny era,” inskärpte den franske presidenten när han talade till sina landsmän på onsdagen, påminde om att USA-alliansen inte går att förlita sig på och öppnar för franska kärnvapen som avskräckning mot fienden.
Att Europa diskuterar kärnvapen säger i sig, att det är en ny era. Atombombens existens och grymma användande i slutet av andra världskriget ledde till en stor europeisk proteströrelse, till internationella fördrag, till nationella förbud och år 2004 till ett krig i Irak – när USA gav sig in med sina europeiska allierade i jakt på atomvapen (hittade inga).
Atomvapen har länge varit extremt kontroversiellt i Europa.
Men nu poppar frågan upp och då helt naturligt i marginalerna på EU-toppmötet om försvar den 6 mars.
”Den frågan är inte aktuell just för dagen, spring inte händelserna i förväg” avvisade statsminister Ulf Kristersson ämnet, på väg in till toppmötet.
Men det var snarare han som låg efter.
Frankrikes president Emmanuel Macron hade kvällen före i ett TV-tal till nationen förklarat att han bjuder in EU-ländernas försvarschefer till samtal redan på måndag, om intresse för att ingå i det franska kärnvapen-paraplyet.
Hans idé är att de franska kärnvapnen kan utgöra en del av Europas avskräckning mot en fiende.
Bakgrunden är förstås att Ryssland många gånger under Ukraina-kriget har hotat med sina kärnvapen, har sänkt tröskeln för att använda kärnvapen och sänt minst en missil kapabel att bära kärnvapen över Ukraina.
”Vi ska vara glada att vi har grannländer som har kärnvapen,” tyckte ändå Kristersson och påminde om att det bara finns två länder i Europa utom Ryssland som har kärnvapen.
Det andra landet är Storbritannien.
”De brittiska kärnvapen är integrerat in i Nato,” påminde Kristersson.
Och just det kan vara ett problem, om avsikten är att Europa ska visa sig avskräckande med hjälp av kärnvapen.
Storbritannien har kärnvapen på sina fyra Trident-ubåtar, stationerade i Skottland men kan inte avfyra sina kärnvapen utan USAs assistans.
Missilerna leasas från USA och många förvaras på amerikanskt territorium. Själva avfyringens-mekanismen är amerikansk vilket ger USA möjlighet att hindra användning.
Inte så avskräckande då, om fienden t ex råkar vara god vän med USAs president.
Idén att börja prata kärnvapen kan kännas väldigt tidigt väckt men Tysklands nye förbundskansler Friedrich Merz tycker inte det:
”Jag vill diskutera med Storbritannien och Frankrike för att höra om deras kärnvapen kan utvidgas.”
Polens premiärminister Donald Tusk tycker inte heller det, han kallar det franska förslaget lovande:
”Vi måste ta det på allvar. Det måste vara en prioritet för oss att kombinera alla europeiska försvarskapaciteter för att bygga en militär makt och det här blir en styrka gentemot Ryssland.”
Danska statsministern Mette Frederiksen vill också prata mer och säger att alla goda idéer måste upp på bordet:
”Jag är helt fokuserad på en sak, att bygga upp ett försvar för Europa. Jag kommer inte avvisa någonting.”
Ämnet är dock juridiskt mycket komplicerat och då inte bara för att fransk lag begränsar kärnvapnens användning till Frankrikes ”vitala intressen” och ger Frankrikes president ensamrätt att trycka på knappen.
Dessutom finns internationella fördrag att förhålla sig till.
Men enbart att frågan har väckts, mötts av intresse och att det finns planer för ett möte mellan Europas försvarschefer, kan i sig utgöra ett slags varning till Vladimir Putin.