Kanske blir IT-reglerna den gräns som européerna inte vill låta amerikanerna överskrida. När inget annat fått europeéerna att blinka, så kommer ilskan här.
Trump-administrationen har verkligen valsat runt med Europa under 2025 men européerna har saktmodigt hållit god min när amerikanerna har angripit Europa i sina tal, med tullar och hot om flera, med sina krav på ändrade EU-regler…
Ursäkten har varit att det är nödvändigt att inte ”reta” amerikanerna för att USA inte ska överge Ukraina.
Man kunde ju tro att USAs krav på direkt tillträde till alla våra nationella polisdatabaser skulle ha blivit droppen.
Denna nya amerikanska begäran på Europa landade formellt veckan före jul men rubrikerna missade den biten. Vad som fick uppmärksamhet var ett relaterat krav, att alla som vill resa till USA i fortsättningenmåste uppvisa sina sociala media minst fem år tillbaka, uppge kontakter och telefonnummer.
Men det ingick alltså ett krav nr 2:
De länder vars medborgare inte avkrävs andra visa till USA än ESTA(= västvärlden), måste ge amerikanska myndigheter direkt tillträde till sina polisdatabaser.
Förutom namn, adresser, pass nummer osv (vilket de redan får av flygbolagen) vill de ha alla andra uppgifter som fingeravtryck, ansiktsform, ögonfärg, osv.
EU-länderna ger inte ens andra EU-länder fritt tillträde till deras nationella databaser. Trots det gav saktmodiga EU-regeringar i december mandat till EU-kommissionen att börja förhandla med USA om kraven ovan.
Nej, sprickor i det europeiska tålamodet har dykt upp på annat håll.
USA straffade också före jul fem européer sanktioner för ”brottet” att arbeta med att hålla internet rent från hot och hat.
Den enda namnkunniga av de fem är fd EU-kommissionären Thierry Breton som förbjuds inresa till USA för att han arbetat med den europeiska lagstiftningen DSA (lagen för digitala tjänster).Övriga fyra jobbar på små frivilligorganisationer mot desinformation.
Men USAs utrikesminister Marco Rubio anklagade oförtrutet den pensionerade Breton och de andra fyra för att ”leda organiserade försök att tvinga amerikanska plattformar att censurera, demonisera och förtrycka amerikanska åsikter som de ogillar.”
Detta var droppen för franske presidenten Emmanuel Macron som sa att det var avsett att ”skrämma och tvinga, att underminera europeisk digital suveränitet.” EUs utrikesminister Kaja Kallas sa detsamma. EU-kommissionär Stéphane Séjourné la till att ”inget tystar oss européer,” den tyska regeringen bidrog med en stark reaktion och EU-kommissionen meddelade att:
”Vi har begärt förtydliganden av amerikanska myndigheter och kommer om nödvändigt, att vidta åtgärder.”
Den europeiska reaktionen på sanktionerna är utan jämförelse den mest upphetsade reaktion vi sett från Europa på något som USA har gjort under 2025.
Inte ens enamerikansk nationell säkerhetsstrategi som pekar ut Europa som det största hotet mot USA medan Ryssland och Kina ses som affärspartners, mötte någon europeisk ilska.
I botten på den här konflikten ligger EUs internet-regler.
Världens stora IT-plattformar avskyr dem så amerikanska Meta, Google, X, Apple och Amazon har legat på president Trump att göra något åt saken.
Deras problem med EU-reglerna är inte uppenbara från europeisk synpunkt. Bolagen ifråga är så stora att deras omsättning överstiger större nationers årliga BNP. Deras vinster går oftarelativt obeskattade eftersom verksamheten är svår för nationella skattemyndigheter att binda geografiskt.
Vad EU kräver av dem, är framförallt att rensa upp för hat och hot, rasism och terrorism, pedofili och påverkansoperationer vilket de tidigare gjort på eget initiativ (men överlag slutat med).
Men Trump lyssnade på sina tech-vänner och krävde av Ursula von der Leyeni den uppgörelsehon gick med på i juli, att EU måste ”arbeta med USA för att europeiska lagar ska ligga i linje med amerikanska lagar.”
Hon drog raskt tillbaka en planerad EU-lag och följde sedan upp med att försena och urvattna andra.
Men Von der Leyen kan inte hindra sina egna tjänstemän från att tillämpa existerande lagar.
Under året som gått har amerikanska IT-jättar gång på gång åkt på böter för att de brutit mot EU-regler… även om det det ryktas att Von der Leyen skulle ha försökt ställa sig i vägen.
I våras ledde den nya lagstiftningen för digitala marknadsplatser (DMA) till att både Meta och Apple fick betala (200 resp 500 miljoner euro). Meta tog betalt av europeiska kunder för att ge dem GDPR…att följa EU-lagen, alltså. Apple utnyttjade sin dominerande position till att skinna app-leverantörer,
I september fick Google en rejäl bot på nära 3 miljarder euro för att inte släppa fram betalande annonsörer. Google är förresten ämne för en ny utredning, misstänkt för att suga upp andras innehåll utan tillstånd för att mata sitt AI-projekt.
I december var det Elon Musks tur med X (twitter) med 120 miljoner euro i böter, bl a för att lura folk att tro att blå bluppar betyder godkänd twittrare (X säljer bluppar).
120 miljoner är kaffepengar för Elon Musk, första privatperson i världen att äga mer än 700 miljarder dollar så många undrade över den låga summan liksom varför X inte straffades för att släppafram antisemitism och nazistpropaganda.
Musk själv reagerade med attpå sociala media begära att EU avskaffas, att kalla EU för stasi (det kommunistiska Östtysklands säkerhetspolis) och att hota straff för ”de individer” som gjort detta ”mot honom.”
Är det kanske förklaringen till varför fem personer i Europa därefter fick amerikanska sanktioner?
Men det väntar fler straff på européerna.
USAs nye chef för utrikeshandel, Jamieson Greer lovade veckan efter Xs böter att straffa namngivna europeiska företag om EU fortsätter att tillämpa sina lagar. Han uppmanade i höstas amerikanska bolag att INTE följa EU-lagar.
De somvalts ut för straff är:
Accenture (amerikanskt-irländskt), Amadeus (amerikanskt), Capgemini (franskt) DHL (tyskt), Mistral (franskt), Publicis (franskt), SAP (tyskt), Siemens (tyskt) och Spotify (svenskt).
Precis som med de fem européer som fått sanktioner, är urvalet rätt obegripligt.
I Europa ses som sagt reglerna fullt begripliga – man får säga på nätet vad som är tillåtet i verkliga livet men inte mer. Det uppfattas som ett samhällsintresse att trollande och hat bromsas.
Böterna landar mest på amerikanska plattformar eftersom amerikanerna fullständigt dominerar internet… men även kinesiska TikTok, Shein, Teemu och Alibaba har bötfällts.
Trump-administrationen hävdar för sin del att böterna är avsiktlig diskriminering av amerikaner och ett sätt att hindra yttrandefriheten, ett angrepp på deras frihet.
USA ser inget problem i att kräva att andra länder river upp lagar för deras skull vilket dock i Europa uppfattas som ett angrepp på vår frihet.
Så för första gången sedan Trump blev president, har den europeiska reaktionen på amerikanska krav alltså blivit kraftig.
Såväl president Macron som EUs utrikesminister Kallas säger nu att europeisk suveränitet är hotad, den tyska regeringen är upprörd, flera EU-kommissionärer protesterar högljutt och EU-kommissionen kände sig tvingad gå ut och säga att man fördömer och kanske rentav kommer att svara.
(Dock håller ordförande Ursula von der Leyen fast vid sin försiktiga linje och utan att nämna USAs tilltag kommenterar med ett ”…Vi är stolta över vår yttrandefrihet och tänker försvara den.” )
Kanske är det för att Europaparlamentets partigrupper varit väldigt tydliga med ett ”hit men inte längre,” man vill inte backa på försvaret av ett europeiskt samhällsintresse, av medborgare och konsumenter och dåsärskilt barnen.
Kanske är det för att en kommande EU-lag om ”digital rättvisa” resulterat i rekordmånga svar och krav på att EUs medborgare skyddas bättre mot algoritmer, skrollande och otrevligt innehåll på nätet.
77 procent av européerna säger så i en opinionsundersökning.
Kanske är det därför som det verkar bli IT-reglerna där européerna drar gränsen för amerikanska påverkansoperationer.