Inför hotet om stängda gränser och att bli utkastat ur Schengen har den grekiska regeringen satt in nattskift för att uppfylla EU:s krav på att före toppmötet på torsdag upphöra med att agera genomfartsland för flyktingar. Fyra mottagningscenter, hot spots, öppnas på onsdag.
Men Angela Merkels förhoppningar om att kunna uppvisa en trovärdig plan hur flyktingströmmarna ska minskas på EU-toppmötet riskerar ändå att misslyckas. I Frankrike, Tysklands närmaste bundsförvant, skapar förpostfäktningarna inför presidentvalet nästa år redan nu beslutsångest i flyktingfrågor.
– Vi går inte med på någon permanent flyktingkvot. Frankrike har åtagits sig att ta emot 30 000 flyktingar. Vi kommer inte att ta emot fler, sade S-regeringens premiärminister Manuel Valls i helgen. Han har sagt det tidigare men passade på att upprepa det i München i helgen i samband med den säkerhetspolitiska konferensen dagarna före toppmötet.
Franska presidentvalet äger rum först i april-maj nästa år, och till skillnad från i USA finns det inte ens några officiella kandidater än. Men oron för högerpopulistiska Front Nationals ledare Marine Le Pen gör att S-regeringen tar till extrema åtgärder efter terroristattentaten. Samtidigt positionerar sig Manuel Valls för att kunna bli Socialisternas presidentkandidat om president Francois Hollandes väljarstöd fortsätter att ligga på nuvarande bottennivå.
President Hollande utsåg den tidigare premiärministern,tysktalande Jean-Marc Ayrault till utrikesminister vid regeringsombildningen förra veckan. Det sågs som en signal om att Hollande vill förbättra relationerna med Tyskland och skaffa sig en stark bundsförvant i regeringen mot Manuel Valls. Men efter Valls utspel i München lär det bli svårt för Hollande att byta fot på EU-toppmötet om några dagar.
EU-beslutet om att fördela flyktingarna mellan samtliga länder har havererat och Angela Merkel har därför tagit fram en nödplan, där Frankrike var tänkt att ingå.
+ Steg ett var att Grekland och Italien ska upphöra att bara vara transitländer för flyktingarna. Samtliga flyktingar ska registreras, lämna fingeravtryck och bedömas om de har asylskäl. Grekland skulle redan i november i fjol ha upprättat fem ”hot spots” för att klara det. Men först efter hot om att kastas ut ur passunionen Schengen har regeringen nu fått fart. Fyra av fem mottagningscenter ska stå klara på onsdag. Det femte, på Kos, har försenats efter protester från öns invånare.
+ Steg två är att de flesta av dessa flyktingar ska sändas tillbaka till Turkiet, som utlovats 3 miljarder euro för att ta hand om de drygt 2 miljoner flyktingar som sökt sig dit bland annat från inbördeskriget i Syrien.
+ Steg tre är att en ”Coalition of the Willing” med ett antal frivilliga EU-länder ska gå med att ta emot 150-250 000 flyktingar direkt från Turkiet. Inför EU-toppmötet i december deltog Sverige, Finland, Belgien, Luxemburg, Nederländerna, Grekland, Österrike och Frankrike tillsammans med Angela Merkel på ett förmöte med Turkiets premiärminister Ahmet Davutoglu. Ett andra möte ska hållas på torsdag i Bryssel.
Men EU-Turkietuppgörelsen om flyktingar har blivit en del i maktspelet kring Syrienkriget och president Erdogan har i stället hotat öppna gränsen till Grekland och ordna busstransport för flyktingar.
Angela Merkels nödplan var ett sätt att trots allt hålla samman EU, att inte kasta ut Grekland ur Schengen som östländerna med Ungerns Viktor Orban och Slovakiens Robert Fico i spetsen kräver.
Merkel behöver också något att visa upp för den växande kritiska opinionen i Tyskland mot hennes flyktingpolitik, särskilt inför viktiga delstatsval nästa månad. Men den ser inte ut att kunna sättas i verket på det här toppmötet som hon hoppats. Till och med den österrikiska regeringen som hittills samordnat sitt agerande med den tyska talar nu om att skicka styrkor för att stänga gränsen mellan Grekland och Makedonien.