Europeiska centralbanken hetsar EU att ta kampen för euron (”eller förbli en vasall till USA”) .
Mest brådskar det att få en digital euro på plats.
”Vi måste öka farten, annars löper omständigheterna ifrån oss.”
Chefen för Europeiska centralbanken, Christine Lagarde, är okarakteristiskt tydlig i sina uttalanden nuförtiden.
Målet är att utnyttja tillfället att sprida eurons internationella användning men vägen dit, anser hon, måste gå via ett raskt införande av en digital euro.
I en debattartikel i Financial Times häromveckan slog Lagarde fast redan i öppningen:
”Eurons globala ögonblick är NU.”
Hon fortsatte med att begära snabb – och ganska radikal – handling av EU-regeringarna för att inte missa chansen.
Dagens helt unika ögonblick för euron har förstås infunnit sig för att Donald Trump under våren kört dollarn i botten. Förtroendet för USA, dess lagar, domstolar och ekonomiska stabilitet är skjutet i sankt.
Tid för euron att inta scenen, alltså.
Lagarde menar att det kräver att EU både blir en mer centralstyrd makt men också en mycket mer belånad sådan – en kapitalmarknad som lockar fler internationella investerare måste erbjudas mängder av alternativ upplåning, gemensamma lån, nationella lån, privata lån.
Men ambitionerna hos Lagarde, hennes chefsekonomist och andra stannar inte där.
EU måste dessutom komma före USA med att införa en digital valuta för alla.
Vinner USA det racet, så förblir dollarn världens mest eftersökta betalningsmedel.
Christine Lagarde motiverar sin plan med att digitala valutor kommer, hur som helst. 94 procent av alla centralbanker utreder t ex redan om de borde ge sig själva en digital valuta.
En digital valuta är snabbare, effektivare och billigare än sedlar och mynt – och slår även elektroniska kortbetalningar som Swish och liknande.
En extra lockelse som Lagarde framhåller är att staten kan överföra pengar direkt till hushållen vid behov – typ elpris-kompensation – istället för att behöva gå långa och omständliga omvägar.
Lagarde hävdar att särskilt för europeiska konsumenter finns en given fördel, man kan ju betala blixtsnabbt i hela Europa utan mellanhänder. Swish och Dankort är utmärkta elektroniska betalningssätt men fungerar bara i det egna landet.
Visa och Mastercard är beprövade och uppskattade… men de är amerikanska. Två tredjedelar av kortbetalningar i Europa sköts av icke-européer.
Och här drar sig inte ECB för att påminna om behovet för europeiskt oberoende.
”En digital euro är helt avgörande för att Europa ska förbli autonomt,” hävdar ECBs chefsekonomist Philip Lane.
Det finns risker förstås, även om förespråkarna inte nämner dessa lika ofta.
En risk som t ex den amerikanska högern lyfter som starkt motargument är att staten skulle kunna se varenda betalning som görs i digital valuta, övervakning av medborgarna blir för lätt.
En tydlig risk som bankvärlden framför, är att deras roll som mellanhand i det finansiella systemet kan försvinna – att hålla sparkapital på bankkonton blir ointressant vilket skulle underminera deras affärsmodell.
Den kritiken avfärdar ECB med att man kan lätt lagstifta om ett max-belopp i digital valuta som privatpersoner får hålla.
Så var det då brådskan som Christine Lagarde framhåller. Om USA hinner före med en digital dollar så är loppet för euron kört.
USAS centralbank Fed har utrett en digital dollar sedan 2022. Fast Lagardes motsvarighet i USA, centralbankschefen Jed Powell sa högt och tydligt i februari att det blir inte tal om att införa något sådant i USA så länge han är chef.
Risken för statens insyn i människors privatliv uppges som ett skäl emot men även dollarns internationella roll. Eftersom dollarn dominerar världen, har USAs centralbank har tagit på sig uppgiften att göra räddningsinsatser när det internationella finanssystemet är i gungning. Den uppgiften blir för tung om världen använder digitala dollars.
Nu råkar dock Donald Trump tycka annorlunda.
President Trump har hotat och vildsint förolämpat sin egen centralbankschef hela våren men ändå inte lyckats skrämma Powell att avgå.
Men istället har Trump genom två exekutiva orders och lojala kongressledamöter fått fram en lagstiftning (behandlas i kongressen just nu) som etablerar stablecoins.
Trump rundar centralbanken.
Stablecoins ska enligt Trump-administration på detta sätt rädda dollarns hittills dominanta internationella position. USA ger världen ett nytt, attraktivt sätt att betala som alltså är snabbare och sker utan mellanhänder så utan avgifter.
Men som den amerikanska staten på det här viset förstås får full insyn i.
USA har ofta använt dollar-dominansen till politiska påtryckningar, här förstärks det vapnet.
Värdet på USAs nya digitala valuta blir en dollar för ett stablecoin vilket ska garanteras av amerikanska statsobligationer.
Här blir planen ännu listigare. Utställare av stablecoins ska tvingas sätta av 1 dollar för varje coin i amerikanska statsobligationer.
På så sätt får Trump äntligen sålt sina statsobligationer vilka resten av världen har tvekat att köpa på sig sedan han blev president, på grund av all instabiltet som han skapat.
Och vill världen inte köpa, så tänker Trump tvinga dem. Annars blir det inga handelsavtal med USA, annars blir det skyhöga tullar.
”Jag tror att stablecoin-lagstiftning uppbackad av U.S. treasuries eller T-bills kommer att skapa en marknad som utökar dollarns användning i världen via dessa stablecoins,” förutspådde den amerikanska finansministern Scott Bessent vid en utfrågning i kongressen nyligen.
Och där har vi alltså Christine Lagardes brådska.
Den amerikanska kongressen arbetar som sagt just nu med de nödvändiga lagarna och talar om att kunna bli klara, allt från ”slutet av året” eller möjligen ”senast den 30 september”. Då ska lagarna finnas på plats och den digitala dollarn rullas ut.
Den europeiska centralbanken har för sin del sedan 2023 utrett ett införande av digital euro och blivit övertygad om behovet.
ECB närmar sig slutskedet. Ett beslut från ECBs styrelse planeras komma i oktober.
Men det krävs mer än ett ECB-beslut, rätt lagstiftning måste på plats.
Europa är emellertid inte ett ställe som lättvindigt kastar sig ut i valuta-äventyr. Bara en inledande lagstiftning finns på plats (digital plånbok för alla) medan annan saknas.
Ordförande för euro-ländernas grupp av finansministrar, irländaren Paschal Donahue, agerar ljummet och drar benen efter sig.
I Europaparlamentet har lagförslag från sommaren 2023 fortfarande två år senare inte lämnat första station (utskottet) och rapportören, en tysk konservativ, har fått bytas ut för han ansågs alltför negativ.
”Vi kommer alla få svara inför historien om inte den här lagstiftningen åtminstone kommer upp för debatt hos er väldigt snart,” deklarerade Christine Lagarde mycket bestämt i Europaparlamentet den 23 juni.
Vi får se om EU-ordförande Danmark engagerar sig.