Europeiska illusioner II – säkerhetsgaranti

”Thank you Mr President”

Frankrikes president Macron avrundade sitt försvarsmöte om Ukraina i Paris förra veckan med att släppa in USAs president Donald Trump på länk.
Detta är européernas sätt att lägga press på Trump.


Begrep Trump att det var press han utsattes för? Okänsligt nog visade sig i alla fall Trump ointresserad av vad som hade sagts på mötet om Ukraina.
Han meddelade istället att européerna måste bli tuffare mot Kina i handelsfrågor (vilket han inte är själv pga det vore en dålig affär för USA).
Européerna måste också sluta köpa olja av Ryssland (vilket enbart Ungern och Slovakien fortfarande gör och då strikt taget för struntsummor).

”Vi kommer nog snart få nya säkerhetslöften från USA,” uttolkade den franske presidenten den amerikanske presidentens ord efter mötet.
För EU-ledarna vill så gärna låtsas att allt är som det brukar, USA är en vän och allierad.

Tröskeln för vad media idag ogenerat kallar ”ett bra möte” med USAs president, är ett möte där han inte är obehaglig mot dig.
Därför hävdade media att mötet för ett par veckor sedan där sju europeiska ledare bänkade sig som skolbarn runt Donald Trumps bord och de fick sagt ”Thank you Mr President” 33 gånger på en halvtimme, var ett lyckat möte.
Den verkliga framgången, sa européerna, var ett löfte från Trump om amerikanska säkerhetsgarantier för Ukraina.
Eller om vi ska vara noga, ett kanske från Trump om att eventuellt hjälpa till på något sätt, med européernas egna säkerhetsgarantier för Ukraina.

Idén om säkerhetsgarantier lanserades i vintras av brittiske premiärministern Keir Starmer och franske presidenten Emmanuel Macron.
Initiativet har haft fördelen att man har kunnat ordna mängder av möten och hålla mängder av presskonferenser där man meddelar att det finns en stor enighet om säkerhetsgarantier för Ukraina.
Det känns bra för alla inblandade.
Det ser liksom ut som att européerna GÖR något.

Här är problemet:
En säkerhetsgaranti är att något land lovar Ukraina, att om Ryssland anfaller (efter ett fredsavtal eller vapenvila) kommer de gå in och skjuta tillbaka på ryssarna.
Dock har inget land ännu lovat ställa sig mellan en rysk angripare och en ukrainsk befolkning utan att ha amerikanska soldater emellan.

Om ukrainarna står (kvar9 i första ledet så är det förstås inte mycket till säkerhet som garanteras.

De 26 europeiska länder som i Paris lovade ställa upp för Ukraina efter ett eldupphör – om ryssarna börjar skjuta igen – vill förbli anonyma.
Det gör deras åtagande mindre trovärdigt.
Sedan, vad dessa 26 länder mer bestämt lovar är alltså att ställa upp tillsammans med andra länder om amerikanerna skyddar dem med sin militär.

En amerikansk backstop är ett krav.
USAs förre president Biden sa från dag ett, absolut tvärnej till det.
USAs sittande president Trump är bästa kompis med president Putin, har dragit in vapenstödet till Ukraina, krävt Ukraina på betalning för den hjälp man tidigare fått i form av exklusiv rätt till deras mineraler, föreslagit Ukraina att ge upp eftersom Putin har ju lite rätt, väl?, och – inte minst på senare tid – hävdat att det är Europas fel att det inte råder fred i Ukraina.
Och inte att förglömma – Trump har just beslutat att dra in militärt stöd till de östeuropeiska länder som gränsar till Ryssland.

Men Trump gillar att kunna få européerna att dansa efter hans pipa och blandar därför ibland bort korten med att antyda att, kanske, lite grann säkerhet, på något sätt, man får se…
Hoppet förblir på så vis levande hos européerna och då är det förnuftigt att ge efter inför Trumps senaste krav (medan Pentagons ledning påminner mer brutalt: Glöm det).

I den senaste sessionen om säkerhetsgarantier hade Trump några helt nya krav som han inte tänkt på förut. Dels alltså att EU först öppnar fler handelskonflikter med Kina samt att EU tvingar Ungern och Slovakien att sluta köpa sin ryska olja.
I så fall så, kanske, vem vet?, kanske kan det bli någon form av amerikansk hjälp till era europeiska säkerhetsgarantier….
Tydligare än så är inte Trump. Utom när han talar med TV-kanalen Fox men då är budskapet det motsatta:
”Ni har mitt ord på saken. Inga amerikanska stövlar på marken.”

Donald Trump kommer knappast tvingas bekänna färg i framtiden vad gäller dessa garantier.
För Vladimir Putin har hur som helst sagt bestämt nej till europeiska soldater i Ukraina.
”Utländska trupper i Ukraina vore ett legitimt (militärt) mål,” sa Putin kärnfullt medan Paris-mötet fortfarande pågick.
Det får vi ge Vladimir Putin, detta har han sagt sedan innan han anföll Ukraina.
Hans anfallskrig inleddes i praktiken för att Ukraina politiskt och kulturellt lämnade den ryska inflytelsesfären och gled iväg till Europa, till väst.

Men européerna är så glada i sina illusioner om att ha en stark beskyddare i Vita Huset att de kan inte tänka klart.
Allt Trump vill är att vi blir tuffare mot Kina, var det så han sa på fredagen?
På söndagen började sålunda EU-länderna att diskutera i Bryssel att lägga sanktioner på Kina för att landet handlar olja och gas av Ryssland.

På måndagen började EU diskutera med USAs energiminister Chris Wright för att få detaljer om exakt vad han behövde att vi européer ska göra för dessa hägrande amerikanska säkerhetsgarantier.
Wright blev inte svaret skyldigt:
”Köp mer olja och gas av USA, sluta köp av Ryssland.”

Så det är inte BARA att sluta köp ryskt, det är också att köpa mer amerikanskt.
Och då får vi…?
”Om ni drar en linje vid `vi ska inte köpa mer rysk olja,` skulle det då ha en positiv påverkan på USAs syn på sanktioner? Absolut!”, gissar den amerikanske energiministern.
Hm, vi skulle kunna påverka USAs syn på…
Det låter ju säkert som pengar i banken!

Chris Wright har för övrigt ännu fler goda idéer hur vi ska få Trump att gilla oss vilka handlar om att vi i EU ska sluta med vårt klimatarbete:
”(EU-beslutet) Klimatneutralitet år 2050 är ett monster och vi kanske river upp hela handelsavtalet med er om ni inte slutar med det där.”

Så sluta köp ryskt, köp amerikanskt men bara fossilt.
Då kommer USA att påverkas mer positivt.
Perfekt.
Låter minst lika bra som den handelsuppgörelse Ursula von der Leyen slöt i alla fall.

Kanske lägger Trump sanktioner på Ryssland?
Kanske inte.
Det är en plågsam lek som européerna gett sig in i.