EUs nya regler om minimilöner kan komma att dödas av EU-domstolen.

På tisdagen landade generaladvokatens rekommendation om hur EU-domstolen bör döma i tvisten om EUs nya regler för minimilöner.
Det är Danmark som dragit ärendet inför domstol.
Danskarna får alltså generaladvokatens stöd. Det står nämligen i EUs fördrag (art 153, punkt 5) att EU inte ska reglera löner:
”Bestämmelserna i denna artikel ska inte tillämpas på löneförhållanden, föreningsrätt, strejkrätt eller rätt till lockout.”
När EU-kommissionen la fram sitt förslag våren 2018 om att införa ett slags golv för lägsta möjliga lön, stödde man sig på samma fördrags skrivningar om att EU bör sträva efter att förbättra löntagares arbets- och levnadsvillkor.
Kommissionen ansåg att man hade hittat ett sätt att ta sig förbi förbudet i artikel 153: Direktivet reglerar inte löner egentligen, hävdade kommissionen, det sätter inte ens en lönenivå utan ger bara riktlinjer för hur medelnivån ska höjas.
Idén om att få upp lägstalönerna var tillräckligt populär bland EU-länderna för att förslaget skulle klubbas med stor övervikt i ministerrådet och Europaparlamentet – trots svenska och danska protester (medan Finland sa ja).
EU-kommissionen – liksom Europaparlamentets båda rapportörer, en tysk och en holländsk ledamot som bägge var fackliga veteraner – hoppades lugna det svensk-danska motståndet genom att införa ett undantag för länder med övervägande kollektivavtal som modell för lönesättning.
Direktivet la rentav krav på de andra, alltså länder som är svaga på kollektivavtal, att aktivt arbeta för att sprida kollektivavtalsmodellen.
Det hjälpte inte.
I ministerrådet röstade Danmark och Sverige emot (Ungern la ned sin röst) medan alla andra länder röstade för.
Generaladvokaten säger i sin rekommendation att både Sverige och Danmark är kända för att sticka käppar i hjulet för alla arbetsmarknadsregler och menar att duon har valt en ”laissez-faire-”metod för sina egna arbetsmarknader .
Men rätt ska vara rätt, fortsätter han, EU har inte kompetens att reglera löneförhållanden. Punkt 5 i fördragsartikel 153 utgör ett tydligt undantag från artikelns ambitioner och har därför tyngd.
Han lägger till att EU inte kan ta regler som man saknar kompetens för, bara för att det nästan inte kommer märkas någon skillnad för de få länder som är emot.
Nu är det EU-domstolen som får avgöra saken.
Men skulle domarna gå på generaladvokatens linje, vilket domstolen väldigt ofta gör, så ogiltigförklaras hela direktivet.
Minimilönerna var efterfrågade och uppskattade, eftersom europeiska löntagare har tappat mycket i inkomster efter finanskrisen och sedan igen efter covidpandemin. Många länder saknar fackförbund som är starka nog att hålla emot löneglidningen neråt.
Sannolikt kommer övriga EU-länder inte släppa frågan utan istället leta efter andra sätt att rädda läget.
När själva domen faller är inte känt.