Geert Wilders jublade när Donald Trump vann valet och förutspådde en ”global revolution”. Han lovade leda vägen i Europa.
Men bara några månader senare har Trumps attacker mot Europa och uppgörelser med Putinregimen mot Ukraina vänts emot Wilders, och hans regeringsbygge hotar spricka.
Det blev en chockseger för Geert Wilders islamfientliga parti i valet i Nederländerna för 1,5 år sedan. När Mark Rutte avgick som premiärminister efter 13 år hade hans efterträdare öppnat för samarbete med Wilders. Högerväljare som ville se en förändrad migrationspolitik lade sin röst på Wilders.
Resultatet blev att de etablerade högerpartierna släppte in Geert Wilders i beslutsrummen. Men för att samarbetet inte skulle framstå som alltför helhjärtat blev nödlösningen en regeringsallians där ingen av de fyra partiledarna hade ministerposter.
Geert Wilders har ändå i kraft av att leda största partiet ställt ultimatum upprepade gånger mot den politiskt oberoende premiärministern Dick Shoof att leverera Wilders’ vallöften om att utlösa ”krisläge för migration” och starta massdeportationer.
Det holländska stödet till Ukraina har dock varit en svag punkt för Geert Wilders. I regeringsuppgörelsen tvingades han gå med på fortsatt stöd. Bland väljarna är motståndet mot Ryssland också starkt efter att ett holländskt plan med nära 300 passagerare blev nedskjutet 2014.
Wilders har försökt bromsa beslut om militärt stöd till Ukraina men utan att det fått någon politisk betydelse.
Förrän nu, när Donald Trumps hot om att stoppa stödet till Ukraina och tvinga fram en fredsuppgörelse med Ryssland utan säkerhetsgarantier har gjort försvaret till huvudfrågan för samtliga regeringar i Europa.
När premiärministern Dick Shoof på EU-toppmötet förra veckan så ställde sig bakom beslutet om ”återupprustning” med EU-lån till försvarssatsningar och löften om ökat stöd till Ukraina gick topplocket för extremhögern i det holländska parlamentet.
I en omröstning röstade en majoritet med röstsiffrorna 73 – 71 nej till EU-beslutet. Wilders parti och de två minsta partierna i regeringsalliansen röstade för motionen, medan högerliberala VVD det näst största regeringspartiet röstade emot.
Premiärminister Shoof vägrade acceptera parlamentets beslut och kallade till krismöte med de fyra regeringspartiernas ledare och deklarerade att läget var ohållbart för regeringsalliansen.
Samtidigt som krismötet pågick demonstrerade ledaren för regeringspartiet VVD, Dilan Yesilgöz-Zegerius, genom att resa till Kiev för att vid ett möte med president Zelensky utlova fortsatt holländskt stöd för Ukraina med F16-plan, drönare, ammunition och investeringar i landets försvarsindustri. Sprickan i regeringsalliansen i Europas politiska huvudfråga kunde inte visas mer öppet för de holländska väljarna.
Sent på torsdag kväll backade Geert Wilders och de två andra partiledarna. De lovade att deras partier ställer sig bakom EU-beslutet om försvarssatsningar.
Men den nattliga uppgörelsen innebär ändå att nya krislägen för regeringen väntar. Premiärminister Shoof har lovat att söka godkännande från parlamentet innan han går med på några EU-beslut om ökade EU-lån och försvarssatsningar. Och redan nästa vecka väntas EU-ledarna ta nya beslut om planerna på ”återupprustning”.
EU-kommissionen väntas lägga fram förslag om massiva försvarssatsningar med gemensam upphandling för medlemsländerna av EU-kommissionen:
“Rebuilding European defence requires a massive investment over a sustained period,” sägs det i kommissionens 20-sidiga förslag.
Den dramatiska politiska omsvängningen i Europa har gjort att Geert Wilders’ hurrarop över Donald Trumps valseger och hyllningarna av vicepresident JD Vance beramade tal i München hotar hela hans politiska segertåg.
Migrationsfrågan har hamnat i bakgrunden när Trumps ”globala revolution”, som Wilders hyllade framstår som det stora hotet mot Europa.
Regeringsalliansen riskerar också att spricka på grund av andra stridsfrågor. En domstol har nyligen beordrat regeringen att omedelbart sätta in åtgärder för att halvera kvävgasutsläpp från bland annat koskit i de 160 hårdast drabbade områdena i landet. Det lilla bondepartiet BBB som innehar posten som jordbruksminister vägrar. Medan den förra VVD-ledda regeringen hade anslagit 20 miljarder euro till att minska utsläppen.
I ett nyval skulle regeringsalliansen förlora stort enligt opinionsmätningarna.
Geert Wilders’ skötebarn – ”hans regeringsallians” – riskerar att kollapsa just när han räknade med att bli ledare en ”europeisk revolution”.