Natochefen Mark Rutte har gjort EU en tjänst – upprop för EU-försvar utan USA
– Sluta drömma! Europa kan inte försvara sig utan USA, hånade Mark Rutte EU-parlamentarikerna. Han uppmanade EU att fortsätta lita på ”Daddy Trump”.
Det var en uppläxning som fick motsatt effekt. Nu drar parlamentets försvarspolitiker igång ett upprop för en europeisk försvarsunion som kan agera utan USA, och de har full uppbackning av EU:s försvarskommissionär.
Problemet är EU:s regeringar som är fortsatt rädda för Donald Trump och är ängsliga för att deras nationella suveränitet hotas om de låter EU styra över deras försvar.
Ett 30-tal EU-parlamentariker från de fyra EU-positiva partigrupperna har ställt sig bakom uppropet som lanserades på Europadagen 9 maj.
“En europeisk försvarsunion är ingen dröm, det är en nödvändighet. Det är därför vi har beslutat att motbevisa Rutte!” deklarerade Reinier van Lanschot, från det lilla partiet Volt som drog igång initiativet. Men som nu backas upp av parlamentariker från konservativa EPP, där svenska M och KD ingår, från Socialdemokraterna, Liberalerna och De Gröna.
”Att enbart förlita sig på USA för att skydda Europa är en farlig chansning”, instämmer försvarsutskottets ordförande, tyska liberalen Marie-Agnes Strack-Zimmermann.
EU-politikernas utspel är ett svar på den örfil som Natos generalsekreterare Mark Rutte delade ut vid ett möte i EU-parlamentet i januari. Rutte har etablerat sig som Europas allra mest lojale försvarare oavsett vad Donald Trump kläcker ur sig och vilka krig han än sätter igång.
De vill att EU-länderna ska utveckla en försvarsunion tillsammans med Storbritannien, Norge, Kanada och Ukraina.
”Även om EU-regeringarna upprepade gånger säger att de vill stärka den militära kapaciteten, saknar de genuin beslutsamhet”, står det i uppropet.
Om länderna samarbetar om utvecklingen av försvarsmateriel kan de spara minst 100 miljarder euro.
EU-politikerna vill inte att försvarsunionen ska bryta med Nato utan bilda en europeisk gren inom alliansen. I dag kontrollerar USA Natos högkvarter, kommunikationssystem, befälsstrukturer, snabbinsatsstyrka och satelliter. Men Europa måste få möjlighet att använda sig av dessa resurser.
EU beslutade redan 2003 i det så kallade ”Berlin plus-avtalet” med USA:s goda minne att de europeiska Natoländerna ska kunna använda NATOs gemensamma resurser och kapacitet i krishanteringsinsatser där Nato som helhet inte deltar. Men i dag verkar EU-regeringarna inte lita på att Donald Trump och Pentagon skulle vara beredda att låta Europa använda Natos kapaciteter.
EU-kommissionen driver också på för att medlemsländerna ska fördjupa sitt militära samarbete. Försvarskommissionären Andrius Kubilius välkomnar EU-parlamentarikernas initiativ. Han förordar ett nytt mellanstatligt fördrag för att bilda en verklig försvarsunion där den militära kapaciteten hos länder som Ukraina, Storbritannien och Norge också integreras.
En stor del av EU-medborgarna stödjer idéerna. Två av tre vill att EU ska ha en självständig militär kapacitet, enligt opinionsmätningar. En stor majoritet anser att USA inte längre är en tillförlitlig partner och inte går att lita på för att försvara Europa.
Donald Trump har också gett EU-parlamentarikerna vatten på sin kvarn de senaste veckorna med beskeden om att dra tillbaka tusentals soldater från Tyskland och att troligen stoppa planerna på att placera ut långdistansrobotar som Tomahawk med räckvidd upp till 2 700 km i Europa.
Men EU-regeringarna har ändå hittills valt att böja sig för Trumps bombastiska utspel av rädsla för att USA ska tvinga Ukraina att underkasta sig Putinregimens krav i ett ”fredsavtal”. EU köper vapen av USA till Ukraina och låter Trump sköta ”fredsförhandlingarna”. EU går med på handelsavtal där USA höjer tullarna på europeisk export medan EU sänker tullarna på USA-export.
Samtidigt är EU-regeringarna livrädda för att släppa kontrollen över sina försvar. Tyskland och Frankrike har i flera år förhandlat om att bygga ett nytt stridsflygplan tillsammans med Spanien. Men det har stoppats flera gånger för att regeringarna och flygbolagen inte kan komma överens om vem som ska leda projektet.
Flera europeiska regeringar startade hemliga överläggningar i fjol våras om hur de skulle kunna samordna sina militära resurser för att ta över mer av ansvaret för Europas försvar. Enligt Financial Times ingick även Sverige och övriga nordiska länder tillsammans med Tyskland, Frankrike och Storbritannien. De räknade då med att det skulle ta 5-10 år att ersätta USA:s kapacitet i Europa.
Men än så länge har det inte kommit ut någon gemensam plan från regeringarna.
Snarare drivs försvarssamarbetet på av den europeiska försvarsindustrin som ser stora möjligheter att ta över tillverkning från amerikanska företag. Tyska Rheinmetall har i dagarna meddelat att det tillsammans med ett holländskt företag för första gången börjar producera robotar med en räckvidd upp till 700 km.
Rheinmetall plans to start producing “deep strike” weapons for Germany and other nations as early as this year as Europe races to fill capability gaps in its plans to deter Russia.
När nu ledande politiker i EU-parlamentet, EU-kommissionen och Europas försvarsindustri ökar pressen på räddhågsna regeringar
Den holländske socialdemokratiske EU-parlamentarikerna Thijs Reuten beklagade sig över EU-topparna som på det senaste toppmötet bara hade en låtsasdiskussion om EU-fördragets försvarsartikel 42:7 efter att parlamentet krävt en plan för hur den ska användas för att skydda ett medlemsland som angrips militärt.
“It’s time for member states to finally act in the interest of their citizens, who across countries and politics say of course European security needs to be addressed at European level,” säger holländske EU-parlamentarikern Thijs Reuten.
