Nejsegern på Island: EU-ledarna pressas till bättre villkor för Ukraina, Moldavien, Montenegro…
EU-topparna trodde att Donald Trump fixat en lätt seger åt dem genom att skrämma Island att söka medlemskap. Men ”kvotakungarna” ville inte ha någon utländsk insyn i sina miljardinkomster på fiske och satsade massivt på att hindra EU från att ens ge islänningarna ett förhandlingsbud.
Islands Nej gör att EU-regeringarna om de vill att unionen ska framstå som en växande politisk kraft måste sluta montera upp hinder för övriga ansökarländer och ge bättre villkor för att börja växa igen efter 13 års stiltje.
Lilleputtlandet Montenegro – som ändå ändå är större än Island – ser chansen att rädda EU-ledarnas tal om en ny utvidgningsvåg.
”The EU is desperate to send a message to the world that it is alive and expanding after 13 years of stagnation, and our main competitor Iceland has excluded itself, making Montenegro now the only serious candidate, utropade landets tidigare justitieminister Andrej Milović efter Nejsegern på Island.
EU-byråkraterna i Bryssel har viskat om att Island och Montenegro skulle kunna bli nya medlemmar samtidigt 2028. Montenegro är redan i praktiken klara med sina medlemsförhandlingar och Island är redan med i EU-samarbetet EES.
Men EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos har hotat med ”övergångsperioder” och skärpta granskningar innan nya länder släpps in:
”To ensure that new Member States continue to safeguard and maintain their track-record on the rule of law, democracy and fundamental rights, future Accession Treaties should contain stronger safeguards against backsliding on commitments made during the accession negotiations.”
Milović manade nu regeringen att samarbeta med oppositionen för att snabba på medlemsinträdet för Montenegro på egen hand.
Islands återinträde i ansökarkön har varit ett sidospår i EU:s försök att få igång utvidningsprocessen igen. EU-topparna har legat lågt. Till skillnad från hur de ivrigt försökte påverka folkomröstningen i Sverige 1994.
Vi EU-korrar erbjöds intervjuer och uttalanden av såväl tungviktare i Bryssel som i flera EU-huvudstäder.
Inför omröstningen på Island har bara hörts ett vagt löfte från fiskekommissionären om kompromissvilja, och efter söndagens resultat konstaterade EU-kommissionen bara helt kort: ”Takes note of the outcome andrespects the choice of the Icelandic people.”
På Island pekar EU-experter på hur nejsidan lyckades mobilisera väljare genom att göra det till den avgörande omröstningen om Ja eller Nej till medlemskap trots att den bara gällde om förhandlingarna skulle återupptas. Valdeltagandet blev det högsta sedan parlamentsvalet 2009.
Hulda Þórisdóttir, professor på Islands universitet, talar om lögner i valrörelsen, där väljare i sociala medier sade att de röstar nej för att ”deras son inte ska tvingas delta i EU:s armé”.
Att nejsidan som backades upp av fiskeoligarkerna hade mycket mer pengar, eftersom det inte finns några ekonomiska begränsningar i folkomröstningar. ”Kvotakungarna” kontrollerar inte bara nästan allt fiske utan också de stora medierna. Massiva kampanjer på sociala medier bidrog till en snabb omsvängning till nejsidans fördel under de sista veckorna av valrörlesen.
”Very importantly, it seems clear to me that the no campaign was much, much better funded, said Hulda Þórisdóttir..”
Det senaste nya medlemslandet i EU är Kroatien som släpptes in 2013. EU. Följt av Brexitomröstningen 2016, som ledde till att EU dramatisk släpptes 20t minskade i storlek och geopolitiskt inflytande.
EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker talade om en ”existentiell kris” för EU-projektet.
Länderna på Västra Balkan lovades redan 2003 EU-inträde. Men utan starka politiska ledare i EU:s stormakter Tyskland och Frankrike har utvidgningen satts på vänt medan nationalistiska EU-fientliga partier växt i flera medlemsländer.
Rysslands anfall mot Ukraina och den skärpta internationella konkurrensen från USA och Kina har dock ökat pressen på EU-regeringarna att de vågar gå på offensiven igen och visa att EU är en växande politisk kraft.
Ukrainas president Volodomyr Zelensky har avvisat utspel om ”associerat medlemskap” för nya medlemmar från Tysklands Friedrich Merz. Zelensky fnyser och kallar det för ”symboliskt medlemskap”.
Zelensky vet att EU-länderna är i starkt behov av samarbete med Ukrainas armé för att kunna öka sin militära förmåga. Både Ukraina och Moldavien siktar på att kunna avsluta medlemsförhandlingarna med EU redan 2028 och bli medlemmar 2030.
Samtidigt siktar Montenegro på att avsluta sina medlemsförhandlingar före årsskiftet. Irlands regering, som leder EU den här hösten, pressar på för att klara det målet.
Montenegros premiärminister Milojko Spajic hävdar att två grannländer försöker sabotera landets snabba förhandlingar och anklagar dem för ”hybrihot”. Spajic pekar inte ut några länder, men medier säger att det är Serbien och Albanien som motarbetar Montenegro.
“According to our information, such activities are aimed at destabilising Montenegro, with the expected support of certain political actors and part of the media scene in our country,” Spajic posted on X.
EU:s utvidgning fortsätter att vara en brännande fråga även om Islands fiskeoligarker sett till att de kan fortsätta styra över landets ekonomi. EU-topparna har inte tid att gråta över Island; regeringarna på Västra Balkan trängs utanför högkvarteret och Ukrainas Zelensky är beredd att spränga porten om de inte lever upp till sina åtaganden om ”helhjärtat stöd”.
