EU har ett helt nytt och vasst vapen, tänkt att stoppa påtryckningar från Kina.
Men kanske används det först mot USA.

Donald Trump gav sig inte. När danska statsministern fick ett samtal med honom (45 minuter långt) i hopp om att få en mer sansad version av hans Grönlands-idéer, så tycks han ha upprepat kravet på att Danmark måste ge upp Grönland om landet inte vill drabbas av hårda strafftullar.
Mette Frederiksen ville efteråt bara bekräfta i enstaka meningar vad Trump hade sagt men hon blixtinkallade alla folketingets partiledare, utrikesnämnden och 10-15 av topparna i danskt näringsliv till möten.
Det är väl så nära panik en statsminister kan komma.
USA är inte bara Danmarks militära garant – skälet varför Danmark inte velat gå med i EUs försvarssamarbete – men också landets största handelspartner.
Statsminister Frederiksen ringde också EU-kommissionen och en runda av telefonsamtal hölls sedan med flera EU-ledare.
Taktiken för tillfället är att utåt mana till lugn men inåt förbereda svar på eventuella handelsåtgärder mot Danmark.
Donald Trump har gått över en ny gräns, när han offentligt hotat Danmark med straff (militära eller ekonomiska) om de inte ”ger upp Grönland.”
Under sin förra presidentperiod hotade han med straff om länder inte köpte lika mycket varor från USA, som USA köpte av dem.
Den här gången hotar han med straff om länder inte ger upp sitt territorium.
I bakfickan har EU faktiskt ett vapen för att svara på hoten.
Sedan december 2023 har EU ett ”anti-tvång-instrument.” Detta tillkom som en reaktion på att Kina 2021 hotade lilla Litauen av politiska skäl (Litauen tillät Taiwan att ha ett infokontor där Taiwan nämndes vid namn).
Kina störde därefter importen till Litauen och hotade andra EU-länder för att få dem att bojkotta Litauen.
Handelstvister kan man ta till WTO, det här var politik.
EU har varit väldigt begränsat i sina möjligheter att kunna svara på politiska påtryckningar, därför föreslog EU-kommissionen att ge EU ett vapen för tillfällen när ett EU-land utsätts för kommersiella påtryckningar av politiska skäl.
När EU-kommissionen har funnit bevis på ett sådant ”ekonomiskt tvång”, ska EU-regeringarna föreslås att konstatera, att det rör sig om tvång. Därefter kan EU-kommissionen välja att reagera med en av en rad av straffmöjligheter, allt från exportförbud eller exportbegränsningar, neka patentanvändning, nekan att delta i offentlig upphandling eller neka en investering.
Eftersom EU alltid agerar för 27 länder samtidigt kan straffet slå hårt.
EUs nya anti-tvång-vapen låg färdigförhandlat och trädde i kraft i december 2023. Några veckor innan, upphörde majoriteten av Kinas påtryckningar mot Litauen.
Ännu har det alltså aldrig använts.
Men nu finns det där som ett möjligt vapen att använda mot USA, om Trump-administrationen skulle genomföra hoten att tvinga till sig Grönland.
Ifall EU-regeringarna vågar.
Fotnot: ”Grönlänningarna avgör Grönlands framtid,” påpekar statsminister Mette Frederiksen men Grönland är en del av det danska ”rikssamväldet”, finansierat till stora delar genom danska statsbidrag och det är även Danmark som sköter utrikespolitiken och försvaret för Grönlands räkning.