Ingen löneinsyn för svenskorna – det blir så jobbigt

14 augusti 2026 Ylva Elvis Nilsson

Att rapportera löner är så jobbigt för svenska företag att regeringen bestämt sig för att inte införa EU-lagen just nu.
Arbetsgivarna slipper ändå inte undan.

Varför ska kvinnor vara så otåliga, det löser sig kanske av sig själv


Sådär helt logiskt verkar regeringen inte ha tänkt kring EUs direktiv om lönetransparens. I mars avbröt regeringen förberedelser för att omsätta det i svensk lag. Deadline var den 7 juni och den missade Sverige alltså medvetet.

Lönetransparensen ålägger bolag med mer än 250 anställda att årligen göra och rapportera sin kartläggning av genomsnittliga lönenivåer för kvinnor och män i likvärdiga jobb till myndigheterna (Diskrimineringsombudsmannen). Dessutom ger lagen både anställda och arbetssökande rätt att få information om lönenivåer på företaget.

Idén är att komma åt de envisa löneskillnaderna mellan män och kvinnor.
Lönegapet är fortfarande 11 procent i genomsnitt i EU – med Sverige på en 13e plats eftersom det svenska gapet är lite större än genomsnittet (11,5 procent).
Sverige har väldigt länge haft svenska lagar om jämställda löner men de har inte fungerat som önskat.

Beslutet om EU-reglerna togs i april 2023 med Sverige sittande i ordförandestolen för EU-arbetet. Regeringen har sedan haft tre år på sig att omsätta det i svensk lag. Istället lät man bli, med argumentet att det vore administrativt jobbigt för företagen.

Det går förstås inte att strunta i beslutade EU-lagar.
I november 2025 uttalade EU-kommissionen att det blir ingen omförhandling av direktivet eller ändring av deadline. I januari 2026 upprepade man detta. Trots tydliga besked deklarerade Tidö-regeringen i mars 2026 att man avbryter pågående lagstiftningsarbete för att istället tänkte uppmana EU att riva upp sitt beslut från 2023 och omförhandla det.

Det var optimistiskt. Det hände inte.

Dagen efter att direktivet skulle varit svensk lag, fick ändå Diskrimineringsombudsmannen i regeringsuppdrag att utarbeta ett system för att ta emot företagens nyckeltal.
Någon svensk lönelag har regeringen inte hunnit få fram.

”Det privata svenska arbetsgivare behöver förhålla sig till är hur den svenska lagstiftningen ser ut vid varje given tidpunkt,” förklarar regeringen lugnande på sin hemsida.
Alltså, arbetsgivarna skulle kunna strunta i EU-direktivet?

Det stämmer inte.
Såväl anställda som jobbsökande har nu rättigheter enligt EU-lag och ett företag som nekar dessa, kan råka illa ut.
Exakt vilka skyldigheter arbetsgivarna har kan variera lite, beroende på hur en framtida svensk lag ser ut. Men den är ju inte klar så i väntan på det får arbetsgivarna chansa på att de gör rätt.

Gör de fel, kan de väl alltid stämma svenska staten för ett felaktigt råd.