De flesta svenska politiker har varit rädda för att argumentera för ett stärkt EU trots 30 års medlemskap.
Men bland de svenska väljarna slår stödet för EU nu nytt rekord – åtta av tio tycker att EU-medlemskapet är bra för Sverige. Och de vill ha ett starkare EU-samarbete, enligt en ny mätning.
I den nya Eurobarometern i samtliga 27 medlemsländer tycker i genomsnitt 74 procent att EU-medlemskapet har gynnat deras länder. Det högsta resultatet sedan opinionsmätningarna började göras 1983.
Men i Sverige anser hela 79 procent att medlemskapet är bra, en uppgång med två procentenheter sedan i fjol somras.
Och medan två av tre EU-medborgare – 66 procent – vill att EU ”ska spela en viktigare roll för att skydda dem mot globala kriser och säkerhetsrisker”, ställer sig nästan 9 av tio svenskar – 89 procent – bakom att EU ska ”spela en viktigare roll”.
Det är framför allt när det gäller klimatförändringar, brottslighet och demokrati som svenska väljare vill se ett starkare EU (Ljusblå staplar för svenska väljare, mörkblå för samtliga EU-väljare)
Ända sedan EU-folkomröstningen 1974 har svenska politiker varit oerhört försiktiga att argumentera för fördjupat samarbete i EU. Flera av partierna var splittrade och Nej-sägarpartier som V och MP vann stora framgångar i de första EU-parlamentsvalen.
Men sedan dess har alltfler väljare ändrat åsikt om EU-medlemskapet, men partierna har fortsatt att agera försiktigt och i EU har svenska regeringar agerat motvalls kärring till de flesta förslag om fördjupat samarbete. Med ”uselt inflytande” i EU som följd.
Partiledarna har tävlat om att lova svenska folket att Sverige inte ska betala ett öre mer i EU inför varje budgetförhandlingar. Toppat av dåvarande finansminister Magdalena Anderssons famösa löfte: ”Snålast i EU”. Och statsminister Ulf Kristersson försäkrade i förra veckan att hans regering står fast vid den ”budgetrestriktva linjen” inför de kommande förhandlingarna.
– Den svenska budgetrestriktiva linjen ligger fast. Den svenska avgiften ska hållas nere. Vi ser inget behov av nya egna medel, som i praktiken innebär att EU tar upp egna skatter. Vi är också emot gemensam upplåning, sade Kristersson.
Men en stor majoritet av de svenska väljarna håller inte med, utan tycker att ”EU behöver mer resurser för att hantera de kommande utmaningarna”, enligt Eurobarometern. Bara 23 procent håller med Ulf Kristersson och svarar Nej.
Ulf Kristersson och SD-ledaren Jimmie Åkesson har nyligen bytt fot och ställt sig bakom EU-kommissionens förslag om ett EU-lån på 150 miljarder euro för att stärka EU:s försvarsförmåga.
När 9 av 10 väljare nu anser att EU ska spela ”en viktigare roll för att skydda dem mot globala kriser och säkerhetsrisker” borde det kännas riskfritt för svenska politiker att slänga Nja-flaggan och bli aktiva deltagare på EU-tåget för att styra i den riktning väljarna begär.
Jag är förkyld så jag har inte hunnit läsa igenom den senaste Eurobarometer, men tillåter mig att påminna om att det inte är så länge sedan Eurobarometer spådde ett valdeltagande på 81 % i EU-valet i Sverige.
Och det är bara ett av många exempel.
Eurobarometer är inte en opinionsmätning. Det är ett propagandaverktyg där man får de svar man vill ha genom ledande frågor. Svaren bör tas med en nypa salt.
https://www.etc.se/debatt/eu-kommissionens-egen-opinionsmaetning-aer-fejk
Nja. Om frågorna är ledande eller ej i opinionsmätningar kan man ha olika åsikter om. Men det viktiga är att frågorna är desamma i varje mätning. Som här. Det gör det möjligt att följa hur opinionen förändras över tid. Och när stödet för EU når rekordnivå bör även EU-motståndare se förändringen.
Jag är snuvig, så jag fuskar genom att citera mig själv angående Eurobarometerns trovärdighet:
”När statsvetarna i Göteborg frågar om svenskar har förtroende för EU-parlamentet svarar 32 procent ja. Enligt Eurobarometern ligger förtroendet istället på gigantiska 71 procent.”
Frågan om stödet för EU-medlemskap kommer tidigt i den här Eurobarometern och är betydligt trovärdigare. Det är ett rekordstöd, och det har sannolikt att göra med Trump och Putin.
När jag läser undersökningen i dess helhet är slår det mig hur frågorna är utformade för att ge svar som fungerar som stöd för att flytta mer makt till Bryssel. Man frågar vad EU borde göra mer – inte mindre. Andra frågor hade gett betydligt mer intressanta svar.
Det frågar inte heller om nackdelar, som till exempel kostnader.
Det skulle inte förvåna mig om Ulf Kristersson skulle kunna tota ihop en egen opinionsmätning som visar att det finns stöd i svenska folket för sin budgetrestriktiv linje. Frågan om ifall EU behöver mer resurser är en helt annan än om ifall de ska komma från svenska skattebetalare.
Jag kommer ihåg när Eurobarometern visade 73 % stöd för ChatControl, samtidigt som Novus sade att 72 % var emot.
Men med det sagt så är det här ju ett internationellt kris läge där det finns skäl att vara flexibel. Vi behöver ju förbereda oss på risken för krig med Ryssland utan stöd av USA inom några år. Det är ett väldigt bra skäl att spendera pengar.