Skogsindustrin – om hur framgången knäcker

Ett lysande exempel på hur storslagen framgång kan vändas i nederlag, står den svenska skogsindustrin för.
I Sten B Nilssons bok om hur framgång blir ett hinder, finns mycket att lära för godtrogna politiker och självbelåtna bolagsledningar.


När den svenska delegationen till FNs klimatmöte COP 31 nu satts ihop, finns det 25 storbolag med, berättar Altinget. Kanske vill de komma med för att kämpa för starkare klimatambitioner? Sverige har ju en hel del företag som ligger framme i klimatomställningen.
Men Sverige och klimat… det har blivit svårt att tro gott om den kombinationen.

Sverige har haft en enorm goodwill internationellt när det kommer till klimat. Kanske störst ansvar för att rasera det goda ryktet, bär nog skogsindustrin.
Svensk lobbying i EU har aggressivt, envist och tondövt slagits för att skydda svensk skogsindustri från några som helst klimatkrav.

Redan tillkomsten av en icke-bindande skogsstrategi 2018 ledde till heta konflikter och därefter har det bara trappats upp från svensk sida.
Det är åtskilligt politiskt kapital som svenska regeringar av alla färger spillt i Bryssel, för att rädda skogsindustrin från samhällets krav om att börja ställa om sina metoder.

I själva verket var det marknaden som var skogsindustrins motståndare.
Inte EU.

I den nysläppta boken ”När framgången blir ett hinder” går skogsprofessorn Sten B Nilsson igenom i stor detalj hur svenskt skogsbruk har utvecklats – nej, snarare hur den INTE utvecklats – på senare decennier.

Under samma år som vi EU-journalister har sett skogslobbyingen höja temperaturen i striden mot EU-normer, har världsmarknaden förändrats i grunden.
Länge var Sverige, Finland tillsammans med Kanada och USA världens absolut dominanta skogsproducenter som toppade alla marknader för massa och papper.
Det var då.
Idag har Latinamerika 40 procent av världsmarknaden på massa, tack vare snabbväxande eukalyptus och moderna processer. Kina är inte längre en storkund till Sverige utan världens största producent av papper. Till lägre priser och med överkapacitet som kan överflöda exportmarknader.

Svensk skogsindustri har samtidigt slagits i Bryssel för att stoppa satellitövervakning över hur mycket skog (och hur mycket skyddad skog) som på riktigt avverkas, slagits för att inte behöva spåra ursprung till sina produkter längre bak i leverantörsledet, för att få kalla mer av det fällda virket ”förnybart,” för att bli klassad som en grön investering oavsett, osv.

Huvudmålet har alltid varit att få fälla mer skog ostört. På hemmaplan har virkespriserna i Sverige legat löjligt lågt – lägre än i övriga Norden – och skogsindustrin har pressat mindre skogsägare att fälla allt yngre träd och gallra ut allt mer.

Samtidigt har man segrat överraskande ofta i Bryssel, tack vare ihärdiga svenska politiker som inte vunnit några vänner på sin vägran att höra motargument. Svenska regeringar har aningslöst deltagit i kampen under det bärande men egentligen meningslösa argumentet att ”Sverige kan svensk skog bäst.”

Idag, vilket professor Sten Nilsson visar i sin bok, slår marknaden tillbaka.
Konkurrenter i sydligare klimat har sprungit om medan svensk industri bekämpat lagar.

Klimatvänlighet krävs numera av marknaden, sedan EU snällt backat. Jättebolagen Nestlé, Zalando och l´Oréal bojkottar svenska produkter på grund av det dåliga rykte som svensk skog har skaffat sig genom sin lobbying (”Är det inte bara kalhyggen uppe hos er? Vi vill inte riskera vår försäljning med att köpa hos er).

Ikea ligger i en fajt med inflytelserika Greenpeace, anklagad för produkter som kommer från skyddsvärd skog.
Försvaret från Ikea – och branschförbundet Skogsindustrierna – att detta är lagligt, biter inte på marknaden.
Ikeas rykte tar stryk, man får snart börja leta råvara någon annanstans om man vill slippa kundernas misstankar.

Samtidigt på hemmaplan tar tillgång på virke stryk av klimatförändringarna som industrin inte velat se. Tuffare torka, hårdare stormar och lättspridda insektsangrepp decimerar skogarna.
Retligt nog deltar de små skogsägarna allt mindre i det uppskruvade avverkandet, trots att svenskt virkespris äntligen gått upp. Man ser mer till framtiden för sitt skogsinnehav än till snabba cash.

Att verkligheten knackar på, har lett till att skogsbolagen bedriver en helt separat fajt med det svenska Jägarförbundet.
Bolagen vill skjuta av mycket mer älg (som sägs stå för största delen av angrepp på nya plantor) medan Jägarförbundet iskallt kastar tillbaka beskyllningarna med att a) det finns mycket färre älg i svenska skogar numera och b) det beror till stor del på skogsindustrins metoder för skogsbruk.
Fientligheten går att ta på.

Och marknaden visar sig framförallt i de rubriker i svenska skogsmedia som varje vecka annonserar nya nedläggningar av svenska sågverk och svensk papperstillverkning.

Hur kunde det gå så snett för en så framgångsrik sektor?
Sten B Nilsson talar om framgångens paradox. När allting går så bra, vem vill ändra på något då?

Signalerna om att världsmarknaden förändras har ändå hörts av en längre tid. Skogsindustrin i sin helhet har inte sett det som skäl att ställa om fort nog, eller mycket nog.
Istället har man lagt all sin kraft på att i Bryssel motarbeta samhällets omställning inför en annalkande hårdare klimatepok.

En ”strategisk kapitulation,” kallar Sten B Nilsson det för, när en hel organisation, en hel sektor, låter sig vaggas till ro av att det har ju gått så bra hittills.

Sagan om den svenska skogsindustrin och dess strategiska kapitulation vore nyttig att läsas av många långt utanför denna gren av näringslivet, den har lärdomar för alla.

”När framgången blir ett hinder”
Av Sten B Nilsson
Förlag Björnen AB, 2026