Nederländerna: Invandringsfientliga vågen fortsätter – även med liberal regeringschef
”Just när du trodde mardrömmen var över!” Så tog Geert Wilders över segerfanan i rösträkningen igen.
Men även om valet slutar med att Nederländerna får en liberal premiärminister fortsätter den invandringsfientliga vågen. Med en regering utan Wilders, men som anpassat sin migrationspolitik till hans krav.
Samtliga nederländska tidningar toppade sina förstasidor på torsdagsmorgonen med den unge homosexuella liberalen som vunnit valet. ”20 år av förstörd image för det toleranta och stolta landet med Wilders hatfulla retorik var över!” lovade den jublande Rob Jetten.
Men när rösträkningen var på väg att bli klar under morgontimmarna gick Geert Wilder’s parti ikapp och förbi Jettens D66, även om PVV når betydligt sämre resultat än senaste valet. Räkningen av de sista rösterna blev en nagelbitare som D66 ändå såg ut att vinna.
Men först när alla röster, inklusive utlandsrösterna, är räknade är det klart vem – Wilders eller Jetten – som får första tjing att försöka bilda regering.
Även om det blir Geert Wilders som får göra det står det redan klart att han till skillnad från förra valet 2023 inte har en chans att få ihop en regeringsallians. Det är bara ett par andra öppet rasistiska partier som skulle vara intresserade.
D66:s ledare Rob Jetten kommer att bli den som får uppdraget att bilda en regering som ska sudda ut omvärldens bild av Nederländerna som ett land styrt av en rasist.
Men att Geert Wilders’ parti når en topplacering trots att väljarna visste att en röst på PVV inte skulle leda till regeringsinflytande visar att den invandringsfientliga vågen lever vidare. De rasistiska partierna – Wilders’ PVV, JA21 och FvD – har stöd av nära 30 procent av väljarna såväl i valet 2023 som i gårdagens val. JA21 och FvD har gått starkt framåt när PVV backat.
Invandringspolitiken var också den fråga som väljarna tyckte var viktigast, enligt vallokalsmätningen.
Det statsbärande partiet ända sedan 2010 – VVD, som ingår i liberala partigruppen i EU-parlamentet – banade väg för Geert Wilders valseger 2023 genom att öppna för regeringssamarbete. Under valrörelsen har VVD:s ledare Dilan Yesilgöz-Zegerius lovat fortsätta driva den skärpta migrationspolitik som regeringen med Geert Wilders’ parti stod för. Många av PVV:s väljare från förra valet bytte också till VVD, enligt vallokalsmätningen.
Rob Jetten har också dragit slutsatsen av ett svagt valresultat 2023 att ”socialliberala D66” måste ändra sin migrationspolitik. Inför valrörelsen fick han i somras partiet att ställa sig bakom kravet att Nederländerna ska sluta följa FN:s flyktingkonvention, som ger flyktingar rätt att söka asyl. Migranter ska stoppas vid gränsen och hänvisas till att söka asyl någon annanstans. (För övriga samma förslag som svenska KD lanserade i EU-valrörelsen i fjol, kallat ”Migrationspakten 2.0”)
”Alla jag talar med i D66 tycker det är ett drastiskt steg men nödvändigt. Vi kan inte fortsätta på samma väg som hittills”, sade Jetten.
I väntan på nya lagar ska reglerna för migranter skärpas omedelbart, enligt Jetten:
“De som inte respekterar våra liberala värderingar ska också förlora en del av sina rättigheter.”
I stället för att tala om att hans förslag innebär ett brott mot EU:s regler och Europakonventionen hävdade Jetten att partiet bara vill att Nederländerna ska följa samma modell som Kanada.
Bland de ”stora” partierna som får över 10 procent av rösterna var valalliansen mellan Socialdemokraterna och De Gröna ensamma om att inte föreslå några drastiska förändringar av migrationspolitiken som strider mot EU-regler och internationella konventioner. S-De Gröna backade i valet och en stor del av rösterna gick till D66.
Frans Timmermans avgick som ledare för S-De Gröna redan på valkvällen. Hans mål om att bli premiärminister efter en lång period som EU-kommissionär och få fortsätta driva på för den klimatpolitik som han lade grunden till hade grusats.
Rob Jetten säger dock att han vill att S-De Gröna ska ingå i en regeringsallians med kristdemokratiska CDA och VVD. De skulle tillsammans få 86 mandat, vilket skulle ge en betryggande majoritet i ett parlament med 150 platser.
Men VVD:s ledare Dilan Yesilgöz-Zegerius var hela valrörelsen emot att ingå i en regering med S-De Gröna med hänvisning till den migrationspolitik hon vill att den nya regeringen ska föra. VVD vill i stället ha med högerextrema JA21 i en koalitionsregering tillsammans med D66 och CDA. Det skulle ge 75 mandat och räcker inte för att nå majoritet, utan kräver att man tar in något av småpartierna med ett eller två mandat.
Det kan bli långdragna förhandlingar för att få fram en regering när VVD-ledaren uppbackad av Geert Wilders hojtande från oppositionsläktaren kommer att pressa valsegraren Rob Jetten att leva upp till sina vallöften om hårdare tag mot migranter.
