Nato och EU ser just nu ganska mycket ut som haren och sköldpaddan i fabeln.
Och som vi minns, så var det inte haren som nådde fram till målet först.
I fabeln om haren och sköldpaddan skuttar den långbenta haren lätt och fort framåt men låter sig förirras från vägen medan den tröga, idoga sköldpaddan vinner kapplöpningen.
Utåt sett ser Nato ut som en stark försvarsallians men årets Nato-toppmöte var ett tydligt exempel på att organisationen för Europas kollektiva försvar har seriöst förirrat sig från vägen.
Inom ramen för Nato undviker européerna att tala om sina allvarligaste problem.
* Europas akut farligaste militära fiende – Ryssland – fick inte kritiseras för hårt av Nato-toppmötet. Donald Trump ogillar att man talar illa om hans vänner.
* Ukraina – slagfältet där Europas kamp mot Ryssland står – fick knappt omnämnas. President Zelenskyj var inte ens välkommen till ledarnas möte, han avpolletterades med ett framträdande vid industriseminarier.
* USAs planer på att dra hem resurser från Europa fick inte nämnas. Trots att alla anser att utan amerikansk kapacitet står Europa sig slätt, så vågar ingen ställa den givna frågan till USA:
Tänker ni dra hem resurser? Vilka? När ska det ske?… så att Europa kan räkna ut hur allvarligt läget är som man befinner sig i.
Ett toppmöte mellan 32 stats- och regeringschefer i vad som kallas Europas farligaste läge sedan andra världskriget, spilldes på att gulla med tyrannen Donald Trump.
Likt haren som tar en tupplur mitt under kapplöpningen.
Nato-mötet hade en uppgift, medlemsländerna skulle lova USA att spendera mer pengar på sina nationella försvar.
Trump hittade i januari i år på siffran 5 procent av BNP. En rund och bra siffra.
USA lägger inte 5 procent av sin BNP på sitt försvar (bara 3,4 procent) och Trump-administrationen genomför just nu nedskärningar av militären.
Men Natoländerna ställde sig ändå i raka led och lovade 5 procent (utom Spanien som bara sa nej).
Det fick Natochefen Mark Rutte att utbrista:
”Dear Donald, du kommer lyckas med vad INGEN amerikansk president lyckats med under decennier.
Europa kommer att betala BIG, precis som de borde, och det kommer att vara din seger.”
Journalister irriterade den lyckostrålande Rutte med den egentliga frågan:
Är det nog nu? Kommer USA försvara Europa nu? varpå Rutte frustrerat utbrast att européerna måste sluta oroa sig nu, USA har ju sagt att de står fast vid artikel 5 (alla försvarar alla).
Fast Donald Trump gjorde förstås inte det. I flyget på väg till mötet svarade han journalister att: ”Artikel 5 kan man tolka på många sätt.” På själva mötet var Trump mer tillmötegående: ”Jag står för det, annars vore jag inte här.”
Grejen med Donald Trump är att han ändrar sig från dag till dag. Det går därför inte att ta på allvar vad han säger.
Det enda som Trump inte ändrat sig om i grunden, är väl Ukraina och Ryssland.
Ukraina får inget mer militärt stöd från USA, vad Biden hade anslagit tar slut i sommar och han lyssnar inte ens när Zelenskyj försöker få sagt att han gärna betalar för vapnen.
”Vi behöver det (luftvärn) för Israel,” värjer sig Trump.
Trump stoppar dessutom alla internationella försök att fördöma Ryssland (i FN), att organisera motstånd mot Ryssland (i Nato) lägga nya sanktioner på Ryssland (i G7) eller att aktivt stötta en vapenvila genom fredsbevarande trupper (europeiskt initiativ).
Att själva Natochefen är en skuttande hare som halkat av vägen, var bland annat tydligt i hans pinsamma fjäsk för Trump.
Rutte betecknade USAs bombningar av Iran med ett nonchalant: ”Daddy måste höja rösten när barnen bråkar,” vilket är bisarrt sätt att tala om en militär attack i brott mot internationell lag och vad gäller ”barnen” som bråkat så har tusentals personer dött i det ”bråket.”
Men vet Natochefen ens vilken strid Europa står inför?
I London nyligen framförde Mark Rutte ett av sina favoritpåståenden, att Storbritannien måste stärka sitt försvar eller ”annars måste ni lära er ryska.”
Försvarsanalytiker Anders Nielsen invänder här att det kan vara en dum idé att lura folk tro att en rysk ockupation skulle vara ett hot mot oss alla i Europa. Motargumenten är många och rimliga (”det lär dröja innan vi får se ryska tanks rulla in i Paris eller över Pyrenéerna”).
Frågar vi försvarsexperterna så är det ryska hotet så mycket större.
Ryssland vill dominera Europa. Det kan man aldrig klara genom en militär ockupation av oss alla. Metoden går istället ut på att stötta högerextrema partier i våra länder, att göra dem finansiellt och militärt beroende av Moskva för att få behålla makten och på så vis fås att lyda.
De ryssvänliga auktoritära ledarna genomför sedan Putins mål åt honom, nämligen att riva EU (vårt samarbete är farligt för honom), avskaffa rättsstaten, underminera våra demokratier och kontrollera oss genom propaganda.
Om européerna inte förstår vad faran består i, kan det bli svårt att övertyga befolkningarna att det är värt att spendera många miljarder på försvar.
Natochefen Mark Ruttes tramsande är inte till hjälp och hans lismande för den nyckfulle Donald Trump får Nato att se svagt ut.
Fast om Trump inte är att lita på, är européerna det?
Nja. Några tänker lägga 5 procent av BNP på försvaret därför att de känner sig akut hotade (Polen, Baltikum), andra har inte pengarna (Frankrike, Italien) och några har bara inte lust (Spanien, Portugal, Belgien).
Över de nordiska skyarna byggs ett luftförsvar utanför Nato, med de nordiska länderna i samarbete.
Deras Nato-löften var inte allvarligt menade. De har uppfunnit en kalkyl där de istället kan lägga en stor del av de utlovade pengarna på vägar, sjukhus, bredband eller vad de nu önskar och kalla det för ”motståndskraft.”
Nato är en allians där medlemmarna inte litar på varandra, ljuger för varandra. Det är inte en längre fungerande allians för kollektivt försvar av Europa.
Under tiden arbetar sköldpaddan idogt på.
EU är verkligen inte en försvarsallians men har tagit en aktiv roll i att bygga upp ett europeiskt försvar, sten för sten:
* EU arbetar med att skapa militär mobilitet, så att allierade trupper ska kunna röra sig över den europeiska kontinenten
* EU har dragit igång ett par hundra projekt för gemensam försvarsmateriel-utveckling i Pesco
* EU har identifierat vilka försvarskapaciteter Europa saknar och riggat en fond på 150 miljarder euro (SAFE) som beviljar billiga lån för gemensam försvarskapacitets-utveckling i Europa
* EU har öppnat för att EU-länder kan ta av regionala stödpengar för försvar
* EU har lossat på budgetregler så de får överskridas för försvarsutgifter
* EU samordnar gemensam upphandling av försvarsmateriel för lägre priser
* EU har lyft hinder för EIB att ge lån till försvarsmateriel
* EU har föreslagit att ge förtur och förenklad tillståndsgivning för försvarsprojekt
* EU avskaffar etiketten ”oetisk” på försvarsmateriel så att t ex pensionsfonder kan investera
* EU har upprättat en strategi för beredskap, en konkret plan ska ligga klar i oktober och avstämning om framsteg ske vid varje EU-toppmöte (fyra om året) med målet att vara redo för det värsta år 2030.
EU har dessutom på senare tid ingått en försvars- och säkerhetspakt med Japan, med Sydkorea, med Norge, med Storbritannien, med Kanada och förhandlar detsamma med Australien samt har inlett samtal med Nya Zeeland.
Vad sådana pakter betyder är oklart.
Men samma länder har börjat delta i europeiska diskussioner om försvar och säkerhet – utanför Nato, där USA inte är med.
Samma länder tillåts ingå i fonden SAFE för gemensamma uppköp av försvarsmateriel (Europas försvarsindustri är inte tillräcklig) och flera har ansökt om detta.
EU är ingen försvarsallians.
Men det är knappast Nato heller längre.
Och om målet är ett kollektivt försvar av Europa så ser det just idag ut som om sköldpaddan skulle nå dit före haren.