När Emmanuel Macron lanserade idén i maj lät det bara som ännu ett franskt utspel för att slippa släppa in fler länder i EU. Men när 45 europeiska stats- och regeringschefer möts i Prag på torsdag blir det ändå ett unikt tillfälle att visa upp en enad front mot Putins krig och försök att med våld rita om Europas gränser.
För Magdalena Andersson blir det ytterligare en chans att på sluttampen agera på den politiska världsscenen medan Ulf Kristersson sitter hemma och förhandlar om nya eftergifter till Sverigedemokraterna.
Det är EU:s nuvarande ordförandeland Tjeckien som bjudit in till mötet i det som kallas ”European Political Community”, med vaga formuleringar om att främja ”politisk dialog och samarbete” och att ”stärka stabiliteten på den europeiska kontinenten”.
Det var länge oklart hur många utanför EU-kretsen som skulle tacka ja till inbjudan. Ukraina och länderna på Västra Balkan såg det som ett försök av Macron att försena deras EU-aspirationer. Tysklands Olaf Scholz varnade för att mötet ”inte får bli ett hinder för utvidgningsprocessen”.
Storbritanniens nya premiärminister Liz Truss, som röstats fram till sin post av Toryhögern på löften om en tuff Brexitlinje, avvisade först inbjudan med kommentaren att UK prioriterade medlemskapet i Nato och G7. På frågor om relationen till Emmanuel Macron svarade hon att det är oklart om ”han är vän eller fiende”.
I sista stund har Truss bytt fot, troligen efter ett möte med Macron i New York. Nu talar brittiska regeringskällor om att UK vill bli värd för kommande möten, om man får byta namn på mötena till ”European Political Forum”. Motiveringen från Liz Truss är UK vill delta eftersom mötet ska diskutera energi- och flyktingfrågor.
Turkiets Tayiip Erdogan har också bjudits in av tjeckiska regeringen även om flera EU-regeringar haft invändningar, bland annat för Erdogans upptrappade militära hot mot Grekland. Erdogan har fortfarande inte gett klart besked om han kommer till mötet i Prag, men talar samtidigt om att han där kan ha ett bilateralt möte med Armenien för att förbättra relationerna efter Turkiets stöd till Azerbajdzjan i kriget med Armenien.
Många EU-regeringar är också oroliga för att Erdogans närvaro kan göra det svårare att framstå som en enad front mot Putins krig i Ukraina.
Tjeckien hoppas på ett möte med 45 politiska ledare. Utöver de 27 EU-länderna, kandidatländerna på Västra Balkan (Albanien, Bosnien, Kosovo, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien), de senaste kandidatländerna (Ukraina, Georgien och Moldavien), EES-länderna (Island, Liechtenstein och Norge), Armenien, Azerbajdzjan, Schweiz, Storbritannien och Turkiet.
Dessutom har tjeckiska regeringen även inbjudit Israel till toppmötet trots att det inte hör till Europa, med argumentet att ”det kan leda till en debatt om var gränsen för Europa går”.
Det är fortfarande högst oklart om det här toppmötet kommer att leda till någonting. Enligt tjeckiska regeringen finns det inga planer på någon ”formell deklaration eller formella slutsatser”. Men efter Putinregimens beslut om annektering av stora delar av Ukraina och de upptrappade hoten om att ta till kärnvapen skulle det framstå som ett totalt fiasko om inte de 45 stats- och regeringscheferna kan enas om ett starkt ställningstagande mot Ryssland och löften om utökat stöd till Ukraina.
President Volodymyr Zelensky kommer inte att delta på mötet, men ska hålla ett tal via videolänk. Ukrainas premiärminister Denys Shmyhal kommer till Prag.
De närmaste dagarna kommer Tysklands Olaf Scholz att ha flera bilaterala möten med andra EU-ledare då man kan planera för Pragmötet. Men det är risk att Scholz mest vill prata om energikrisen.
På måndag tar Scholz emot Frankrikes Emmanuel Macron. Det väntas mest handla om det franska motståndet mot att dra en gasledning från Spanien genom Frankrike till Tyskland och andra EU-länder.
På tisdag tar Scholz emot Nederländernas Mark Rutte, och på onsdag tar Scholz med sig ett antal ministrar till Spanien för att diskutera energifrågor med spanska regeringen.
Men EU:s ledare är under hård press från USA att öka stödet till Ukraina och till att börja med leverera det stöd de utlovat.
Enligt Financial Times har USA gett 8,5 miljarder dollar i ekonomiskt stöd till Ukraina, och president Joe Biden har begärt stöd från kongressen för att öka det med 4,5 miljarder. Samtidigt har EU levererat 1 miljard euro, av de 9 miljarder som utlovades i maj.
A senior US official said: “We look forward to the EU beginning delivery of the €5bn in pledged assistance starting next month and urge the EU to quickly develop a regular mechanism to keep delivering budget support to Ukraine going forward.”
USA har också levererat betydligt mer militärt stöd till Ukraina. Enligt Kiel Institute for World Economy har USA lovat militärt stöd med 25 miljarder euro och Storbritannien med 4 miljarder. Medan Tyskland har lovat militärt stöd med 1,2 miljarder och Frankrike 233 miljoner. EU:s båda stormakter når inte ens upp till Polens stöd med 1,8 miljarder euro.
France has stressed that it does not want to be a “co-belligerent” in the war or “humiliate” Russia, while German Chancellor Olaf Scholz stresses the dangers of being sucked into the conflict.
EU:s ledare har nu två chanser att visa att de inser allvaret i hotet mot Europa från Putinregimen. Dagen efter det alleuropeiska mötet med 45 länder håller de ett EU-toppmöte i Prag.
Risken är att båda dagarna kommer att ägnas åt tvisterna om hur Europas länder ska hantera energikrisen inför den väntade vintern då toppolitikerna befarar protester från väljarna. Och att det bara blir pliktskyldiga fördömanden mot Putinregimen.
Om de 45 stats- och regeringscheferna kan enas om åtaganden om snabba leveranser av militärt och ekonomiskt stöd till Ukraina skulle de överraska och demonstrera att de inser vad som krävs av dem inför det kraftigt skärpta hotet mot Europa.