Orban under ny press – njae…

Några tecken syns på att Victor Orban till slut satts under press i EU för sin korrupta regim i Ungern.
Men han kan lyckas gå skottfri igen.

Roundtable (18/10/18, Bruxelles)
Merkel har räddat honom åtskilliga gånger


På EU-toppmötet vid midsommar fick Ungerns premiärminister Victor Orban för första gången känna på vad grupptryck är.
Hans kollegor stats- och regeringscheferna tog en efter en till orda och brännmärkte honom för hans senaste illiberala reform:
Att i princip göra det förbjudet att tala om homosexualitet.

Luxemburgs premiärminister Xavier Bettel var mest känslosam (berättade om egna erfarenheter av att komma ut ur garderoben) och Nederlands Mark Rutte var tuffast (Du har inget i EU att göra, varför använder du inte artikel 50?) men det var många som la sina egna stenar på högen.

Det tog alltså en kraftigt diskriminerande lag mot homosexuella för att få EUs stats- och regeringschefer att säga öppet vad de tänker om Victor Orban.
Vittnen säger att han var rejält omskakad av erfarenheten.

Nya tider för Orban?
I Europaparlamentet hurrade man i alla fall, för där har många legat efter EU-kommissionen att äntligen ta itu med Ungerns många grova brott mot rättsstaten.
Pressfriheten, till exempel. Orban är den förste europeiska regeringschef som utnämts av “Reportrar utan gränser” som pressfrihetens fiende.
Domstolarnas oberoende? Han har ogenerat gjort sig av med neutrala domare och sparkar samt trakasserar de få kvarstående.

Och korruptionen sedan.
Hur han skickat jordbruksstöden i fickan på sonen, brodern och vänner/lojala är bekant sedan många år.
Att han låtit EU-bidrag finansiera en fotbollsstadium för hans mycket lilla hemstad samt en järnväg dit (på drygt fem kilometer) är också känt.
Nytt är att han liksom ryske presidenten Putin i hemlighet byggt sig ett kejserligt palats.

Victor Orban har som bekant fram till helt nyligen skyddats i EU av sin partigrupp EPP (borgerlig, den största i parlamentet), pga tysk önskan.
Angela Merkel kom honom till hjälp under förra sommarens toppmöten när flera länder – bland de högljuddaste var Stefan Löfven – krävde att inget land ska få del av EUs generösa återhämtningsfond som inte följer EU-regler och respekterar rättsstaten.
För det finns en ny trötthet på ungrarens framfart.

Angela Merkel kunde inte rädda Orban helt men lovade honom att EU-kommissionen åtminstone skulle sitta på händerna till efter kommande ungerska val (senast våren 2022) trots att de fått nya lagliga möjligheter att ingripa.

Ursula von der Leyen har lydigt uppfyllt Merkels löfte till Orban. Detta har gjort stora delar EU-parlamentet rasande.
Sedan ett halvår tillbaka finns det ju ett instrument som ger kommissionen en praktisk chans att ingripa – möjligheten att stoppa utbetalningar till länder som kränker rättsstatsprincipen och därmed underminerar EUs finanser.

Men inget alls har hänt sedan januari.
“Vi ska göra något. Snart. I höst. Vi ska bara…,” värjer sig den ena EU-kommissionären efter den andre, inför ilskan de möter.
I juni röstade 506 ledamöter (mot 150) i Europaparlamentet för att stämma EU-kommissionen för passivitet, till EU-domstolen.

Just nu ligger EU-ländernas återhämtningsplaner på EU-kommissionens bord för granskning och godkännande. En ny chans alltså att stoppa Orban, eftersom ett nytt villkor för pengarna är att landet gör reformer.
Rykten säger att kommissionen har bett Ungern att åtminstone dra tillbaka sin brännmärkning av homosexuella.

Det kan låta bra men kan bli ett sätt att enkelt låta Orban slinka undan igen.
Han brukar backa i öppna konfrontationer och kan säkert skriva om sin lag.
Men han har alltid kommit tillbaka i efterhand. Det kan han göra nu med, så snart han fått pengarna vilka han så väl behöver inför valet.

Tålamodet tycks trots allt börja sina, även i kretsen stats- och regeringschefer.
Problemet är ju inte längre bara det principiella, att några länder struntar i EUs regler och att deras medborgare inte tillerkänns de rättigheter som EU-fördraget ger dem.
Problemet är också att vi skattebetalare i andra EU-länder finansierar dessa regimers brott.

Om nu EU-kommissionen till slut skulle låta sig pressas av den tilltagande ilskan att agera, är det inte alls omöjligt att de väljer en metod som kan dränka Ungerns nesa i en hel hög med ärenden om överträdelser mot rättsstaten i andra EU-länder också.

Så har man nämligen löst det tysk-ungersk-rättsliga dilemmat fram till nu.
EU-kommissionen har till exempel uppfunnit den helt nya åtgärden “rättsstatsrapporten.” Den granskar eventuella överträdelser i samtliga 27 länder.
Ministerrådet diskuterar sedan med allvarliga miner alla 27 medlemmars brister.Som om det inte fanns någon egentlig skillnad mellan (minst) två öppet autokratiska regimer i EU och demokratier som gör enstaka felsteg…. vilket är exakt vad Ungern alltid försvarar sig med – “Jamen, ni då!”

I parlamentet är alltså tålamodet slut för länge sedan.
Stats- och regeringscheferna har i alla fall surnat till.
Snart får vi se vad EU-domstolen säger.

Men – som Orban noga har kalkylerat – hans överträdelseärenden (om de någonsin startas av den medvetet tröga kommissionen) kommer att dra ut så långt på tiden att han bör hinna bli omvald innan dess.

Och under tiden utnyttjar han pressen på honom i sin valkampanj – han målar upp det som att det ungerska folket straffas av det förtryckande EU.
Victor Orban har nio liv.

Utan en aktiv och pådrivande EU-kommission, kommer Orbans uppträdande kunna fortsätta hur länge som helst.