Nyval i Nederländerna: Högerextreme Geert Wilders kan vinna – men ändå hamna på oppositionsläktaren
Geert Wilders kraschade sin egen invandringsfientliga regeringsallians i somras. I veckans nyval kan hans parti bli störst än en gång, men nu försäkrar övriga partier att de inte kommer att samarbeta med Wilders igen.
Men svajiga partier gör också att väljarna byter parti i rekordfart. Det kan leda till en ny högerregering som ändå genomför en stor del av Wilders vallöften.
Från 20 mandat i valet 2023 till 0 i onsdagens val kan drabba högerpartiet NSC som ingick i regeringen med Geert Wilders PVV. Medan kristdemokratiska CDA som stått utanför regeringen kan gå från 5 till 22 mandat, enligt opinionsmätningarna.
Geert Wilders’ parti har också börjat tappa i stöd under valspurten när övriga partiledare försöker övertyga väljarna om att en röst på PVV är en bortkastad röst. Från 37 mandat i förra valet till 26 i den senaste mätningen, vilket motsvarar drygt 16 procent av väljarna.
Wilders svarar med att påminna väljarna om förra valet då flera partier gick med på att bilda allians med hans parti trots att de sagt nej före valet.
”Vänta bara och kolla hur stor jag blir. Sen får vi se om de kan runda mig. Det är väljarna som bestämmer”, avfärdade Wilders de övrigas löfte om att vägra samarbeta med honom.
Men det mångåriga högerpartiet VVD som lett varje regering sedan 2010 och öppnade för samarbete med Geert Wilders inför valet 2023 säger nu ”Aldrig mer!”
VVD-ledaren Dilan Yesilgöz-Zegerius anklagade Wilders för ”egotripp” när han drog ut sitt parti ur regeringsalliansen med anklagelser om att hans krav på Europas hårdaste migrationspolitik inte genomförts. Problemet var snarare att PVV:s migrationsminister inte kunnat genomföra Geert Wilders vallöften eftersom de var olagliga, samtidigt som kostnaderna för migrationen ökade.
Väljarstödet för de fyra partierna i regeringsalliansen hade rasat och Geert Wilders försökte undvika ansvar genom att dra ur sitt parti utan att ens informera partiets ministrar.
Dilan Yesilgöz-Zegerius behöll VVD:s ministrar i den övergångsregering som bildades i väntan på nyvalet och har fört sitt parti långt högerut med löften om att genomföra den invandringsfientliga politik som Geert Wilders fick igenom i regeringsförhandlingarna 2023. Den avgående regeringen har inlett förhandlingar med Uganda om att ta emot utvisade migranter.
VVD har förlorat en stor del av sina väljare och partiledaren är impopulär. Enligt opinionsmätningarna skulle partiet backa från 24 till 16 mandat och bara bli femte största parti. Men Dilan Yesilgöz-Zegerius ställer ultimatum om att det näst största partiet efter Wilders’ parti – alliansen S-De Gröna – ska utestängas från en framtida regeringskoalition.
Yesilgöz-Zegerius hoppas efter nyvalet kunna få ihop en allians med kristdemokratiska CDA, liberala D66 och högerextrema JA21 för att fortsätta den kraschade regeringens migrationspolitik.
JA21:a partiledare Joost Eerdman vill gärna överta Geert Wilders’ plats i en kommande regeringsallians. Han signalerar till Wilders’ väljare att han gärna skulle vilja ha med PVV i en regering. Men att det finns en stor risk för ”kaos” om Wilders försökte bilda en minoritetsregering efter valet:
”Min vision är i stället en stabil, beslutsför mittenhöger koalition”, sade Eerdman på ett partimöte.
På så sätt hoppas JA21 vinna väljare från Wilders’ parti som vill ha ökade möjligheter påverka den kommande regeringens politik.
Eerdmans parti är likt Geert Wilders EU-motståndare, vill ha en folkomröstning om Nederländerna ska lämna euro, och förändring av landets medlemskap i EU och passunionen Schengen.
Väljarna står inför ett svårt val med 15 partier i parlamentet när de ska besluta vilket parti de ska rösta på för att få fram den regeringsallians som kommer att föra den politik de vill ha eftersom det kommer att krävas en allians med 4-5 partier för att få ihop en majoritet.
Trots att det finns många partier att välja emellan och spärren för att få plats i parlamentet bara är 0,67 procent anser var fjärde väljare att de inte har hittat något parti som representerar deras åsikter.
Problemet för väljarna är att de inte vet vilka kompromisser mittenpartierna är beredda till för att få ingå i en regering. Kristdemokratiska CDA:s ledare Henri Bontenbal röstade emot den avgående regeringens migrationspolitik och motiverade det med ”både juridiska och moraliska skäl”. Det har bidragit till att hans parti klättrat mest i opinionsmätningarna sedan valet 2023.
I valspurten säger Bontenbal att han hoppas få bli ny regeringschef för en ”bred allians” med regeringspartiet VVD, högerextrema JA21, S-De Gröna och liberala D66. Han vädjar därför till Dilan Yesilgöz-Zegerius och Frans Timmermans, ledare för S-De Gröna, att vara beredda att samarbeta efter valet.
Men väljarna är ombytliga och kristdemokratiska CDA har backat den senaste veckan efter att Henrik Bontenbal uttalat stöd för en protestantisk friskola att säga nej till öppet homosexuella elever.
Vänsterliberala D66:s unge ledare Rob Jetten har blivit populär och synts mest av alla partiledare i tv de senaste veckorna när han utöver debatterna deltagit i en tävling om ”smartast i landet” och kommit på tredje plats. D66 har ökat snabbt i slutspurten från 9 mandat i valet 2023 till 22 mandat i de senaste opinionsmätningarna.
Rob Jetten deklarerar därför att han är beredd att bli premiärminister. Jetten har också lagt om partiets vänsterliberala profil för att vinna fler väljare. Partiet förespråkar nu en migrationspolitik som bryter mot internationella konventioner och förhindrar flyktingar från att söka asyl i Nederländerna. Asylprövningen ska göras utanför landet.
Det nederländska Advokatsamfundet har granskat valmanifesten från de 15 partierna i parlamentet och slagit fast att elva har vallöften som är lagvidriga. Geert Wilders’ parti toppar listan med 23 förslag som bryter mot landets lagar och internationella konventioner. De flesta gäller muslimers och migranters rättigheter.
De enda partierna som inte pekas ut av Advokatsamfundet är S-De Gröna, Socialistpartiet, EU-federalistiska Volt och Denk, som är ett parti för migranter.
Valalliansen Socialdemokraterna-De Gröna är den enda av de ”stora” partierna som står för en tydligt avvikande migrationspolitik mot den som drevs av den avgående PVV-ledda regeringen. Men S-De Gröna har också skärpt sin migrationspolitik det senaste året och ställt sig bakom EU:s asylpakt.
S-De Gröna vill också skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring med motiveringen att arbetare från länder som Bulgarien och Rumänien lockas till uselt betalda jobb med löner på 150 kronor om dagen.
Men Frans Timmermans som är valalliansens ledare talar ändå om att Nederländerna måste ge skydd för flyktingar:
”När stora konflikter bryter ut, när människor flyr från krig och våld måste de kunna få skydd i Nederländerna”.
Frans Timmermans har tidigare varit utrikesminister och tung EU-kommissionär under tio år med ansvar för bland annat EU:s klimatpolitik. Han har siktat på att bli premiärminister och enligt de senaste opinionsmätningarna är S-De Gröna näst största parti efter Geert Wilders’ parti, med 15 procent.
S-De Gröna har dock haft förvånansvärt svårt att vinna ökat stöd trots att Geert Wilders’ högerregering kraschade. Partiet har försökt få valrörelsen att inte bara handla om migration och profilerat sig på sociala frågor, som bostadsbyggande och hälsovård.
Men väljarna lutar fortsatt åt höger, som i de flesta andra europeiska länder. Om det inte svänger de sista dagarna fram till valet på onsdag.
