Macron-Scholz opålitliga beskyddare när Zelensky möter Putin

I ett nytt försök att stoppa Putins attack mot Ukraina ska Frankrike och Tyskland nu kliva in som medlare. Men deras insats i tidigare förhandlingar visar att de är opålitliga beskyddare som i första hand vill ha en snabb konfliktfri lösning, även om den går ut över Ukrainas självständighet och framtida möjlighet att bli medlem i EU och Nato.

Tidigare franska insatser som medlare i Georgien är en varningssignal för Volodymyr Zelenskyj.

Det kallas för ”Normandie-formatet”, det som inleddes 2014 efter Rysslands angrepp på Ukraina, med Ryssland, Ukraina, Tyskland och Frankrike vid förhandlingsbordet.

Ukrainas dåvarande president Petro Poroshenko var hårt pressad av de ryska militära angreppen i östra Ukraina och krav på självständighet för Donbassregionen. I de två avtal – Minsk 1 och Minsk 2 – går Ukraina med på att skriva om sin grundlag och öppna för val till självständiga regioner i Donbass för att förhindra en fortsatt militär invasion.

I avtalen ingick åtaganden om slut på stridigheterna, att utländska trupper skulle dras bort, och amnesti för de separatister som deltagit i kriget.

Inget av detta har genomförts och Ukrainas nuvarande president Volodymyr Zelenskyj har ifrågasatt avtalen som dessutom innehåller många oklarheter.

Enligt den ryska tolkningen ska det först hållas val i utbrytarregionerna om deras självständighet, och därefter ska Ukraina ta ekonomiskt ansvar för området och Europeiska säkerhetsorganisationen Osse komma in och bevaka gränsen mellan Ukraina och Ryssland. En tågordning som skulle ge Ryssland och separatisterna fria händer att upprätta sina egna regimer och sedan överlåta kostnaderna på regeringen i Kiev.

Det är därför inte förvånande att utrikesminister Sergej Lavrov när han träffade tyska utrikesministern Annalena Baerbock och USA:s Antony Blinken i förra veckan vid båda presskonferenserna flera gånger upprepade att Ukraina måste uppfylla kraven från Minsk-avtalen.

President Zelenskyj har i de förhandlingar som pågick fram till 2019 krävt att Minskavtalen ska tolkas som att de utländska trupperna dras bort först, att ukrainska staten återupprättar kontrollen över utbrytarregionerna och gränskontrollen mot Ryssland. Därefter kan regionalval hållas.

Zelenskyss missnöje med Tysklands och Frankrikes insatser för Ukraina blev tydligt efter att telefonsamtal han hade haft med USA:s president Donald Trump offentliggjorts. Han har inte backat från den kritiken senare samtidigt som han försäkrar att relationerna med Tyskland och Frankrike är ”mycket goda”.

Zelenskyj fick också visst medhåll av Frankrikes Emmanuel Macron och Tysklands Angela Merkel i december 2019 vid ett toppmöte mellan de fyra länderna.

There are certain suggestions by President Zelenskyi on changing it. (…) We hope that this document will be flexible again and that it will be revived,” Merkel emphasized.

Men när Putin nu har drygt 100 000 soldater längs Ukrainas gräns är det föga som talar för att den ryska regimen är beredd att ändra i de Minskavtal som Tyskland och Frankrike var med och förhandlade fram när förhandlingarna ska återupptas på rådgivarnivå i Paris på onsdag.

President Macron ska också tala med president Putin och hoppas på ”lugnande uttalanden” från Moskva, enligt AFP.

”The president thinks there is a space for diplomacy, a path to de-escalation,” the aide said, confirming that Macron would speak to Putin ”in the coming days.”

Men spåren efter franska förhandlingsinsatser med Ryssland oroar troligen Ukraina.

Det var Frankrike som var EU-ordförande även när ryska trupper gick in i Georgien sommaren 2008. Dåvarande president Nicolas Sarkozy satte igång skytteldiplomati och tog över OSSE:s försök att få till stånd ett fredsavtal.

Efter att Sarkozy snabbförhandlat fram ett avtal var kravet på territoriell integritet för Georgien borta, och avtalet så oklart formulerat att Ryssland kunde behålla trupper i utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien.

”The cease-fire agreement brokered by Sarkozy is so vaguely worded that Russia can argue that it is fulfilling its obligations under the pact, even if it does not withdraw troops to the positions they held before fighting broke out on 7 August.” 

President Zelenskyj har visat att han inte litar på franska presidenters förmåga att förhandla med Moskva. Han föreslog i fjol att ”Normandie-förhandlingarna” ska utökas med USA, Kanada och Storbritannien.

USA har också sagt sig vara redo att delta i dessa förhandlingar, men när det första mötet nu ska hållas på över två år är det fortsatt bara fyra länder som deltar.

President Sarkozys medlarinsatser i Georgien bidrog till att stadfästa att regeringen i Tbilisi inte har kontroll över hela landet. Så länge konflikten med utbrytarregionerna består är landets möjligheter att komma med i Nato och EU i det närmaste obefintliga. Putin har säkrat att Georgien fortsatt ingår i den ryska intressesfären.

Om ”Normandie”-förhandlingarna med Minskavtalen leder till att de ryssunderstödda separatisterna kan fortsätta dela ut ryska pass och anordna ett val om självständighet utan inflytande av regeringen i Kiev riskerar Ukraina hamna i samma situation som Georgien.

Ukrainas regering kommer att ha en olöst konflikt inom landets gränser som gör att det definitivt utestängs från möjligheten att bli medlemmar i Nato och EU. Men ett sådant avtal framförhandlat under överinseende av Emmanuel Macron och Olaf Scholz säkrar Frankrikes och Tysklands omfattande ekonomiska affärer med Ryssland.

Samtidigt som det ger president Putin det han eftersträvat – ett Ukraina som fortsatt ingår i den ryska intressesfären. Drömmen om att återupprätta det ryska imperiet lever vidare.