Islamofoben Geert Wilders’ parti brukar normalt förlora på valdagen efter att ha varit stort i opinionsmätningarna. Men inför det här valet hade det holländska regeringspartiets nya ledare Dilan Yeşilgöz-Zegerius öppnat för ministerposter för det högerextrema partiet.
Högerväljarna tolkade det budskapet som en signal om att en röst på Wilders garanterade en rejäl högersväng av politiken.
Valresultatet lär sända chockvågor genom Europa och visar på den starka invandringsfientliga våg som rullar fram.
Wilders’ parti PVV får enligt valprognoserna på torsdagsmorgonen när 98 procent av rösterna är räknade mer än dubbelt så många platser i parlamentet – 17 till 37 mandat – jämfört med valet 2021. Det motsvarar drygt 24 procent av rösterna, men gör ändå att partiet blir särklassigt störst.
Åtta av tio av PVV:s väljare uppgav migrationsfrågan som avgörande för deras partival, enligt vallokalsundersökningen. För samtliga väljare var det 50 procent som kryssade för migration som viktigast.
Opinionsmätningarna inför valet pekade på jämnt skägg mellan PVV, det högerliberala regeringspartiet VVD och vänsteralliansen med Socialdemokraterna och Gröna vänstern. Men S-Gröna-alliansen på andra plats får bara 25 mandat (17 för de båda i förra valet). Medan VVD nära nog halveras, från 34 till 24 mandat.
Det nybildade mitten-högerpartiet Nya sociala kontraktet NSC, som låg i topp i mätningarna några veckor före valet får nöja sig med 20 mandat.
Mark Rutte har som ledare för VVD och premiärminister i 13 år styrt landet med en rad olika partikonstellationer ibland med invandringsfientlig politik ibland med mittenpolitik. Senast i koalition med socialliberala D66 och en mer EU-positiv hållning. Den regeringsalliansen havererade dock på migrationsfrågan.
Hans efterträdare Dilan Yeşilgöz-Zegerius har fört VVD högerut med löfte om hårdare tag mot migranter, och fått öknamnet ”en pitbull i högklackat”. Till det bidrog också att hon upphävde det nej till samarbete med Geert Wilders’ parti som Rutte införde efter ett sammanbrott mellan de båda partierna 2012.
I valspurten visade undersökningar att många väljare tänkte rösta taktiskt, antingen för en tydlig högerregering eller för en mitten-vänsterregering utan Geert Wilders.
Onsdagskvällens vallokalsundersökning pekar mot en stark högervåg bland väljarna. Det nya partiets NSC:s ledare Pieter Omtzigt har uttalat sig skeptiskt till att ingå i en regering med Geert Wilders. Men den stora valframgången för PVV gör det svårt för övriga högerpartier att förklara för väljarna varför de skulle vägra ta med Wilders i en regeringsallians.
Omtzigt kritiserade i slutdebatterna PVV:s valmanifest där partiets islamofobi är mycket tydlig och krävde att Wilders måste ta avstånd från det.
Wilders har kallat islam för ett ”existentiellt hot” mot Nederländerna. Och i PVV:s valprogram finns attackerna mot islam och muslimer kvar. Partiet kräver att moskéer och muslimska skolor ska förbjudas i Nederländerna. Koranen och huvuddukar ska vara förbjudna i regeringsbyggnader.
Men i valspurten har Geert Wilders lovat att inte driva de islamfientliga kraven om hans parti får ingå i regeringen.
– Islam kommer aldrig att lämna vårt DNA. Men nu finns det viktigare frågor att hantera för en regering den kommander perioden, sade Wilders.
En kraftigt ökad skara högerväljare verkar inte bry sig om islamofobin, utan prioriterar att få en ren högerregering.
VVD-ledaren Dilan Yeşilgöz-Zegerius backade inte från sin öppning till regeringssamarbete med Geert Wilders i slutdebatterna, trots att PVV rusade uppåt i opinionsmätningarna. Hon invände endast att hon inte tänker sätta sig i en regeringsallians där Wilders är premiärminister.
Geert Wilders är troligen beredd att låta VVD-ledaren bli premiärminister i en regeringsallians där han ingår. I vetskap om att det är det största partiet som har störst stöd bland väljarna och som de övriga högerpartierna måste anpassa sig till.
De tre största högerpartierna – PVV, VVD och NSC – kan få en majoritet i det holländska underhuset med 78 av de 150 platserna.
Geert Wilders visade sin invandrarfientlighet omedelbart på partiets valvaka:
–Det holländska folket ska få sitt land tillbaka och tsunamin av flyktingar och migranter ska begränsas till ett minimum.
NSC-ledaren Omtzigt har inför valet talat om att bilda en minoritetsregering som kan samarbeta med andra högerpartier i parlamentet. Men på onsdagskvällen lät Omtzigt mer ödmjuk när han gratulerade Geert Wilders till ”den historiska valframgången” och sade att hans parti var ”redo” att delta i nästa regering.
Bondepartiet BBB:s ledare Caroline van der Plas sade också omedelbart på valnatten att hennes parti vill ingå i en regering med Geert Wilders.
Det holländska valresultatet ger en fingervisning om vad som kan hända i andra länder i Europa där migrationsfrågan dominerar den politiska debatten. I Österrike som går till val nästa år är högerextrema FPÖ största parti. I Tyskland har högerextrema AfD rusat uppåt i opinionsmätningarna.
Geert Wilders’ valframgång visar också vad som kan hända om övriga högerpartier öppnar för att bilda regering med högerextrema partier.
Valet i Nederländerna kan därför bli ett genrep för riksdagsvalet i Sverige 2026. Om Moderaterna och Kristdemokraterna visar att de är beredda att ge efter för Sverigedemokraternas krav på ministerposter i nästa regering kan SD få kraftigt ökat väljarstöd från väljare som vill garantera att det blir en kraftig högersväng av politiken utan varje spår av liberala inslag.