EU blev just världsledande i att reglera artificiell intelligens.
Många har försökt att hindra det.

Poängen med att reglera AI är att ny teknologi ska verka för samhällets bästa.
Så förklarade EU-kommissionär Margrethe Vestager lagförslaget när det kom.
All ny teknologi brukar förefalla skrämmande och just AI är möjligen extra oförutsägbar eftersom 1 500 av de tech-genier som tagit fram teknologin, tillsammans har vädjat till politiker att bromsa och tänka sig för innan man släpper AI lös.
”AI befinner sig i en kapplöpning utom all kontroll som inte ens dess skapare förstår, kan förutse eller kontrollera.”
Men utvecklingen har rusat på ändå och EU har fått skriva om sitt förslag flera gånger för att hänga med. Inte minst tog det en ny vändning när ChatGPT lanserades för ett år sedan.
USAs president Joe Biden som saknar politiskt stöd i kongressen för att lagstifta om AI, valde förra året att ingå ett frivilligt avtal med stora techfirmor.
”Vi måste öppna ögonen och vara vaksamma inför de hot detta kan utgöra för vår demokrati och värderingar,” sa Biden som för säkerhets skull följde upp det med en presidentiell ”executive order” för nationell säkerhet och skydd av medborgares rättigheter.
Storbritanniens regering valde också den frivilliga vägen och bjöd in till ett internationellt möte i somras som utmynnade i en gemensam deklaration om ”behovet att globalt hantera de potentiella riskerna med AI.”
EU arbetade oförtrutet vidare med sina regler, dock utsatt för massiv lobbying. Skälet är att det har blivit mer regel än undantag att när en stor aktör går före i reglering, så tenderar resten av världen att följa efter.
När EUs överenskommelse om AI nu döpts till ”landmark” i rubrikerna på såväl New York Times som Financial Times, på CNBC som BBC, beror det på att man räknar med att få många efterföljare globalt.
Genom sin lobbying ville företagsvärlden framförallt slippa reglering av ”foundation models” likt ChatGPT utan önskade att EU skulle göra som USA och UK, låta företagen frivilligt kontrollera sig.
Denna lobbying (uppbackad av Vita Huset) vann såväl den franska som den tyska och italienska regeringen till sin hörna.
EU-kommissionen vände också i slutänden och presenterade en version där alla sådana – utom så stora att de ännu inte existerar – skulle slippa.
Men i slutversionen som nu har tagits av EUs bägge lagstiftare är ”foundation models” tillbaka under samhällets kontroll.
Vad som tycks ha överlevt genom alla turer i förhandlingarna är ett grundläggande tänk om att göra reglerna riskbaserade .
Okontroversiell teknologi som att sälja biobiljetter via en robot passerar därför orörd.
Teknologi för att bevilja t ex sjukförsäkring är däremot omgärdad av regler. Den mest närgångna användningen förbjuds, som ansiktsigenkänning i en folkmassa eller att betygsätta människor för god vandel, (med undantag för nationell säkerhet).
Andra tillägg innebär att när teknologin utnyttjas i allmännyttan (skolor, banker, myndigheter) måste en utvärdering av medborgerliga rättigheter ackompanjera användandet.
Företag som erbjuder AI i allmänna system (general purpose systems) som ChatGPT ska agera konkurrensneutralt så att t ex start-ups kan utveckla fortsatta användningar.
Fredagens enighet mellan EU-regeringarna och Europaparlamentet ska nu granskas och godkännas av bägge institutioner vilket innebär att det gives ett litet, smalt fönster att försöka få dem ändrade, innan de slutgiltiga reglerna kan träda i kraft.